Runt juni kom de ut - del 17

Rossan - jo ofta kan jag också tänka att vi vuxna tänker/oroar oss mer än vad som är nödvändigt. Jag vet att Liv är en tjej som klarat uppbrott / förändringar tidigare - det lär hon göra igen. Hon har lätt för att hitta kompisar och är väldigt social, har lätt för att se och hantera rutiner etc. Men jag tänker ändå att detta kommer att bli det första verkliga uppbrottet för henne, så tillvida att hon är på ett helt annat intellektuellt plan nu än för ett år sedan. Och hon är på något vis väldigt emotionell just nu - mycket funderingar kring känslor, relationer. Jag är helt säker på att hon kommer att bli ledsen när vi berättar om vårt beslut. Och det är klart att jag inte i onödan vill skapa förluster i hennes liv. Och vi kommer att sakna dagiset och formen, kooperativet. Vi kommer nu att vara på ett dagis med 80 barn istället för ett med 26. I inhyrda baracker istället för gammal 1800-talsbondgård. Utan coola föreståndaren. Men å andra sidan får vi: närheten, Liv går på samma dagis som barnen på gatan och som hon väl troligen kommer att gå i skolan med så småningom. (om vi inte väljer friskola eller flyttar eller ...). Det kommer bli bra. Jag är bara en som vänder och vrider på sådana här beslut hur mycket som helst. Som du skrev!

Rossan - vad läskigt, med incidenten på dagis  Jag har haft mardrömmar om hur något av barnen försvinner på sistone. Att jag ska glömma ett av dom på tåget eller liknande.

tesse - det finns en psalm som går typ "han vaggar dig så fint mitt barn" - känns det igen? Jag är så totalt kass på psalmer men den hörde jag på ett dop förra året. Och den är så fin, så fin, men kanske lite sorgligt fin.

Lovis -absolut, samtalshjälp. Hoppas du kan få den hjälpen. (ja, valet av flytt av dagis är av praktiska skäl och kanske även "närhetsfaktorn" spelar in - att barnen ska gå på samma dagis som barnen på gatan).

Idag är det 20 år sedan precis som första avsnittet av Twin Peaks sändes. 20 år sedan! Någon mer som satt som klistrad framför TVn?!

Tina: Läser om vad som hände vilket verkligen är helt fruktansvärt. Har du hört hur det har gått för henne? Helt fruktansvärt om hon dessutom får bestående men efteråt och för flickan som inte kan träffa sin pappa mer heller.
Hur gick intervjun föresten?...håller tummarna för dig.

Bodi: Skönt att allt såg bra ut med blodtrycket och att du mår lite bättre. Antar att det är graviditeten som gör dig mer stressad....eller snarare att du har ännu ngt mer som du kan förlora. Kan själv känna av att jag tänker mer på alla om...OM ngt skulle hända med ngn av oss i familjen. Det är ju liksom det käraste man har.

Dumas: Hoppas att nya förskolan blir bra. Alltid lite osäkert inför ngt nytt men säkert kommer Liv att trivas. Tror eg att det är vi som är mest känsliga.
Twin peaks kunde jag aldrig riktigt med att se..för harig. Skulle man se det idag skulle jag kanske skratta. V var ju en annan höjdare som man såg med lite skräckblandad förtjusning.

Rossan: Huu..den där känslan när de är bara borta..fy alltså. Utsätts för den alltför ofta då Nellie verkligen har förmågan att bara vara puts väck. Iofs kanske bara i en klädaffär men..är hon kvar i affären?...var?..var?? Nä..inget roligt. har också tänkt på att folk inte stoppar en liten vid vägkanten, släpper ut dem ur affärer osv utan att reflektera...jäkligt underligt. Skönt att han var så kllok att han väntade vid bilen .

Kreativ: Pest  med jobbsituationen, hoppas att det löser sig på något sätt. Jobbigt att gå och vänta på sista dagen .

