Råd om konsekvens

Tycker en lämplig konsekvens kunde vara att när föräldern slipar igen, får barnet sopa köksgolvet, vattna blommor, diska kastruller eller liknande under tiden, för att visa att nu hinner föräldern inte göra det, eftersom den måste slipa. Alltså inte under hela tiden föräldern slipar, men några halvtråkiga hushållssysslor då. 

En konsekvens för ett så litet barn måste komma nära i tid och vara direkt kopplat till det som hände. 

Sen måste man ju inte hålla på med konsekvenser hela tiden. När mitt barn ritade på väggen blev jag sur och sa att så får man inte göra, och förklarade varför. Hon har aldrig gjort om det.

Konsekvenser använder jag mig bara av om jag har sagt till flera gånger och barnet ändå gör fel. Då har jag dessutom ofta varnat också, att om hon gör om det igen så kommer jag att behöva ställa undan pennburken en tid tex. 

Begreppsförklaring:

Naturlig konsekvens: något som kommer av sig själv. Tex. att något går sönder om man hanterar det på ett olämpligt sätt är en naturlig konsekvens. Eller en hjärnskakning om man dyker i en plaskpool. Eller att man fryser om man har för lite kläder.

Logisk konsekvens: en konsekvens som man ger, som är kopplad till händelsen och är en logisk följd - i alla fall för föräldrarna. Tex. att barnet behöver torka upp något hen spillt. Eller att lämna en lekplats om barnet beter sig illa där. 
I ditt exempel skulle jag säga att en logisk konsekvens är att du inte gör något med ditt barn som du annars skulle ha gjort. Som "Jo, jag vet att vi brukar spela bordspel varje tisdag eftermiddag, men nu är det tyvärr så att du får roa dig själv istället, för jag behöver fixa bordet du målade på."

Straff: något som man ger och som inte har någon koppling till agerandet. 

Sedan är det ju så, att logiska konsekvenser oftast är ett straff för barnet. Det är ju bara vi föräldrar som kallar det för logiska konsekvenser för att vi känner oss bättre och kan säger att vi är så duktiga föräldrar som uppfostrar våra barn utan straff.

Ja, det är ju som TS själv skrev att gränsen kan vara suddig mellan en konsekvens och en straff. Och varje konsekvens som barnet inte gillar är i princip också ett straff. 
När min nu vuxen dotter var liten lekte hon ute på vår gård (vlera lägenhetshus) största delen av sin fri tid. När hon inte följde reglerna blev det som konsekvens att hon inte fick leka ute på ett tag (längden berodde på hur mycket tid hon spenderade ute, under sommarlovet räckte det med en dag tex.). Jag tycker det är en rätt logisk konsekvens att om barnet inte kan sköta sig när det är ute själv, kan man inte leka ute själv. För mitt barn var det det värsta straffet. Det hände inte så oftast (max. 2 gånger per år), för hon sköte sig rätt bra, men en gång när det hände frågade hon mig om jag inte istället kan slå henne som straff. Hon föreslog en örfil eller två.
Den barnpsykologisk gonkända logiska konsekvensen tyckte mitt barn alltså var mycket värre än ett straff som gäller som så hemsk för barn, att den tom är olaglig.
Så ja, det är svårt att dra gränsen.

Och nej, jag slog inte mitt barn ;)

Ja, det är ju som TS själv skrev att gränsen kan vara suddig mellan en konsekvens och en straff. Och varje konsekvens som barnet inte gillar är i princip också ett straff. 
När min nu vuxen dotter var liten lekte hon ute på vår gård (vlera lägenhetshus) största delen av sin fri tid. När hon inte följde reglerna blev det som konsekvens att hon inte fick leka ute på ett tag (längden berodde på hur mycket tid hon spenderade ute, under sommarlovet räckte det med en dag tex.). Jag tycker det är en rätt logisk konsekvens att om barnet inte kan sköta sig när det är ute själv, kan man inte leka ute själv. För mitt barn var det det värsta straffet. Det hände inte så oftast (max. 2 gånger per år), för hon sköte sig rätt bra, men en gång när det hände frågade hon mig om jag inte istället kan slå henne som straff. Hon föreslog en örfil eller två.
Den barnpsykologisk gonkända logiska konsekvensen tyckte mitt barn alltså var mycket värre än ett straff som gäller som så hemsk för barn, att den tom är olaglig.
Så ja, det är svårt att dra gränsen.

Och nej, jag slog inte mitt barn ;)