Har någon slagit sin kille?

jag ahr läst några av era inlägg... o kan hålla med alla på vissa saker...

det är lät att slå "dom" en jäkel när man blir så förbannad att det inte finns ord att förklara det... men det är inte rätt... men ibland kan man inte hejda sig... det bara kommer...
den enda förklaraning som är en dålig men ändå sann är... att det är en väldigt tunn linje mellan kärlek o hat...

o jag tror på det innerligt, för den man älskar kan göra en så glad att det pirrar ända ut på nagel spätsarna av lycka... men dom kan i nästa minut få en att koka av ilska... för det dom gör som är irriterande o så... ja... hoppas ni förstår vad jag menar... det gör inte det rätt att slåss... verkligen inte... men det är den bästa förklaringen jag kan ge...

S

jag ahr läst några av era inlägg... o kan hålla med alla på vissa saker...

det är lät att slå "dom" en jäkel när man blir så förbannad att det inte finns ord att förklara det... men det är inte rätt... men ibland kan man inte hejda sig... det bara kommer...
den enda förklaraning som är en dålig men ändå sann är... att det är en väldigt tunn linje mellan kärlek o hat...

o jag tror på det innerligt, för den man älskar kan göra en så glad att det pirrar ända ut på nagel spätsarna av lycka... men dom kan i nästa minut få en att koka av ilska... för det dom gör som är irriterande o så... ja... hoppas ni förstår vad jag menar... det gör inte det rätt att slåss... verkligen inte... men det är den bästa förklaringen jag kan ge...

S

Jag har gett min sambo en örfil en gång....
Han var ute med sitt jobb och de hade ölhävartävling...
Han sade en tid han skulle vara hemma, LOVADE att vara hemma.... Dels för att de skulle börja så tidigt på dagen, dels för att jag har svårt att somna om han inte är hemma (vet att jag vaknar när han kommer och sen inte kan somna om) och dels för att jag skulle upp kvart i fem på morgonen och börja jobba....

När han var en timme försenad började jag ringa till hans kontor, till växeln, till mobil.... ja alla nummer jag hade, för jag var riktigt riktigt orolig... Han har vid olika tillfällen cyklat berusad och råkat ut för olyckor... en gång vaknade han upp av att en tjej släpade honom över en gård för han var medvetslös och hade slagit upp hela ögonbryn och allt och fick sy 13 stygn tvärs över ögat....

När två timmar hade gått satt jag och stortjöt med luren i näven och skulle börja ringa runt till sjukhus.... Då raglar han in genom dörren.... aspackad.... ler fånigt och sluddrar bara: Är du uppe?

Då brast allting och jag började gråta och skrika hysteriskt och gav honom en örfil och började skrika..... både av ilska och lättnad....
Han var nog rätt bedövad för hans reaktion på örfilen var att sluddra:
Oj, det var väl onödigt.....
Jag skäms inte för den örfilen faktiskt... och känner mig inte som någon mansmisshandlare heller

Jag slog mitt ex, han slog mig, vi var lika goda kålsupare båda två....
Men gränsen gick definitivt när han sparkade mig i magen när jag var gravid.
Min nuvarande skulle jag inte drömma om att slå, visst finns det vissa situationer där jag faktiskt inte skulle tveka om att göra det, men jag tvivlar på att han någonsin skulle utsätta mig för någon av dem.
Skulle jag ta honom på bar gärning med att vara otrogen, då är det bäst han springer fort! Men å andra sidan skulle jag tycka att jag förtjänade det om han gjorde samma sak själv ifall jag var otrogen...
Finns det något mer meningslöst än att bråka med någon som är full? Man kan ju aldrig förvänta sig ett vettigt svar från en packad människa, tyvärr tog det mig ett par år att inse det, år av desperation, slag, gråt och förtvivlan.
Att provocera fram ett slag ska ju helt klart vara omöjligt, men år av psykisk misshandel, knuffar, ord som h*ra, f*tta och andra trevligheter kan göra det, tyvärr tänker man ju inte alltid klart och inser att man borde gå åt andra hållet, självförtroendet är så kört i botten att man tror att man inte skulle klara sig själv.
Men hur som helst generellt sett i ett misshandelsförhållande (oavsett vilket kön som slår) så är ju poängen att det hela tiden handlar om mindre och mindre provokationer.
Du har på dig fel kläder, du flörtade med expediten, du har kn*llat någon medan jag jobbade osv Rent påhittade saker.
Att gå från det till att någon ger sin pojkvän en örfil för att han tafsat på en annan tjej är ju helt absurt, det är ett hån mot dem som levt i ett misshandelsförhållande. Det är inte ok att slå, det är det aldrig, det är olagligt! Men allting är inte bara svart eller vitt, det finns en hel massa grånzoner....
Jag skulle inte tveka om att ge min sambo en smäll om han var otrogen och jag skulle ALDRIG tveka att smälla till någon som tafsade på mig på krogen, oavsett hur fel eller olagligt det är.
Å andra sidan skulle jag inte vara otrogen och jag skulle definitivt inte drömma om att tafsa på en kille på krogen. Alltså, det är en ren principsak, tro f*n inte att du kan behandla mig som nåt jä*la objekt bara för att jag är kvinna. Men men, det här är ju bara vad jag anser...

Jag var ihop med en psykist störd kille engång för längesen. Och det blev nästan alltid när vi bråkade så slog jag till honom. Det kunde vara inomhus eller ute bland folk, man blev bara så frustrerad.

Även i senare förhållande har det väl hänt att killen fått en örfil om man bråkat rejält och man inte tycker han lyssnar. Har haft ett hett temperament men som tur är så har jag lugnat ner mig.

jag har slagit min kille men han bara skrattade och sa att det killades sen skrattade han som sjutton. (kan ju berätta att han är väldigt stor och stark och jag liten och tanig) men det var ju dmt gjort ändån... tänk om han varit liten då hade det nog blivit en bula.

Usch, jag blir så arg när jag läser det här!! Tänk om den här tråden hette "Har nån slagit sin tjej?" Hur hade ni då reagerat på alla dessa svar?
Om man är så förbannad att man är beredd att slå då är det väll bättre att backa därifrån tills man lugnat ner sig, dessutom så vet man aldrig hur den som får slaget reagerar?! Tänk om man själv får en knytnäve i ansiktet som svar??

Jag tycker det borde inte finnas någon anledning till att slå någon, kan man inte behärska sig ta luft, gå i från eller sök hjälp av psykolog, det finns ingen som för tjänar att bli slagen, kvinna eller man..

Jennie med ie: Jag har oxå slagit mitt ex men i självförsvar. Jag "lärde" mig att våld är den enda lösningen. Min nuvarande kille har jag inte slagit, lite när vi skojbråkas kanske men inte på allvar. Skulle aldrig sjunka så lågt, det är så nedvärderande att slåss.

Jag blev så fruktansvärt arg på min man, en gång när jag tyckte att han var känslokall och ignorerade mig, att jag ville slå honom, hårt... men eftersom man inte får göra det så tömmde jag mjölkglaset över honom (han hade arbetsskjorta och finslips på sig som blev förstörd) och när jag såg hur arg han blev, blev jag jätterädd och sprang därifrån och började gråta.

Än i dag gråter jag när jag tänker på hur elak jag var. Jag vill inte bli en människa som slår andra.

Jag vet att han har varit i ett förhållande tidigare där han blev slagen och hotad (hon hotade att ta livet av sitt barn om han lämnade henne, etc.) så jag vill egentligen stå över allt sånt...