"Guuuud vad söt"

Jag tycker det är roligt Men ibland blir det för mkt, såklart vi har världens finaste Astrid men människor som inte kan släppa blicken etc blir för mkt tycker jag iaf. Samt att Astrid funderar varför "alla" ska kommentera henne & inte andra barn vi möter, eller har sällskap med.

JO det är klart, så kan det ju vara också...men om de bara utbrister en positiv kommentar och sedan år vidare utan att stirra liksom, som jag uppfattade att detta paret gjorde tycker jag är ok
Men samtdigt vet ju inte jag om mamman upplevt många "stirrande människor som fällt kommentarer" i mängder samma dag...

Jag förstår att man kanske bara vill vara "som alla andra" än att hela tiden sticka ut pga barnets utseende, det kan jag ju någonstans förstå också....

Jag håller med ovan. Det blir förmycket ibland! Det var roligt i början men börjar bli tröttsamt. Folk stirrar på henne och säger ; "ååå vad söt!!" massor av gånger varje dag, det blir tröttsamt i längden!! Vi brukar skoja och säga att hon tror snart att hon heter "ååå så söt". Jag tror att själva grejen att de inte ser ut som alla andra barn gör att de blir extra stirrvänliga!? Vår tjej är inte så gammal än, men fortsätter det så kommer hon nog att undra varför alla stirrar.

Jag har inte upplevt det som jobbigt ännu men det är kanske mer av denna uppmärksamhet för flickor jag vet inte. Vi får ofta ofta höra kommentarer om hur söt vår son är men jag har hittills inte känt att det blivit för mycket då jag märker att sonen blir glad över folks bemötande och får honom att växa. Oftast är det ju andra lite större barn också som blir som betagna över sonen, både efter utseendet men framför allt hans personlighet och sätt att söka kontakt med dem, de vill dock gärna krama och klappa honom men då säger han ofta ifrån och ber dem sluta vilket de ofta gör.

I början tyckte jag det var jobbigt just för att vi inte var som alla andra, men den känslan känner jag ej nu efter snart 2,5 år hemma. Mer att fröken nu funderar varför alla säger att hon är så söt & inte säger de till andra barn vi möter eller har sällskap av.

ja så sa vi med i början

Att vara söt är väl inget man skördar lagrar på precis! Ett mig närstående barn var otroligt söt som liten, vilket alla, inklusive hennes föräld rar, naturligtvis ideligen förde på tal! Idag är hon tonåring och väldigt långt ifrån uppseendeväckande söt - och det är jobbigt för henne! Hon har ingen självkänsla alls... är hon inte söt är hon liksom ingen som duger längre - i sina egna ögon.... så nej - att ständigt påpeka att små barn är söta tror jag man skall avhålla sig ifrån!

Klart att mörka barn blir mer "sedda" i vårt land.
Men sak samma med tvillingar eller annat som är ovanligt.
Själv har jag fem flickor i tät ålder och när jag kom med alla i släptåg som små så blev vi rejält ut tittade och komentarena hagla.
Och när jag själv var liten med extremt ljust hår så skulle varje tant och kvinna ta i mitt hår.

Tänkte precis skriva samma sak. Jag har tvillingar och när de var mindre fick vi extremt mycket uppmärksamhet. Jag tror även upplevs mer ok att uppmärksamma och kommentera små barn än äldre barn och vuxna. Jag brukar aldrig bli arg över positiva kommentarer annat än att det kunde vara lite tröttsamt i längden, däremot surnade jag ihop rejält när de följdes av ett "nämen gud vad jobbigt" eller när några bara pratade med varandra, inte med mig, men ändå fullt hörligt för mina öron. Det kanske var det sistnämnda som gällde för scenariot du beskriver i ts? Jag tyckte att de kändes väldigt respektlöst av andra att prata om OSS, så att vi hörde, men inte inkludera oss i samtalet. Jag hade heller sett att de väntade tills vi var utom hörhåll innan de började diskutera.

Jag har en dotter som är docksöt. Långa långa lockar och stora svarta ögon. Hon är snart 6 år och jätte känslig för detta. Avskyr när folk kommer fram och drar i lockarna och utbrister att "herregud vilken skönhet" osv. Hon är inte ngt allmänt stirrobjekt och jag förstår henne när hon blir arg ibland och ryter till. Många gånger går det lite till överdrift med att alla tror de kan stirra och TA på mitt barn hur som helst. Ibland blir jag förvånad hur folk kan med.