Förstår att ni hade Idas sommarvisa på dopet....helt klockrent ju . Gulligt med Imse Vimse.

Lovis: Fy vad tungt det är för dig. Känns lite konstigt att de vill ge dig antideppmedicinering när liksom inte problemet är åtgärdat..du har ju fortfarande ont bla. Finns det inget annat? Har du varit hos en naprapat el liknade med din nacke? Att leva med konstant smärta gör en såklart deprimerad.

Dumas: Läste det sista när du jämförde förskolorna och jag förstår att det svider att byta men ibland bara måste man för att det ska bli bättre i slutänden. Jag var ju totalt anti Nellies första förskola. Hade svårt att hitta ngt positivt med de kommunala förskolorna jag tittat på överhuvudtaget....fanns nog ingen mer anti förälder än jag inför hennes förskolestart men jag måste säga att det var mkt bättre än jag hade trott och nellie stortrivdes. Nu har vi ju bytt och är nöjda båda två men som sagt lokalmässigt så är det nog mer vi än barnen som tänker på det. Bara de har kompisar och snälla fröknar så kvittar det nog . Hoppas att känslan infinner sig att det blir bra. Byter hon efter semestern? Ett lite längre uppehåll från det andra kanske gör det lättare? Kanske kan ni gå och hälsa på innan ledigheten så att ni har ngt positivt att prata om...slå följe med ngn kompis hemifrån osv. Det kommer att bli bra. Skönt att få gå och älta det lite innan det är dags.

Ang dopet- Psalmer hittar vi nog men det jag undrar över är om ni vet ngn fin låt som skulle passa som solosång?
Nu är förslagen -Välkommen till jorden och Himlen måste sakna en ängel. Känner att utan sång bli det inte så personligt som jag önskar och vill ju dessutom att Minnas dop ska bli lika fint som Nellies.

tesse - jag sitter här o tänker som en tok på vad fasiken låten heter som sjöngs solo på vårt bröllop/dop.... GAH! "Du är det finaste jag vet, du är det finaste i världen", så går den.... den är så underbart vacker som solo, och passar ju toppenbra textmässigt!

snabbinlägg till tesse:

ursäkta att jag inte svarade er alla men jag har lite dåligt med tid idag..maken fyller år imorgon o som vanligt är det mina föräldrar som kommer samt ev min syster m make...fast maken säger att det inte gör ngt att de andra inte kommer vet jag att det gör det egentligen så jag ska fixa lite fint här hemma tänkte jag så allt är klart inför morongdagen när han kommer hem ikväll!

Skrattmaja - så går den ja, psalmen jag tänkte på. Tack. Hoppas det går bra med fixandet idag, förstår att du vill skapa lite fin stämning!

Tesse - jo, vi byter efter sommaren. Det ska nog bli bra, som du skriver så är det ju personalen och barnen som är det viktiga! Och det här stället är nytt, med ny personal som jag tyckte verkade engagerade både i barnen och platsen, att de vill något, det är viktigt.

Idag är vi alla fyra förkylda här med diverse feber, halsont, snor, hosta, bihålekrafs. Synd för vi skulle haft en bekant från England på middag ikväll, han är i stan på blixtbesök. Hade varit skoj med lite folk här hemma men vi orkar inte det. Tur att min sambo hann träffa vännen igår iallafall. Dags för lite grönt te, tror jag visst!

 

dumas: Vi ska ju byta dagis nu efter sommaren också , fast vi gör ju tvärt emot er, byter till ett litet dagis mot ett stort!
Känns också jobbigt när jag tänker på det, både Emil & Anton har haft det jättebra på sitt nuvarande dagis, inte en enda gång har nån av dem varit ledsen vi hämtning/lämning och inga problem alls under dagarna, båda har bra vänner där & bar fröknar är det men vi byter för att de ska få gå med de som de ska gå i skolan med sen.
Upplevde det som att jamie hade det lite kämpigt när han började skolan och kände inte nån i klassen, han går ju på friskola, något vi föräldrar valt och så vill vi ha det åt de två yngre med, nu hamnar de på friskolans dagis istället för dagiset inne i samhället. Och kommer att känns sina blivande klasskamrater och barn som bor där vi bor på landet.

