Psykisk ohälsa

Har du fått hjälp av smärtcentrum eller liknande? Det finns i en del regioner. 

Absolut, jag vet varför. Har ett par olika kroniska sjukdomar varav smärta ingår i samtliga, så har trots morfin, både plåster och tabletter, svåra smärtor. Men mina olika smärtor är inte jämna utan jag har flera olika sorters smärtor samtidigt som varierar i intensitet och så hela tiden. Och sällan under 7 skulle jag säga.
Men för mig är det så att så fort jag börjar tänka närmare på det, så gör det genast mer ont eftersom då får det mer fokus. Så nöjer mig med den enkla beskrivningen ☺️

Men för mig är det så att så fort jag börjar tänka närmare på det, så gör det genast mer ont eftersom då får det mer fokus. Så nöjer mig med den enkla beskrivningen ☺️

exakt va ja upplever oxå, men jävligt svårt å hantera

Sant, därav skygglapparna 😊
Practice makes perfect, eller nästan i alla fall 😄

kan man skicka nåt utan att det hamnar i chatten här tro ? vill prate med dig vem du än är, åldern ? själv 55 man från värmland

Har du fått hjälp av smärtcentrum eller liknande? Det finns i en del regioner.

svar nej, var i karlstad för 10 år sen på nån sorts smärtinstans men det gav inget direkt, ärligt talat har jag tappat fötroendet för sjukvården tyvärr. Jag ska skriva varför men örker inte just nu för det kommer bli långt, hör dock vad du säger och det kan ha vart otur för 10 år sen...

(galet långt men måste för förståelsen)
Ok,här kommer förklaring till varför tron på sjukvården är borta. Allt började på 80 talet,min bror blev i stort sett dödsförklarad av 2 läkare som sa till morsan å farsan att detta kommer inte gå bra (överkörd bil,pulka) men.....efter möe irrande och operation på telefon med uppsala,stockholm,karlsta så klara han sig...fine,ok. Det följde ca 6 månaders sängliggande förn å ja var typ 11 år och va med varje gång...låg med slangar i kroppen mm läääänge, här börje nog min skräck tror jag. Sen 2 år senare så får han kallbrand och litte avet upplevs igen...fy fan. Ok från detta oxå men jag tror inte att dä va bra för mig å vare mä hele tia. Sen börja livet liksom,moppeåldern skola, jobbande tung industri...svetsar mellan 18-30 års ålder och dras med en jävla ryggvärk mellan 27-30 års ålder...vid 30 pajar jag helt, läkarbesök,sjukskrivning mm följer, röntgen flera ggr, säger att det är diskbrock och op eller vila länge...min rädsla för sjukhus,läkare mm gjorde att dä blev långtidssjukskrning....under tiden (1,5 år) får ja chansen att skola om mig inom lean production och bryter sjukskrivning...inga lyft och kväsiga kroppsställningar följer ihop med ett i stort sett kontorsjobb, ont som fan dock 24/7...piller mm höller huvve oppe...tiden går, byter jobb men kvar kontor...sömnen ä kass alltså....ont,ont.....tillslut råkar jag bli för högljudd på arbetet för ingen annan vågade säga nåt och det resulterade i tillbaka på golvet tillslut...å här börjar ryggen riktigt bli illa. Hus,bil ,småbarn mm...degen ska in den. Bara borra huvve i sanden å köre på det. Värre å värre blir det under en 10-14 års tid....och för 3 år sen så brinner hjärna ordentliget. Totalt slut psykiskt och inget funka längre för mig, sålde hus köpte lgh (hade gått isär 4 år tidigare) utmattninga ja åkte på va rektigt stygg, håller i sig än men efter ca 1,4 år så börja jag arbträna 25,52,75...mitt i 75% så ploppar det upp dubbla ljumskbrock...och ihop med 4 diskar nerslitna rätt rejält så geck dä inte, full sjukskrivning 100 igen och väntan på op så ja va sååååå jävla nervös för....försäkrkassa ifrågasatte allt hela tiden, jobbigt som fan ihop med utmattninga å allt annat....10 månader fick jag vänta innan operation utfördes och då ska ni veta att JAG fick tvinga mig till röntgen då jag sa det var dubbla å nön tattarläkare i karlstad sa det var enbart höger sida, fel så inni hade hon !!! ...ja förstår att allt akut må gå före men ingen tog hänsyn till ryggen+ utmattninga i detta....oavsett, opererad...å dä blev ju litte bättre men allt annat kvarstår ju, där på oppvaket bestämmer jag mig att nu jävlar ska ryggjävel tas. En tid 100% sjukskrivning följer...sen 50% med lättare jobb, 75% i 2 veckor å då ringer försäkrkassa å säger att du är frisk...nä jag är långt ifrån frisk, jag ska ju på ortopedin och ni skickarin mig på 100 nu inna ? jepp,så blev det....galet jobbigt med skiftgång i en tung industri...ortopedin i karlstad talar om för mig att jag ska absolut inte träna styrketräning (lätt) utan du ska gå promenader med stavr...men va fan...alla som sett på min rygg mm i alla år har ju sagt styrketräning inte för tungt (har skött det å) här börjer tröttheta ta över ganska mycket....compar,tar ut semdagar mm när ja inte örker följer å jobbar 100 men med ett lättare jobb men allt blir ju galet jobbigt då ortopedin sa till mig att diskarna är så slitna så högst troligen blir jag inte hjälpt av operation...va ska jag göra då ? Gilla läget å håll i jobbet ....jo tack sa jag (detta är i stora drag bakgrunden,dä finns mer men örker inte)  så JAG har tappat allt för sjukhus å instanser mm....men samtidigt vet ja ju att blir det helt ohållbart så hjälper men ja situationen givetvis men satans frustrerad är jag

