• Anonym (Lycklig)

    BF oktober 2026 💕

    Hej! Startar en tråd för oss med BF i oktober 2026. Skriv gärna en kort presentation av dig själv. Här kan vi prata om allt mellan himmel och jord kopplat till våra graviditeter. Kom ihåg att vara snälla mot varandra! Man vet aldrig vad någon bär på i sin ryggsäck. ❤️

    Jag är 35+ och väntar mitt tredje barn, BF någon gång under första veckan i oktober. Har ett barn i livet och ett i himlen. Känner mig så lyckligt lottad att få uppleva en till graviditet! Pga tidigare erfarenheter så kommer vi att vänta med att gå ut öppet om den här graviditeten till omkring vecka 20. Därför pratar jag hemskt gärna med andra här på Familjeliv för att få ventilera alla tankar och känslor som man bär på. ❤️

  • Svar på tråden BF oktober 2026 💕
  • Anonym (Lycklig men livrädd)

    Hej alla och stort grattis till era plus!

    Jag är 35 och har 2 barn (6 och 8 år). Vi har försökt få till en liten sladdis och plussade i november. Var orolig så in i bängen då jag fick ett missfall mellan barnen. Försökte skjuta bort oron men tyvärr fick jag missfall i vecka 6 efter små blödningar i en veckas tid. Eftersom min oro blev bekräftad känns det väldigt tudelat just nu. Plussade svagt imorse på dpo 11, så det är verkligen suuupertidigt. Svaga men ändå verkliga streck på både rfsus "testa ofta" och clearblues "ultratidigt". Är överlycklig men samtidigt reserverad. Försöker intala mig själv att tillåta mig att känna lycka nu påverkar inte utgången och att en förlust är jobbig oavsett. Så jag försöker se ljust på framtiden och hoppas på att den här lilla cellklumpen vill stanna och bli vår efterlängtade lilla sladdis Hjärta

  • Anonym (Lycklig)

    Hej allihop! Välkomna och grattis till er som tillkommit i tråden 🥰

    Nu har jag gjort mitt VUL och fått se ett litet pulserande hjärta ❤️ Mätte v.6+3 vilket stämde hyfsat överens med vad jag trodde (enligt senaste mens var jag i v.6+5). Känns bra att allt hittills verkar utvecklas som det ska, även om det såklart är väldigt tidigt och jag är ödmjuk inför att mycket kan hända 🙏❤️

    Här har illamåendet slagit till med full kraft senaste veckan, vilket gör det väldigt jobbigt att klara av jobbdagarna. Måste äta konstant, det är det enda som lindrar litegrann (har även fått medicin men tycker inte den hjälper...) Är även täppt i näsan, sover halvdåligt och måste upp och kissa i ottan.

    Jag påbörjar en BF-lista, lägg gärna till er om ni vill. Datumen kan ju komma att ändras lite senare efter ultraljud osv. 🥰

    BF-lista 💕

    6/10 (Lycklig)

  • Tufinek

    Hej alla glada gravida!


    Hoppar in i tråden och grattar alla till att första hindret är förbi, alltså det fina sträcket har visat sig på testet:)

    För mig var det väldigt efterlängtat efter nästan 3 år av försök både naturligt och sedan med IVF. Jag är 41 så det är inte så konstigt kanske. Nu är jag i vecka 7 och bf 12 oktober.


    Har inga barn sendan tidigare och ett lite traumatisk ma i vecka 10 bakom mig.


    Den här gången har jag absolut mycket mer symptom med galen trötthet, yrsel, ont i ländryggen och den här veckan även illamående. 


    Det ska bli så kul att följa era resor. Speciellt med tanke på att det är första gången för mig så allt känns väldigt nytt och ovant:) Nu är det väl bara att överleva till det efterlängtade första ultraljudet, som för mig blir 2/3. Två veckor till av längtan, spänning, oro och dagar som går i sniiiiiigelfart!

