Har någon slagit sin kille?

Alla verkar försvara sina killar att om e så underbara och absolut inte har provocerat fram nån ilska..men vilken människa är man då om man slår en oskyldig människa? De jag menar är om era män inte gjort nåt fel måste de va nåt fel på dej som pucklar på din kille.
Jag har själv örfilat o knuffat min kille ett par gånger,men det var av en anledning som krävde detta!

"En anledning som krävde det"? Den enda anledning att höja handen mot någon och rikta ett slag borde väl möjligen vara självförsvar?

Jag kanske måste förtydliga mitt inlägg om det här med kvinno- respektive mansmisshandel. SJÄLVKLART är det fel att slå någon annan varelse. Oavsett orsak, Oavsett provokation. Oavsett hur stor eller liten man är.

MEN vad jag försökte påpeka var det hot man kan utgöra. Det handlar inte om att vara man eller kvinna. En kvinna som slår ett barn är precis lika fel ute som en man som slår en kvinna eller en storasyster som slår lillebror.

Vad jag försökte komma till var att jag, som t ex väger ca 50 kg och är ganska liten, inte skulle kunna utgöra något fysiskt hot, alltså någon som min man kan hamna i fysiskt underläge av och känna skräck för. Han kommer alltid att veta att han är starkare än jag och att han utan problem skulle kunna försvara sig mot mig.

Men om det vore ombytta roller så skulle jag inte ha något att sätta emot. Den psykiska misshandeln är densamma, men är man även fysiskt i underläge så är situationen en helt annan. Samma sak gäller givetvis om det är en vältränad stor kvinna som ger sig på en fysiskt svagare man.

Men, återigen, jag menar inte att det är rätt att slå. Men ska man sätta grader på det hela så ser jag betydligt större allvar och hot i att en fysiskt starkare ger sig på någon som är fysiskt svagare. Det ÄR i mina ögon värre med en man som slår en kvinna på käften, än en kvinna som ger sin man en smäll på överarmen.

Prillan,
Jag håller inte med dig överhuvudtaget. Anledningen till att någon som blir slagen inte går är att de redan är nedbrutna av psykisk misshandel. Då spelar styrkan ingen roll. Förresten går det alldeles utmärkt att orsaka skada på en stor man även som späd kvinna. De djupaste såren sitter i själen, inte i ärren.

Jag tycker bara att du ursäktar misshandlande kvinnors beteende. Misshandel är fel, punkt slut!!

Jag har misshandlar min sambo rätt rejält och även misshandlat honom psykiskt. Jag mår väldigt dåligt när jag tänker på det. Orsaken var att jag hade mycket ilksa inom mig från det som hänt i min barndom och när en man helt plötsligt säger att han älskar mig och visar det i handling, var jag tvungen att "testa" om hans kärlek var äkta. Inget jag gjorde medvetet men jag har sökt hjälp och efter många timmars samtal så har jag blivit fri från denna ilska. Jag har inte slagit honom på flera år och tror och hoppas att det inte ska hända igen.

Jag är glad att han inte lämnat mig utan istället funnits där för att stötta mig att komma ifrån detta beteende. det kallar jag äkta kärlek.

Hej Anna B
Nej, jag försöker verkligen inte ursäkta misshandel av någon form. Om du läser mitt inlägg ordentligt så framgår det väldigt tydligt!

Jag säger bara att det fysiska över- eller underläget gör den redan felaktiga handlingen ännu värre. Men jag håller fullständigt med dig om att såren i själen aldrig syns och att de kan vara mycket värre, även på en fullvuxen karl som får en smäll av sin tjej.

Så, återigen, HANDLINGEN I SIG ÄR LIKA ILLA, men jag hävdar fortfarande att SKADERISKEN och därmed HOTET är annorlunda om t ex ett barn slår sin lilla näve mot mammans ben, än tvärtom. Kan du inte hålla med mig om det?

Sen är jag mycket medveten om att psykisk misshandel kan bryta ner en människa minst lika mycket som fysisk. Jag har själv sett det på nära håll hos en nära vän och det är fruktansvärt. Det var bara ord, men tillräckligt många och hotfulla för att han skulle dömas för olaga hot, trakasseri och få besöksförbud...

Trådstartaren här.

Jag tror att orsaken till misshandel ofta är detsamma även om det är en man eller kvinna som utför den. Tex jobbig barndom, frustration, ilska man bär med sig.
Jag blir själv lite skrämd av hur många här som berättar om hur de misshandlar sina män, och tom skriver att ni kan skratta åt det. Jag tycker det är fruktansvärt.
Jag ska ta tag i mig själv och söka hjälp. Det hoppas jag att ni andra också gör. Så här kan vi inte hålla på. Det är inte rätt att göra någon annan illa. Speciellt inte den man älskar mest i hela världen.
Tack för alla era synpunkter. det har verkligen fått mig att vakna upp.

Jag funderar ibland på var gränsen går.

Jag anser inte att jag slagit min sambo, men visst har jag smiskat till honom på fingrarna när han försökt sno åt sig tex nybakade kakor. Och visst finns det också något "skojbråk" som urartat, ett sådant som börjar med att man kittlas, håller fast varandra eller så, och som slutat med att jag (eftersom jag är svagast) får panik av att sitta fast och gör vad jag kan för att komma loss.

Räknas sådant också som slag?

Är det ett slag om en puttar till den andre på skoj? Eller låtsassurar och "slår" den andre på tex armen? (oavsett om det är han eller hon som gör det) Här är det ju slag som inte alls är hårda eller menade som maktdemonstration, men även utan att någon menar illa kan det träffa fel, eller den andre är inte beredd och trillar.

Vad tycker ni?

Jag tycker att det det visar på brist på respekt om man slår en annan människa. Det är lika illa om en tjej slår en kille. Vi tjejer ropar alltid: "Lämna honom!", så fort en kille slår en av våra medsystrar. Jag skulle vilja uppmana killarna att lämna de misshandlande tjejerna. Och uppmana tjejerna som misshandlar att söka hjälp. Det är aldrig ok att kränka en annan människa på det sättet, det får den människans självkänsla att krympa. Usch! Sånt här gör mig tvärförbannad!

Prillan,
Ja, jag ser skillnad på att en 2-åring slår sin mamma på benen.

Däremot, när vuxna människor slår varandra ser jag ingen skillnad på styrka eller kön. Jag anser inte att hotet har någonting med den fysiska skaderisken att göra. Man kan känna sig mycket hotad av bara ord. Det går också alldeles utmärkt att kompensera en svagare fysik med vapen.

Du skriver att det är fel att slå, men sedan graderar du vilket som är allvarligare. Bara för att du upplever att det borde vara mindre allvarligt att bli slagen av någon mindre så betyder inte det att offret gör det.

Joker: Jag tror att båda är medvetna om när ett slag är av "misshandlade" karaktär, även om det inte är jättehårt. Det beror inte bara på hur man slår utan även när och varför och i vilken situation. Det är en känsla, man vet när det går överstyr.