Hej,
möe stavfel såg ja nu,fan å. Men ni fattar nog. Idag ur allt detta som jag själv får skylla mig själv för ska sägas så har det blivit rätt rejäl psykisk ohälsa kan ja säga...ja örker inte med nåt alls emellanåt,totalt skrot.

Hej,

Jag vet inte om det hjälper dig i dina tankar, men jag är "återupplivad" på sjukhus, efter att jag en kort stund dött, och kan dela med mig av min erfarenhet.

Som jag ser det, är det två separata saker vi pratar om, måendet - mer psykiskt, mot kroppen - rent fysiskt, och jag blev nog initialt faktiskt ganska "besviken" på döden som fenomen. Inte alls stora, dramatiska eventet jag hade förväntat mig med vita tunnlar, anhöriga som väntade på mig osv. Det var mer som en variant av att svimma, kroppen zoma liksom ut i en fullt naturlig process som varken gjorde ont, var plågsam typ kvävas till döds eller var obehaglig. Mer, ena stunden du var där, andra inte. Snarare efteråt fick jag mer fattalistisk syn på livet än något annat. Kroppen och psyket är inte alls samma saker, det är som två skilda väsen, men ändå kopplade till samma fenomen som vi kallar för livet. Men att själen far vidare, någonstans, vart den än ska, det är jag fullständigt övertygad om. Den behöver inte alls nödvändigtvis vara kopplad till en kropp, och varför just vi har en kopplad till oss - who knows. 

Ja, man kan må som att livet inte är det bättre alternativet, absolut, men generellt är sjukvården otroligt duktiga på att tom under de tillfällena underlätta med morfin, ångestdämpande eller annat man behöver - och när det är dags då tycks det vara dags. Inte så mycket vi kan göra åt det, om det inte är meningen att det ska gå att vi ska få något "mer" av just tillvaron här. Men rädd för det - absolut inte. Finns ingen anledning att vara. Det gör inte ont, det är inte obehagligt. Man hinner inte tänk " oh shit, nu dör jag", det är närmast ett tilltstånd av att du tänker inte alls, du bara är. Svårt att beskriva, men det är min upplevelse, och jag tycker absolut du har alla skäl att släppa din dödsångest och istället koncentrera på att leva så mycket du kan varje dag - du kommer få ut så mycket mer av det :)

Ja, man kan må som att livet inte är det bättre alternativet, absolut, men generellt är sjukvården otroligt duktiga på att tom under de tillfällena underlätta med morfin, ångestdämpande eller annat man behöver - och när det är dags då tycks det vara dags. Inte så mycket vi kan göra åt det, om det inte är meningen att det ska gå att vi ska få något "mer" av just tillvaron här. Men rädd för det - absolut inte. Finns ingen anledning att vara. Det gör inte ont, det är inte obehagligt. Man hinner inte tänk " oh shit, nu dör jag", det är närmast ett tilltstånd av att du tänker inte alls, du bara är. Svårt att beskriva, men det är min upplevelse, och jag tycker absolut du har alla skäl att släppa din dödsångest och istället koncentrera på att leva så mycket du kan varje dag - du kommer få ut så mycket mer av det :)

