misshandlar han mig psykiskt?

Jo, det är en process men om man bara har varit tillsammans i ett halvår så borde den inte behöva bli så lång.

Jag förstår inte varför TS fortfarande dividerar om när han är 'snäll' och det känns bra. När jag insåg att mitt ex beteende kunde gå ut över mitt barn dog känslorna för honom direkt och allt handlade om att försöka lirka ut honom ur mitt hem. Jag ville inte heller dra in myndigheterna men det fungerar inte att resonera med en person som den här mannen.

TS, om du är rädd för honom på allvar så ska du absolut inte umgås med honom mer. Säg nej tack om han vill umgås i helgen, hitta på en ursäkt om du vill, och skulle han bli hotfull - ring polisen. Det är ditt ansvar som mamma att skydda ditt barn från en sådan person.
(Om du skulle få en socanmälan på dig av någon person som vet hur den här mannen är så ser det INTE bra ut om du påstår att du var för rädd för att lämna honom och ÄNDÅ åkte hem till honom med ditt barn.)

Om du träffar honom i helgen så har du försatt både dig och din son i en obehaglig situation som ni inte behöver vara i. Han kan inte tvinga dig till någonting. Du har kontrollen, du har makten över ditt och sonens liv.

Vad kan hända om du säger nej? Han blir sur - tuff skit, låt honom vara det. Han ringer och tjatar - säg i lugn samtalston att du inte vill prata. Fortsätter han ringa - dra ur jacket och stäng av mobilen. Han kommer hem till dig och börjar bråka - säg lugnt till honom att gå. Han blir hotfull - RING POLISEN!

Det ÄR inte svårare än så. Jag har gjort detta mot en man som är dömd för grova våldsbrott och är dokumenterat farlig. Jag gjorde så för att det var det enda jag kunde göra i det läget.

Du har ingen som helst band till den här mannen utöver det rent ekonomiska som du kan avsluta omedelbart.
Så stanna hemma med sonen och planera nästa steg. Kolla upp hur du kan avsluta DITT företag, (det står ju bara på dig, eller hur?), med minsta förlust för dig.
  
 
 

Jag funderar lite på hur du ska kunna göra slut. Om jag var du TS så skulle jag inte vilja röra till det för mycket utan göra slut på enklast möjliga sätt. Jag menar det är helt normalt att efter ett halvår komma på att man inte har rätt känslor för den andra personen, och göra slut p g a det.

Bara bestäm dig för att du inte älskar honom tillräckligt mycket för att vilja satsa på ett förhållande, och säg (skriv) det till honom. Det finns ju inga motargument han kan komma med. Han kan inte påstå att han kan få dig att älska honom för då kan du bara säga att nej, du hade känslorna förut men de har dött och det är likadant som det var med ditt ex, när känslorna väl är döda så är de döda. Om han tycker att du har gjort fel som levt som vanligt med honom så är det bara att säga att ja, det kanske var fel av dig, du borde ha gjort slut redan tidigare men du ville vara helt säker på att du inte kände något, du har försökt känna men det går inte. Han kan väl aldrig tycka att du ska fortsätta leva med honom fast du inte har några känslor längre?

Utgå från dina känslor och var orubblig. Inget han gör kan få dig att ändra sig och du är helt säker på din sak. Du tycker det känns fel att driva företag tillsammans för du vill gå vidare med ditt liv, osv.

Vägra gå in i diskussioner om vem som har gjort vad eller sagt vad. Håll kvar i att det handlar om känslor, och det går inte att komma med argument som att den ena har hjälpt den andra med pengar eller hans barn tycker så mkt om dig osv.

Om han kommer tillbaka så säg "Jag har gjort slut med dig, jag vill inte ha dig här längre. Det måste väl gå att göra slut med dig om man inte älskar dig längre eller ska jag dras med dig resten av livet för att vi dejtade i ett halvår?!"

Kan du få din mamma eller pappa eller någon kompis att komma och hälsa på och bo hos dig under den första tiden?

Sedan ska du självklart ha kontakt med kvinnorjouren på sidan om men han behöver inte veta att du anser dig psykiskt misshandlad. Han behöver inte få veta vad du tycker om hans beteende ö h t, det är enklare för dig ju färre argument du kommer med för då slipper du hans försök att förklara sig.

