Anonym (Gorbatjoff)

Igår 06:42

25 svar

Hur uppvakta utan att stressa?

Min fru tycker att jag stressar henne om jag säger att jag längtar efter henne, föreslår att vi kanske kan ha det lite skönt på lördag morgon.

Jag menar ju inte att kräva sex, och jag tycker inte att jag reagerar surt om jag blir avvisad. Det är klart att hon inte ska ligga om hon inte vill. Men jag kan inte hjälpa att jag blir besviken.

Jag reagerar med att dra mig undan, tänka på annat, inte vara kelig, inte röra henne på erogena ställen. Det är mitt sätt att mota min frustration.

Då blir hon stressad av det, tycker att det är fel av mig att bli "sur". Jag menar att hon har lätt att få skuldkänslor, att det är något hon själv måste göra något åt.

Vi kom överens för många år sen om att jag inte skulle tjata, och att hon skulle ta ansvar för att vi har ett bra sexliv. Att det är bådas uppgift i förhållandet att försöka göra den andre lycklig, utan att göra våld på sig själv förstås.

Hur gör ni?

(Och snälla, försök låta bli att angripa mig och moralisera.)

Motherinlaw

Igår 11:29

#11

Jag och min fd hade liknande problem, jag ville få henne att förstå att jag tyckte hon var fin osv. Hon blev stressad, klart jag blev besviken när de inte blev något sex.

Sen undrade hon varför jag slutade försöka till slut och hellre runkade, vi män får alltid höra att vi måste förstå hur kvinnor funkar.

Men det omvända då?

Anonym (man)

Igår 12:15

#12

Motherinlaw skrev 2025-08-23 11:29:35 följande:

Jag och min fd hade liknande problem, jag ville få henne att förstå att jag tyckte hon var fin osv. Hon blev stressad, klart jag blev besviken när de inte blev något sex.

Sen undrade hon varför jag slutade försöka till slut och hellre runkade, vi män får alltid höra att vi måste förstå hur kvinnor funkar.

Men det omvända då?

Ja, men exakt. Om man nu vill ha sex, är ledsen över att det inte blir så och kanske besviken så ska man inte uttrycka det, och förmodligen inte ens känna det över huvud taget. Det blir ju en situation där det blir omöjligt att göra rätt, därför att naturligtvis hoppas man att det där myset på morgonen också utvecklas till sex.

Nej, man kan inte kräva sex av någon, självklart inte. Men det är också orimligt att kräva av någon annan att de helt ska upphöra att vilja ha sex och att de ska vara 100% avslappnade och okej med att det kanske aldrig blir någonting. Tycker att attityden från vissa kvinnor i den här frågan, inklusive några i den här tråden, är extremt oförstående gentemot män i den här situationen.

TS: Jag tycker som några andra här varit inne på att kommunikationen är viktig. Min erfarenhet är att den här frågan ofta är för svår för par att lösa utan hjälp utifrån, så jag rekommenderar att ni tar några samtal med en parterapeut eller en sexolog. Kanske en parterapeut i första hand för att ni ska få hjälp att kommunicera kring det, och om det finns några problem i grunden som ni inte pratat om kan det komma fram där. Det behöver ju också bli tydligt för er båda att detta är ett problem som ni båda lider av och som ni behöver samarbeta för att ta er igenom. En sexolog kanske kan vara bra i ett senare skede, om och när ni kommit fram till att detta är ett problem som ni båda vill hitta en lösning på.

Anonym (hmm)

Igår 13:18

#13

Anonym (man) skrev 2025-08-23 12:15:31 följande:

Ja, men exakt. Om man nu vill ha sex, är ledsen över att det inte blir så och kanske besviken så ska man inte uttrycka det, och förmodligen inte ens känna det över huvud taget. Det blir ju en situation där det blir omöjligt att göra rätt, därför att naturligtvis hoppas man att det där myset på morgonen också utvecklas till sex.

Nej, man kan inte kräva sex av någon, självklart inte. Men det är också orimligt att kräva av någon annan att de helt ska upphöra att vilja ha sex och att de ska vara 100% avslappnade och okej med att det kanske aldrig blir någonting. Tycker att attityden från vissa kvinnor i den här frågan, inklusive några i den här tråden, är extremt oförstående gentemot män i den här situationen.

