Ett syskon till min Ängel
Hej alla
Jag har inte skrivit här på otroligt länge, då jag inte haft dator.
Senast jag skrev berättade jag om mina fasor inför kommande barn, då jag var så rädd att inte kunna ta till mej den lilla.
Den 3e februari, 2 veckor före bf kom han till världen. En frisk pojke som gavs namnet Felix.
Han är nu 7½ vecka, har just lärt sej le och jollra litegrann.
Nu i efterhand känner jag mej nästan dum.. Hur kunde jag tro att jag inte skulle älska honom? Jag kan aldrig få min ängel tillbaka, men jag har fått Felix istället. Kärleken till mina barn är gränslös och jag kan inte förstå vad jag gjort för rätt i livet som belönas med friska barn. Ett litet barn togs ifrån mej, men jag fick en ny chans. Jag gör allting "rätt" och jag vet inte om det är för att jag förlorat ett barn, som det känns som om jag har överdrivet mycket kärlek kvar till mina andra barn.
Inte en enda gång har jag tappat orken när Felix skriker oavbrutet i 3 timmar, jag suckar inte ens när han vaknar efter endast 10 minuter och jag hade hoppats få vila min värkande rygg.. Han vaknar ju iallafall!!!
Tack vem det än var som gav mej Felix. Jag fick tillbaka livsglädjen igen...