  • LLW

    Jag var på ultraljud igår i vecka 6+4 och fick se två hinnsäckar, en med ett foster i rätt storlek med tickande hjärta och en tom. Känns sjukt att säga men jag är tacksam för att det bara är en. Vet inte hur vi hade fixat tvillingar. Ska på ultraljud igen på fredag, blev bokade direkt av den underbara läkaren som förstod att vi bar på mycket oro pga 7 tidigare missfall. Känns bra att inte behöva vänta flera veckor och att inte behöva böna och be för att få komma in på kontroll. 


    illamåendet är helt förjävligt. Fick primperan utskrivet men det har hittills bara gjort mig dödstrött. Sov 11 timmar inatt och kämpar för att hålla mig vaken på jobbet. 


    Någon annan som är/har varit väldigt illamående tidigare graviditeter? Vad har funkat för er? 

  • Anonym (Rädd och glad)

    Hejsan!

    Även jag hakar på - hittade tråden efter graviditetsgooglingar. Plussade imorse.
    35+ med ett par missfall i bagaget. Läkt och gått vidare i livet med en ny partner. Är nu gravid och livrädd igen, men även taggad och glad!

    Stort grattis till er alla, håller både tummar och tår att allt går bra för oss 🙏🏻

  • Soldat33

    Jag känner mig konstant bakis och extrema spänningar i bröstet, men annars inga direkta symptom? hade nästan önskat jag mådde lite illa för då hade jag känt mig mer gravid 🙈

    har fått mitt första ultraljud i v.14 och det känns som en evighet tills dess??? Är i v. 8 nu och vet inte hur jag ska klara av att vänta i 6 långa veckor på att se att allt är bra? vi har inga privata kliniker här som erbjuder tidiga ultraljud (bor i en liten stad), så det verkar som att jag måste vänta till v.14. eller är det någon som vet hur man kan få ett tidigt ultraljud via sjukvården? 😅

    trodde inte att oron kring missfall skulle vara såhär jobbig?. Känns för bra för att vara sant att jag lyckats bli gravid 

  • Aduma

    Hej på er! Jag är 35 år, och plussade på alla hjärtans dag efter ca 1 och ett halvt års försök. Känner mig shockad, och har ännu inte hunnit bli glad. Jag känner mest oro för allt möjligt, illamående, missfall, fosterskador, kromosomavvikelser, listan kan göras lång. Skäms nästan för att jag oroar mig mer än jag känner mig glad. 

    Just nu är jag arbetande på annan ort, och veckopendlar och bor på hotell fram till ca graviditetsvecka 9 (8+5). Bussresorna hem på fredagar är jag livrädd för. Är SÅ orolig för att bli illamående och tvingas sitta och kräkas bland medpassagerare. Har köpt Postafen, men är såklart orolig att det inte ska hjälpa. 

    Är jag helt galen som mest är orolig mer än något annat? :S 

    BF 26/10 enligt apparna i alla fall!

  • Soldat33
    Aduma skrev 2026-02-18 10:32:02 följande:

    Hej på er! Jag är 35 år, och plussade på alla hjärtans dag efter ca 1 och ett halvt års försök. Känner mig shockad, och har ännu inte hunnit bli glad. Jag känner mest oro för allt möjligt, illamående, missfall, fosterskador, kromosomavvikelser, listan kan göras lång. Skäms nästan för att jag oroar mig mer än jag känner mig glad. 

    Just nu är jag arbetande på annan ort, och veckopendlar och bor på hotell fram till ca graviditetsvecka 9 (8+5). Bussresorna hem på fredagar är jag livrädd för. Är SÅ orolig för att bli illamående och tvingas sitta och kräkas bland medpassagerare. Har köpt Postafen, men är såklart orolig att det inte ska hjälpa. 

    Är jag helt galen som mest är orolig mer än något annat? :S 

    BF 26/10 enligt apparna i alla fall!