Tankarna snurrar ju i mitt huvud såklart att varför utsätter jag dom för detta, allt funkar ju toppenbra där dom är och hemska tanke...tänk om allt blir skit på nya stället! Då är det ju mitt & daniels fel, något vi frivilligt valt till barnen

jag vet...onödiga tankar...det blir säkert skitbra på nya stället med men ororlig är man ju, finns inget negativt att säga om det nya heller (känner inte till det så bra ärligt talat) men det är väl bara vänta och se.

Lovis: Jo jag har talat med henne, i korta samtal, hon har lite svårt att tala pga skadorna men hon tar en dag i taget och det är nog enda sättet att ta det tror jag...angående hennes exsambo så har han ju mått dåligt men inte varit utåtagerande alls innan, min neandertalarhjärna önskar att han hade skjutt sig själv istället för att ge sig på henne men när jag tänker rationellt så fattar jag ju att det är hans sjukdom som gjorde detta och det är så min vän tänker också, att hennes exsambo är sjuk men klart att hon förmodligen är bitter och arg, hon har ju försökt att få hjälp till honom men psykvården har ju vägrar att hjälpa honom med motiveringen "inget allvarligt har ju hänt" typ....inte ens nu ville de ju hjälpa honom, de sa att de skulle kontakta honom inom 30 dagar!!! Helt galet ju! Nu fick ju hans föräldrar in honom till slut som tur var. Men man blir arg när man tänker på att detta kunde ha förhindrats ganska lätt genom att han hade fått den hjälpen han uppenbarligen var i behov av.

Hoppas du piggnar på också, säger som nån annan i tråden, man kan bli deprimerad av ständig värk, ingen avnlig förteelse men du, ta och ring din kontakt igen och be om mer samtalstid, du har lika rätt som alla andra att få må bra!!

Tesse: Har inga bra förslag på psalmer, vi hade en jättefin kommer jag ihåg men vad den hette...ingen aning tyvärr, angående låtar står det tyvärr still där med.

Kreativ: Jävla skitjobb.......det var det jag hade att säga om din arbetsplats! fattar inte varför de gav en tjänst från början om det var på G att låta folk gå....skitställe, lura folk liksom.

Bodi: Att vara orolig verkar nästan hör till graviditeten, jag blev mer & mer orolig för varje grav. tror det beror på att man är rädd att bli ensam och övergiven i den utsatta situationen man faktiskt är i, och ju mer barn man har , desto jobbigare skulle det bli om man blev själv.
Man är rädd om sin familj och det ger sig i utryck i orolighet, jag trodde också att Daniel skulle köra ihjäl sig varje dag när han åkte till jobbet eller att han skulle vara otrogen om han gick ut med polarna ,vilket naturligtvis han inte skulle vara det var bara min gravidhjärna som målade upp stora fantasimonster i huvudet på mig, det släpper efter barnet kommit ut, då har man fullt upp med bebisbestyren. Kram på dig!

Intervjun gick väl bra igår förmodlar jag, chefen där är en väldigt postitv människa så det är omöjligt att försöka läsa av någonting, tror hon är lika trevlig mot alla, man skulle få besked v.16 så det är bara att hålla tummarna!

Kram på er & ha en underbar helg!!!

- Vattnet har gått. Vakna, vattnet har gått!
- Va?
- FOSTERVATTNET HAR GÅTT!
... ??
- Men det är ju 3 veckor för tidigt!
- Säg det till den som ska ut!
- Jamen, polackerna kommer för att göra om badrummet idag!
- Ja, vill du att jag ska knipa igen då eller? *ironiskt*
- ..  eeh, ja kan du göra det?