Tackar för den inblicken (all text) å jag fattar å håller med men dä ä galet svårt detta med psyke alltså

Många verkar se livet som en linje, från det att man föds, till det att man dör. Ångest, om det är vad du har, gör det svårt att få en helhetsbild, lite som att se en uppförstorad bild på en skärm, bara pixlar. Sedan när den inte är så förstorad, träder en begripligare helhet fram. Att hålla tankarna borta fungerar i början. Egentligen vet jag inte vad som kommer först, tankarna eller känslorna. Jag har resonerat en del med mig själv och med andra och det har hjälpt en del och kanske stjälpt lite på andra plan, svårt att säga. Det kanske inte ens är någon idé att möra något oförnuftigt med förnuft, ångest kan kapa vad som helst och använda som substrat. Kanske finns det fysisk lindring mot åkommorna.

Jag vet inte om det hjälper dig i dina tankar, men jag är "återupplivad" på sjukhus, efter att jag en kort stund dött, och kan dela med mig av min erfarenhet.

Kan du inte berätta om du har nåt minne från att du faktiskt dog...please...hade du ett lugn ?uppjagad ? såg du nåt ?

Bästa rådet jag kan ge är att sluta att bra rädd för döden. Uppskatta istället varje dag du får. Se varje dag som en bonus du fått.

 Det däred smärta låter svårt. Det är inget jag kan relatera till Fast antar att det även där gäller att uppskatta det man har.

Dra ifrån det här JÄVLA landet! Cannabis är vad som faktiskt ger dig återkopplingen till din kropp... Men här ska man medicineras till döds.. Medan på cannabis så kan du resa dig. Det är inte endast smärtlindring utan kroppen vill återställa dig... så länge du lyssnar på det och inte tror dig vara tvungen att vara social. Du har börjat fundera på döden.. vad har du att förlora ärligt talat? Det här landet stjäl din hälsa med sin alkohol... Och det sociala trycket... får dig att tappa fokus... Lär dig känna dig själv din kropp och dennes önskan. Ta med choklad om det skulle bli för mycket. För det kan hända.. vem har inte fått en äcklig jävla snefylla liksom?? Cannabis kan göra dig trött få kortvarigt men tillfälligt blodsocker fall på ca 15 min om du röker för starkt och det ger effekt direkt. Nej du har inte diabetes. Och nej du får inte psykos. Det är lögner.. rakt av ! De som påstår något sådant är så manipulerade till detta och sedan känner att det inte är samma effekt som på alkohol.. på alkohol blir du "odödlig" men dör snabbare.. Medan på cannabis får du bättre hörsel, bättre kontakt med din egna kropp, du måste bara lära dig att förstå att du andats fel hela ditt liv. För monotont har gett dig en falsk tro att du har tillräcklig andning. Så att du behöver lära dig den RIKTIGA kan skrämma dig. När blodsocker nivån sjunker ( om du röker för mycket) så kan det kännas som en mörk tunnel och folk tror då att de får psykoser och sedan är de så livrädda över det att de gapar ut att de har fått psykos som förstört deras liv. Men sanningen är att känslan kan sitta kvar i längre längre än självaste ruset... Då hjärnan minns. Men du har inte fått psykos... Det går över... Jag har rökt hasch i 10 års tid... till och från.. 2 månader konstant, paus i 2 månader.. är perfekt ! Sluta leka SOCIAL ! Det förstör din egna kännedom! Lås in dig så du vet att du var trygg dagen efter.. .eller gå ut i skogen och lägg dig naken och bara må bra! Va FRI! 

Det här landet är det farligaste vi kan uppleva när det kommer till personlig sinnesfrid! Inga mediciner hjälper... de kan bedöva tillfälligt och sedan är det värre efteråt. Det är ett hycklande land där alla korrupta ska tjäna pengar. Kanske jag skrämmer dig ts... men kopiera mitt inlägg och spara innan det blir raderat och jag blockerad... och en dag kanske du försöker... så har du denna text och inser att jag inte var så dum ändå. Lycka till.

Jag säger absolut inte att du har fel i allt du skriver, däremot så när jag jobbade inom psykiatrin så hade jag faktiskt en patient som just fått psykos när han rökte på, så såklart kan det hända, men det kanske inte är det vanligaste. 

Är ju inte heller så att bara för att du rökt på i 10 år så kan du allt om det och vet hur alla reagerar på det. 