TS: Jag tycker som några andra här varit inne på att kommunikationen är viktig. Min erfarenhet är att den här frågan ofta är för svår för par att lösa utan hjälp utifrån, så jag rekommenderar att ni tar några samtal med en parterapeut eller en sexolog. Kanske en parterapeut i första hand för att ni ska få hjälp att kommunicera kring det, och om det finns några problem i grunden som ni inte pratat om kan det komma fram där. Det behöver ju också bli tydligt för er båda att detta är ett problem som ni båda lider av och som ni behöver samarbeta för att ta er igenom. En sexolog kanske kan vara bra i ett senare skede, om och när ni kommit fram till att detta är ett problem som ni båda vill hitta en lösning på.

Vem har sagt att man ska acceptera att helt upphöra att ha sex? Tråden handlar såvitt jag förstått inte om att frun aldrig vill ha sex, utan om att hon ibland avvisar mannen och hur han hanterar det.

Anonym (man)

Igår 14:00

#14

Anonym (hmm) skrev 2025-08-23 13:18:12 följande:

Vem har sagt att man ska acceptera att helt upphöra att ha sex? Tråden handlar såvitt jag förstått inte om att frun aldrig vill ha sex, utan om att hon ibland avvisar mannen och hur han hanterar det.

Tror inte du försöker förstå vad jag menar. Men jag har inte sagt ngt om att upphöra att ha sex. Däremot att upphöra att vilja ha sex. Det har ingen sagt, men det är min tolkning av vad vissa kvinnor (t.ex. i den här tråden) verkar förvänta sig av män i ett sånt här läge. Att man inte på något vis ska visa att man vill ha sex, och absolut inte på minsta lilla sätt bli frustrerad eller besviken över att det blir, eller ha någon sorts idé om att det kanske ska bli av. Och ja, det är ju i min värld mer eller mindre likställt med att man förväntar sig att mannen ska upphöra att vilja ha sex.

Anonym (hmm)

Igår 15:59

#15

Anonym (man) skrev 2025-08-23 14:00:45 följande:

Tror inte du försöker förstå vad jag menar. Men jag har inte sagt ngt om att upphöra att ha sex. Däremot att upphöra att vilja ha sex. Det har ingen sagt, men det är min tolkning av vad vissa kvinnor (t.ex. i den här tråden) verkar förvänta sig av män i ett sånt här läge. Att man inte på något vis ska visa att man vill ha sex, och absolut inte på minsta lilla sätt bli frustrerad eller besviken över att det blir, eller ha någon sorts idé om att det kanske ska bli av. Och ja, det är ju i min värld mer eller mindre likställt med att man förväntar sig att mannen ska upphöra att vilja ha sex.

Du skrev att det anses bör vara ok med att det kanske aldrig blir någonting, vilket jag tolkade som att acceptera att aldrig mer ha sex.

Man får givetvis vilja ha sex och visa det, men om partnern säger nej ibland är det inte bra att bli sur och hålla avstånd. Om partnern alltid säger nej har man dock antagligen ett stort problem som bör redas ut, och då måste båda medverka till att komma fram till en lösning.

Anonym (Gorbatjoff) Trådstartaren

Idag 07:20

#16

Jag bad inte om goda råd, eller åsikter om hurdan jag är, utan om att få höra hur andra hanterar det här. Och fick en ström av goda råd, tyvärr.

Någon klok har sagt: Goda råd har man ingen nytta av, det är därför man vill ge bort dem hela tiden.

Så: Hur gör ni?

Anonym (X)

Idag 07:39

#17

Anonym (Gorbatjoff) skrev 2025-08-24 07:20:00 följande:

Jag bad inte om goda råd, eller åsikter om hurdan jag är, utan om att få höra hur andra hanterar det här. Och fick en ström av goda råd, tyvärr.

Någon klok har sagt: Goda råd har man ingen nytta av, det är därför man vill ge bort dem hela tiden.

Så: Hur gör ni?

Som de goda råden

Suzzan99

Idag 08:50

#18

Anonym (Gorbatjoff) skrev 2025-08-24 07:20:00 följande:

Jag bad inte om goda råd, eller åsikter om hurdan jag är, utan om att få höra hur andra hanterar det här. Och fick en ström av goda råd, tyvärr.

Någon klok har sagt: Goda råd har man ingen nytta av, det är därför man vill ge bort dem hela tiden.

Så: Hur gör ni?

Du har uppenbarligen en riktig unken syn på kvinnor. Förstår varför din fru inte bjuder till, hela ditt inlägg osar bitterhet och förakt.

Anonym (what)

Idag 09:07

#19

Anonym (Gorbatjoff) skrev 2025-08-24 07:20:00 följande:

Jag bad inte om goda råd, eller åsikter om hurdan jag är, utan om att få höra hur andra hanterar det här. Och fick en ström av goda råd, tyvärr.