    Jag känner exakt som dig! Känns som att alla runt omkring mig är mer glad än vad jag är? är mest orolig
  • Aduma
    Soldat33 skrev 2026-02-18 11:38:04 följande:
    Jag känner exakt som dig! Känns som att alla runt omkring mig är mer glad än vad jag är? är mest orolig
    Jag är helt med dig. Det är min första graviditet någonsin, och är i grunden en otroligt orolig person, så det kommer såklart inte som en överraskning. Men, jag hade ändå hoppats på att kunna gläjas LITE mer än vad jag gör nu. Hoppas att det landar i samband med att den mest osäkra tiden passerar. Känner med dig!
  • Anonym (Linda)

    Hejsan!  


    Jag kommer med i denna tråd. Jag är i vecka 5+5. Gravid med första barnet, jag är ocksåå såå orolig för missfall som flera av er skriver, trodde aldrig det skulle vara sådär tungt psykiskt att bli gravid, oroar mig varje dag. Har väntat länge på att bli gravid så jag är så tacksam över att vara det såklart men oron finns. 
     


    Har haft två gånger bruna flytningar vilket har gjort mig så rädd men det har kommit efter samlag båda gånger så jag hoppas det är på grund av samlag. Jag har bokat tid för hcg prover så att ja vet med säkerhet om det är missfall eller inte. 

  • Anonym (Glad men orolig)

    Hej! 


    Jag hoppar in här jag också. Jag är i vecka 6+6 idag. Detta är min första graviditet någonsin och jag är chockad över hur dåligt man kan må! Dom senaste veckorna har varit hemska för mig så jag är lite omtumlad. För mig har det varit kraftiga smärtor i magen som kommer i vågor. Jag vaknar flera gånger på nätterna och kvider, magen är helt ur balans och mitt illamående är hemskt. Jag förväntade inte mig att vara gravid skulle vara en dans på rosor men det här var värre än vad jag kunnat föreställa mig. Funderar på om jag bara är väldigt känslig eller om mina vänner haft tur/inte öppnat upp om hur tufft det är. 


    Känner igen mig i att det just nu är svårt att vara glad i det här men jag hoppas att det ska komma längre fram när man (förhoppningsvis) mår
    bättre! 


    Känns kul iallafall att vara med i en tråd med alla er andra och att vi kan gå igenom detta tillsammans! :)

  • Anonym (Fyran)

    Hej på er,

    Väldigt tidigt gravid men vågar mig in här i alla fall. 4+4 idag och BF 25 oktober. 

    Om detta går vägen blir det barn nummer fyra och ett syskon till sladdisen som blir två i april. Jag har ett MA och ett tidigt missfall i bagaget under 2025, så har svårt att glädja mig helt för detta innan man tagit sig förbi tidiga ultraljud och NIPT. Känner mig dock ganska lugn ändå, har bestämt mig för att ta det som det kommer. 

    Hoppas på att få vara med och följa er andra hela vägen till Oktober!

  • VitaGulaBlå

    Hej allihopa! 
    Jag och min partner plussade idag och det kändes skönt att äntligen få bekräftelse på det som varit på känn. 

    Tog ut spiralen för ca 1,5 år sedan och hade aldrig trott att det skulle vara så svårt att bli gravid. Idag är jag 35. Till slut tog vi hjälp av IVF och det har fungerat efter första insättningen. Ibland går IVF snabbt och enkelt också. Även fast vår erfarenhet av IVF än så länge varit enkel och positiv kan jag knappt föreställa mig det mentala för de som försöker utan att lyckas. Det finns så många kämpar därute❤️. 

    Det är första gången som gravid för mig och min partner. Allt känns väldigt nytt och spännande, även fast vi planerat att skaffa barn länge. Än så länge inget illamående, men spända bröst. Beräknat datum 23/10. 

Svar på tråden BF oktober 2026 💕