Ghosta

Det är ju helt och hållet upp till dig. Tycker inte det finns något okej eller inte okej. Däremot skulle jag säga att det inte är särskilt ändamålsenligt. Om du vill vara säker på att din partner förstår så är det kommunikation som gäller - rak och tydlig sådan.

Högst en vecka

Inte alls.

Har man gjort fel borde ju det vara tydligt nog. Ska inte behövas förklaring. 

Aha sån där. Jag och min sambo brukar skoja om detta.

"Du vet vad du har gjort!"

Eh nej, vi föredrar vuxen tydlig kommunikation. Inte massa manipulationer.

Om partner har gjort fel så har det inte varit tydligt nog för personen. Hade tagit ett snack med personen. 

"borde"

Det ord som ensklit ligger bakom flest relationsproblem. Kombinera det sedan med "sunt förnuft"  så är det verkligen komplett.

Man kan vända på det också....likväl som du tycker din partner borde förstå att hen har gjort fel så borde en vuxen människa kunna ta vuxet ansvar och kommunicera som en vuxen människa om det.

Ghosta är det töntigaste och fegaste jag vet. Har du något att säga så säg det, håll inte på med barnsliga spel.

Man ghostar inte sin partner. Inte sina ex heller om det inte finns en väldigt bra orsak. Att behöva lite tid ifrån sin partner för att smälta något och kommunicerat detta är inte ghostning. 

Är man vuxen så ghostar man inte alls. 

Att ghosta är för mig att inte svara på sms/samtal utan att höra av sig trots att man sett att per hört av sig. Man försvinner och kommunicerar inte. 

Vad är det som gör att vissa ghostar sin partner? Är det något man ska räkna med kommer hända?

Vid vilken ålder slutar man ghosta? 

Finns det tillfällen då det är okej? Som att markera att man tycker partnern gjort fel?

Om min man hade betett sig så så hade han inte varit särskilt långvarig i mitt liv.
Är man en normal vuxen människa så pratar man om problem som uppstår. Inte ghostar.
Du är kanske väldigt ung? Oavsett så är det ett barnsligt beteende.

Man ghostar inte någon, utan man kommunicerar med varandra. Folk måste kunna ta kritik, kunna vara ärlig och berätta saker. Dejter som ghostar och allt man hör, fega och barnsliga idioter är det! Stå upp rakryggad för f*n! 

Ghosta eller silent treatment är väldigt fel att göra mot den man påstår sig älska. Det är en form av psykisk misshandel i en relation. Är man missnöjd med något ens partner gjort så pratar man om det, förklarar sin ståndpunkt och lyssnar på sin partner istället för att ha förutfattade meningar om varför hen gjort si eller så samt anse att eventuella förklaringar bara är "dåliga ursäkter". Ghosta eller silent treatment bryter ner partnern. 

Varit mottagaren i en relation med silent treatment och där det endast var hans svar på hans frågor som var de rätta oavsett vad jag sa. Och frågade jag vad jag gjort för fel (när jag inte visste varför han var arg) var svaret alltid "det VET du om du bara TÄNKER lite men jag vet att det är svårt när man inte har en hjärna".

Nej, så här i efterhand kan jag inte förstå varför jag inte lämnade långt tidigare, men jag var dum nog att tro på de bra stunderna. 

Frysa ut sin partner är en ganska dålig idé. Det är en krigshandling, och såna brukar leda till ännu mer krig.

Kommer ihåg en rolig historia, om en man som vägrade prata med sin hustru av någon anledning. Han la en lapp bredvid hennes säng en kväll: "Väck mig klockan sju."

Han vaknade klockan åtta följande morgon och hittade en lapp bredvid sin säng: "Upp och hoppa, klockan är sju!"

Att ghosta sin partner är att utöva silent treatment tycker du? 

Hur kunde du inte veta vad som var fel? Din partner blev arg plötsligt och utan förvarning? Pendlade ilskan under tiden h*n var arg? 

För att hn visste inte? öh

Ghosta: du ignorerar din partner genom att inte svara på meddelanden och samtal
Silent treatment: du ignorerar din partner i hemmet genom att inte svara på tilltal.

Vari ligger skillnaden anser du? Båda går ut på att du ignorerar någon.

Nej, jag kunde inte alltid veta vad jag gjorde för fel eftersom något kunde ha varit ok innan. Eller att jag gjorde något på mitt sätt istället för hans. Eller för någon påhittad konversation vi haft i hans huvud. Eller för att han tyckte att jag använde mobilen för mycket. Eller ägnade "allt annat" uppmärksamhet förutom honom. Eller för att han läste in toner i ett mess. På vilket sätt är sådant mitt fel?