44 årig man med 25 årig kvinna

Det låter ok. 

Att de inte skulle ha nåt gemensamt förstår jag inte vad ni menar med. Jag har folk i mitt umgänge som är från ca 20 år yngre till ca 30 år äldre än jag och vi har massor gemensamt. Umgås ni bara med jämngamla? 

De flesta män blir bara fulare och fulare med åldern, och ofta mer stofiliska också, klagar på "dagens unga" och sådant. Det innebär ju också att han klagar på sin partner indirekt, eftersom hon ju är en mycket yngre generation.

Ja förutom Hugh Grant. 

Hugh Grant också.

Hm, han var väl ändå rätt osnygg från början...

Hur många par överlag håller livet ut nu för tiden? Kan inte vara många, oavsett åldersskillnad.

Tycker det låter väldigt ogenomtänkt. Och 20 år äldre gubbstruttar, nej tack till det, oavsett vilken ålder en själv befinner sig i. 

Nåja, det blir kvinnorna också.

Precis. Att 40+-män aldrig fattar att de ska hålla sig till kvinnor i sin egen ålder.

Han var inte särskilt snygg som ung enligt mig, men nu tycker jag att han är det. 

Som förhållande borde det inte hålla livet ut direkt, men om det bara handlar om sex och som tillfällig förbindelse så absolut, varför inte.

Finns knappt några förhållanden överhuvudtaget som håller livet ut, nu för tiden. 

Fast då kan man lika gärna leva själv och leka ut. Inte engagera sig i något som redan från början är så gott som dömt att misslyckas.

Jag skulle aldrig skaffa en man som har en dotter nära min ålder, både för min och dotterns skull. Inte heller skulle jag skaffa en 20 år yngre man som kanske vill ha barn. 

Det är okej att inte vilja ha förhållande med stor åldersskillnad. Det är också okej att ha ett förhållande med den man älskar, trivs med och vill vara tillsammans med, oberoende åldersskillnade.

Eller så gör man som man själv vill och känner. Håller det så håller det.

Okej, bra för dig. Andra är dock fria att tycka annorlunda och och göra andra val.

Jag är 31 och min man 47. Vi gifte oss i somras och väntar vårt förstà gemensamma barn. 

han har två vuxna barn sen innan. 

Jag var 23 när jag träffade min stora kärlek och han 44. Han hade barn som nästan var i min ålder.  

Man kan undra vad en 23 åring och en 44 åring hade gemensamt men konstigt nog hade vi massor gemensamt, Då vi tillhörde olika generationer så berikade vi varandra och fick insikter vi annars inte skulle ha haft. 

Han tog verkligen chansen att vara en närvarande pappa till våra barn. Något han inte varit med sina tidigare barn. Och jag fick mycket hjälp i hemmet något de flesta av mina jämnåriga väninnor inte fick på samma sätt av deras mer jämnåriga män. Jag kunde göra karriär inom mitt yrke, utan att ständigt vara hemma med sjuka barn. Vi hade ett gott äktenskap i alla bemärkelser tills han tragiskt dog några veckor efter sin 65års dag. 

Jag och barnen saknar honom fortfarande varje dag och vi är så tacksamma för den tid vi fick med honom.  För mig har det varit omöjligt att hitta någon ny man, 
De någorlunda jämnåriga männen är livrädda för att åldras och ägnar det mesta av tiden till att springa eller lyfta skrot på gymmet. Dessutom är de förvånansvärt ointresserade av sådant som intresserar mig, som kultur och vetenskap. Vi har oftast ingen ting att prata om. 

Jag säger inte att åldersskillnaden är oväsentlig den kan lika gärna vara en fördel som den kan ha nackdelar,