Villhabarnigår. Jo, fortfarande mycket låga värden..
Alltså, lite egoinlägg, men var hos dr på KK idag, och är så jävla ledsen. Jag visste inte ens varför jag skulle på läkarbesök idag, för det har jag inte fått ngn info om. Det kommer ut en snäll BM och tar mitt bltr och ett urinprov och lyssnar på hjärtljuden (magiskt) sen får jag träffa dr.
Jag hade verkligen förberätt mig mentalt för att ta upp att jag hade det väldigt jobbigt på jobbet just nu med lite personal, mycket spring och massa låga BS. (pratade med diab.läkare igår och han sa "hmm, sänk dina doser då", nähääää, det fattar man ju inte att det har ngt samband, jävla dumbom.) och att jag har mycket ont av fogarna och en inflammation i höften, och kanske skulle kunna tänka sig att sjukskriva mig på 25-50 % så att jag verkligen kan orka hålla bs så lågt som jag har det nu, hba1c 4,5. Han bara tittade på mig o sa nej. Du måste typ vara invalid för att jag ska sjukskriva dig. "lite småkrämpor har alla gravida, då skulle jag bli tvungen att sjukskriva alla, det hör till". Sen sa han, boka en tid till Bm på vägen ut om någon vecka. Det var hela läkarbesöket. Nej, förresten, han började mötet med att säga "du har allt gått upp lite mycket i vikt va?.
Alltså, jag blir såå himla ledsen, lyssnar läkare inte på en alls?. Känner att det är heltidsjobb att bara hålla koll på bs nu, att smärtan sänker bs och att stressen sänker det också. Jag är verkligen inte arbetsskygg, och älskar mitt jobb, men det är för mycket nu. Fick inget gehör. Hur dåligt ska man behöva må innan man får gå hem nån extra timme på eftermiddagen? ska jag riskera dåligt bs bara för att jag SKA fortsätta jobba.
Snälla , är det bara jag som är extremt gravid-känslig, eller har jag lite rätt??