Ni med bettskena? Hjälp mig att lugna mina skräcktankar
Hej!
Har införskaffat en bettskena i hårdplast. Tydligen så gnisslar jag tänder och har under de 3 sista månaderna bitit sönder tänder vid 4 olika tillfällen som kan bero på gnissling (eller även otur enligt tandläkaren, vet inte själv vad jag ska tro själv eftersom vid två av tillfällen när en tand gick sönder åt jag potatis ena gången och russin andra).
När det kommer till tänderna är jag en extremt orolig människa. Att ha bitit sönder tänderna har jag tacklat med panik och tårar, skräcktankar om tändernas slut osv. Nästan fått lite tvångstankar då jag gått till spegeln flera gånger per dag och försäkrat mig om att tänderna inte gått sönder ytterligare.
Till bettskenan nu då, den låg först hemma i en månad, jag provade den stundvis dagtid för att vänja mig vid känslan, tycker det är obehagligt. Men nu har jag äntligen vågat mig på att sova med den i 3 nätter. 1a natten gick fint. 2a natten märkte jag en otroligt ökad salivproduktion, så jag låg där och svalde och svalde innan jag somnade, ett par timmar senare vaknade jag av att skenen låg lös i min mun. 3e natten satt skenan på plats men vilken ömhet som följer!
Det ömmar nåt otroligt i framtänderna! Kunde inte ens tugga på en banan utan att rycka till av smärtan. Ska det vara så? Hela långa dagarna?
Dessutom tycker jag det ser ut som om att mina framtänder som verkar ha fått det värsta trycket har flyttats lite, liksom tryckts fram. Är det möjligt eller låter det som inbillning av för mycket stirrande i spegeln?
Ett långt inlägg av mig, snälla kan inte ni berätta om eran upplevelse av att ha bettskena? Bettskenan är förknippad med rädsla för mig, är rädd för hur det ska vara på morgonen när jag vaknar. Är rädd för förändringar i munnen, nackdelar, tryckskador, ja att något negativt ska komma av att sova med denna...