Men sen ska man inte sticka under stolen heller att även mediciner har biverkningar. Finns ju t.o.m. både psykos, självmordstankar och personlighetsstörning som biverkning på en del mediciner. 
Men om livet är konstant lidande, så finns är det värt att försöka. 

Själv ser jag fram emot att se nu när det börjar finnas cannabis utan THC, så man kan få de positiva effekters utan det hallucinogena, så man kan prova utan att vara olaglig. För jag tar hellre det som då än morfinet. Finns ju faktiskt någon klinik i Stockholm som har det, så det är ju på gång även i Sverige. 

Cannabis utan thc (finns redan) visst med en viss risk med 0.02 posetivt thc. Men nej... det är som att försöka flyga ett plan utan vingar eller som att hoppa utför ett stup utan skydiving suite eller utan fallskärm. Jag tog cbd en gång under en kort period. Slutade med att jag gjorde illa mig i huden och började blöda utan att känna det. Helt plötsligt var det bara blod överallt. Det är thc som triggar igång ditt riktiga system i kroppen. Är du rädd för det... så borde du vara rädd för hur frätande alkoholen är, raderar tarmludd, förstör din lever... ger dig ändtarms cancer, samt andra cancer formar. Nej. Du säger dig att ha träffat på en person som fick psykos när han rökte... när du arbetade  på psykiatrin. Då undrar jag... hur han fick röka cannabis hos er på psykiatrin från första början? 

 

Det som händer när folk tror att de får pykos är att de känner att de hamnar i en mörk tunnel. Hörseln förstärkt otrolig... Du blir mer distansierad från de runt om kring... du kanske hör din egna puls, och lite mer.... HM. mmm Men det som faktiskt sker är att du kommer närmare dig själv. Men dessa personer tror att de får psykos ju längre från dig de kommer och misstolkar / missförstår att de kommer sig själva närmare. Det är inte ont på något sätt. Men vi är inte vana vid det. Därmed blir de livrädda och eventuellt flippar ur fullständigt. Och sedan tror de at de har psykos kvar fortfarande 2 veckor senare.... fast de inte har det. Jo, jag trodde inte på effekt alls när jag rökte första gången så tog alldeles för mycket. muntorka, somnade med ögonen öppna... var livrädd... trodde att jagskulle dö då mörkret ( tunneln) växte över mig tills jag däckade... Sedan lärde jag mig.. Och då gick kroppen in i "Active mode" och tränar lite av si själv, stärker upp sina svagaste punkter... Jag blir andfådd som fan.. Men orkar så mycket mer i träning... Gjorde stående armhävningar mot väggen med fötter som normal, jag klarade 6 stycken (som normal) När jag rökte sedan så gjorde jag 23!) Förstår ni skillnaden. Kroppen syresätters på ritkigt och hjälper till genuint. Och då tog jag i allt jag kunde på dessa 6 gånger... Och vips 24 och jag kunde göra 15 till efter 15 sek paus... vilket jag inte klarade överhuvudtaget från början. NIU har alla blivit lurade. De som säger sig ha fått psykos... Har bara kommit i kontakt med det kollektiva medvetandet, blir livrädda och ballar ur. inte värre än så. Det kollektiva medvetandet EXISTERAR !!! även att samhället gör allt för att tala ned det och förneka samt smutskasta de som når det! 

På alkohol däremot blir du bedövad. år en egotrippig känsla.. känner dig odödlig... tills du har spjutet i ditt bröst och inser att du inte kommer dra in de nästa 3 andetagen.. 

Nej, inte lantligt i Sverige sist jag kollade, vilket inte är så längesedan. Jag dricker knappt alls och tycker inte alkohol är särskilt bra heller, och känner inte alls igen hur du beskriver att man påverkas av de. Kanske så det är för dig, men inte för mig. Och det är absolut inget som ska användas för att smärtlindra.

Givetvis har han inte rökt på när han var intagen. Det har det som gjorde att han hamnade där. 
Och nej, det du beskriver är inte en psykos är. Låter mer som en intensiv upplevelse.
Och det var absolut inte så det var för denna killen. Han fick en fullbordad psykos, men både vanföreställningar och hallucinationer. Däremot verkar du vara fast besluten i din tro, och jag kommer inte gå in i någon djupare diskussion här om det eller bryra sekretess, så tro vad du vill. Jag bara ville informera dig om det. 

Men nu släpper jag detta eftersom det blir lite väl mycket off topic 🙂