Någon klok har sagt: Goda råd har man ingen nytta av, det är därför man vill ge bort dem hela tiden.

Så: Hur gör ni?

Jag var tänkt att skriva att om din partner blir "stressad" bara för att du nämner att du är sugen på henne så kanske hon helt enkelt inte har så stort intresse för att ligga med dig och det inte är ditt jobb att fixa hennes sexlust.

Men har du denna attityd mot din partner också så tycker jag det istället är hon som borde göra slut.

Lynx123

Idag 09:26

#20

Jag skulle nog hantera detta med parterapi. Onekligen brister kommunikationen. Utan att känna någon av er så låter det lite i mina öron som att du, kanske omedvetet, har tjatat på sex - så som din hustru upplever det. Själv hade jag tex inte gillat om min partner försökte boka in tid för mys men i själva verket menat sex. Det där är jättesvårt så ibland är det bättre med professionell hjälp.

Anonym (man)

Idag 09:36

#21

Lynx123 skrev 2025-08-24 09:26:03 följande:

Jag skulle nog hantera detta med parterapi. Onekligen brister kommunikationen. Utan att känna någon av er så låter det lite i mina öron som att du, kanske omedvetet, har tjatat på sex - så som din hustru upplever det. Själv hade jag tex inte gillat om min partner försökte boka in tid för mys men i själva verket menat sex. Det där är jättesvårt så ibland är det bättre med professionell hjälp.

app app, inga goda råd här inte! :)

Anonym (man)

Idag 09:40

#22

Anonym (Gorbatjoff) skrev 2025-08-24 07:20:00 följande:

Jag bad inte om goda råd, eller åsikter om hurdan jag är, utan om att få höra hur andra hanterar det här. Och fick en ström av goda råd, tyvärr.

Någon klok har sagt: Goda råd har man ingen nytta av, det är därför man vill ge bort dem hela tiden.

Så: Hur gör ni?

Ganska dryg attityd att inte vilja ha några välmenande råd. Du sa ingenting om att råd undanbedes i din ursprungspost.

Vad jag gjorde var att jag försökte på alla sätt i något år, därefter, för att inte pressa henne, gav jag helt upp och nämnde aldrig mer sex och tog aldrig minsta lilla initiativ till sex och sa att det får vara upp till henne att närma sig det om hon vill. Två år därefter, när inget hade hänt, hade jag tappat känslorna och gjorde slut med henne. Mina råd till dig (angående parterapi och/eller sexolog) var ju för att det kanske ska kunna gå på ett annat sätt för dig och din partner.

Anonym (.)

Idag 09:41

#23

Du kan inte tänka på att de goda råden många gånger kommer ifrån att man har erfarenhet av det man ger råd om?

Anonym (U)

Idag 09:49

#24

Du och din fru har problem. Du ställer en fråga om det på ett forum som till större delen befolkas av kvinnor. Några av dessa svarar hur de hade velat att du gjorde om de var i din frus ställe. Och de är samstämmiga.

Av någon anledning är du inte intresserad av vad din fru troligen behöver för att väcka sin lust och vilja vara kvar i er relation. Jag tror att det är just detta - ointresset för din frus känslor - som är grundproblemet för dig. Du vill lösa situationen för DIG, inte för ER.

Vill du lösa problemet för dig själv är det nog fröken höger som gäller. Eller separation och en ny relation. Vill du lösa ert gemensamma problem behöver du börja fundera på vad du själv kan ändra för att skapa en bättre och närmare relation till din fru.

Anonym (hmm)

Idag 10:59

#25

Anonym (Gorbatjoff) skrev 2025-08-24 07:20:00 följande:

Jag bad inte om goda råd, eller åsikter om hurdan jag är, utan om att få höra hur andra hanterar det här. Och fick en ström av goda råd, tyvärr.

Någon klok har sagt: Goda råd har man ingen nytta av, det är därför man vill ge bort dem hela tiden.

Så: Hur gör ni?

Jag förstår inte riktigt vad du förväntade dig att få för svar. Vi som har svarat har kommit med åsikter om vad som skulle kunna göras för att lösa ert problem, men det är av någon anledning fel av oss. Vill du bara höra att det är synd om dig och att du inte kan göra någonting kanske du skulle ha skrivit det från början.

Jag kan tillägga att jag ofta sympatiserar med dem som skriver om frustration över att ha mer sexlust än sin partner, men din attityd är mycket märklig.

Hur uppvakta utan att stressa?

INNEHÅLL