jag fick iväg ett sms när jag var på jobbet idag så jag är ENSAM hemma med min son nu hela helgen! :)

skrev att jag behövde det pga att min son fortf är sjuk, o att jag har så förbannat ont i magen, vilket jag har (börjar misstänka stress igen)..
fick till svars ett "oki", o började undra varför han tog det så lätt... så skrev han att hans äldsta dotter blev ledsen, men att han fick muta henne med o hyra film, o så tyckte han det var synd att det inte blev någon påskmiddag.. os å skrev han "o då får du snacka med killarna ensam"

han litar alltså inte på mig...
sen kom jag hem o vi typ möttes i dörren, o han drog upp att han tyckte det var synd att det inte blev någon påskmiddag för han hade sett fram emot det, o att jag borde sluta stressa så mycket, o att han kunde förstå om jag var stressad över huset o min ekonomi, men han kunde inte förstå att jag var stressad över firmaräkningarna, o att jag skulle sluta va orolig över det!

sen så var han även tvungen att KOLLA i bilen om bensinkortet låg där, vilket det inte gjorde (hade tagit ut det innan jag kom hem för att han inte skulle kunna tanka på det o göra det värre för mig), men då kom han in o frågade vart jag hade lagt KORTEN (alltså både benisnkortet o firmans kontokort), o jag fick komma med en dålg undanflykt om att jag hade "glömt" lägga ur det efter jag tankade på vägen hem...så fick han det med sig..

sedan kom det ett sms från honom efter han hade åkt, där han skrev "ha så kul med den som kommer ikväll"

han litar inte ett dugg på mig!!!!

ska njuta av min ensamtid med sonen nu, kolla på en film o mysa, o så föröksa se om min magvärk går över!

Men vad spelar det för roll om han litar på dig eller inte??!

BRA TS!!! Jag är stolt över dig.

Han är helt klart SJUK!! Det blir bara tydligare ju mer du skriver. Jag tror t.o.m. att han kan vara personlighetsstörd på riktigt. Han uppvisar alla varningstecken. Jag tror kanske inte att han är en renodlad psykopat, det är mycket ovanligt, men han verkar ha sådana drag.
Läs följande länk och avgör själv (kort läsvärd text på svenska):  

http://psykologverksamheten.com/Kort_test.html

Jag måste också säga ts, som någon annnan redan varit inne på, att jag skulle passa mig lite om jag var du. Den här killen låter inte riktigt 100%...
Har du någon relation till hans ex - kanske borde du höra dig för lite där?
Hursomhelst tror jag också att det är bra att du kopplat in kvinnojouren, de är vana vid typen, så att säga!

Den där kommentaren har inget med tillit att göra. Det är en manipulativ "krok" som dessa individer använder sig av. Du ska försvara och förklara dig (mot insinuationer/lögner) och sitter således fast på "kroken". Du ska även luras att tro att han är kärleksfullt svartsjuk. Men svartsjuka handlar inte om kärlek, det handlar iaf i detta fall om kontroll. Och om du nu inte är redo att bryta dig loss (ännu?) så se för guds skull till att ni har skiljd ekonomi. Det kommer bespara dig mycken bitterhet i framtiden.

har ingen kontakt med hans ex.. kan säkert ta kontakt med henne om jag vill, men då, om killen skulle få veta det, skulle det nog bli ett helvete hemma!
vi kollade hennes facebooksida, men han sa åt mig att inte kolla där utan att han iså fall sagt att det är ok!
han blev även väldigt bestött när hon på sin sida hade skrivit att hennes nya kille var hennes "livs kärlek", det reagerade han hårt på.

ska fika lite nu  o ringa min mamma!

gjorde ett test o se om han svarade om jag ringde, visste att något av följande skulle hända: antingen att mobilerna var avstängda eller att dom var påslagna men han inte svarade...
båda mobilerna var avstängda!

eftersom han gav mig "dåligt samvete" innan han åkte genom o säga att han hade sett fram emot påskmiddagen, att hans äldsta dotter grät, o sen försöka "lugna ner" mig genom o säga att jag inet ska stressa så mycket..
sen smset där han skrev "ha så kul med den som kommer ikväll"

sen stänga av mobilerna måste ju betyda att han då vill att jag ska må dåligt över att jag ville va ensam hemma över helgen, men tror även det handlar om att han är svartsjuk, även om han själv påstår att han inte är det!

förstår inte hur jag kan/kunnat va så jävla blåögd! känns verkligen som tomma ord allt som kommit från hans mun, allt känns så jävla fejkat!

nu ska jag krypa ner i sängen bredvid min älskade son, o sova! hoppas på sol imorgon!

Han är inte svartsjuk, han är med rätta rädd att du genomskådat honom och att du är påväg att dra (fly). Och när du gör det? kommer det antagligen att bli värre en tid (fagra löften, manipulation, känslomässig och ekonomisk utpressning, lögner, hot och även i vissa fall våld, iaf verbalt). Men med tanke på att ni haft en så kort relation så kommer det antagligen bli relativt smärtfritt. Förutastt att du är redo för en clean cut? För att det känns fejkat beror antagligen på att det är just det, tyvärr.