Hej jag är 15 år gammal och jag har alltid tyckt att jag inte har varit som alla andra t.ex. Att jag har mörkare hy och inte det minsta lik mamma mm men mamma har bara svarat att min pappa var mörkhyad. Fast nu har jag fått veta sanningen att jag är adopterad från Indien och jag är så förbannad på mamma för att hon inte sagt något och jag vet inte om jag övehuvudtaget vill förlåta henne Tycker inte ni att det är fel ?
Jag tycker att det är väldigt dåligt hanterat av din mamma och förstår att du är arg och besviken. Jag tror däremot att du ska försöka förlåta det så fort som möjligt. Jag tänker mig att din mamma säkert inte menade någonting illa med att inte berätta, utan att hon själv inte har haft en aning om hur hon ska hantera situationen. Det kan inte vara helt enkelt att vara adoptivförälder, och var och varannan människa har säkerligen prackat på henne sina åsikter om hur man ska uppfostra adoptivbarn. Troligen har hon gjort sitt allra allra bästa för att ge dig en så trygg och säker uppväxt som möjligt.
Vad är det som gör dig mest besviken just nu? Att du inte fick veta tidigare, eller att du känner att du själv redan hade gissat det men att hon fortsatte att hålla det hemligt? Hur kom det sig att hon berättade för dig nu?
Det är jättefel att göra så. Fattar inte varför missa beter sig på det sättet, varför inte göra adoptionen till en naturlig del av barnets liv så de inte behöver bli chockade som större?
Be din mamma berätta varför hon gjort som hon har gjort och lyssna på henne. Jag förstår att du är upprörd men försök ha i åtanke att allt i livet inte är svart och vitt och många gånger fattar vi människor beslut som vi tror är rätt och de bästa bara för att sedan upptäcka att så inte är fallet men hur mycket vi än önskar så kan vi inte gå tillbaka i tiden.
jag är så arg för att hon tycker att jag inte har vart mogen att få veta vem jag är. ( då jag har frågat nu efter så har hon sagt att hon ej tyckt att jag har vart tillräckligt mogen att få veta det.)
hela mitt liv har jag gått och undrat vem min pappa var (eftersom att mamma inte har berättat något)
jag har ju sedan länge förstått att jag inte är svensk men litat på min mamma som sagt att det är för att min pappa är mörkhyad som jag är det...
jag vet inte varför hon helt plötsligt tycker att jag är mogen att få veta det.
men nu är jag hos min mormor och morfar som berättat att de tyckt att mamma ska berättat det för länge sen, för de har tyckt att jag har rätt att få veta vem jag är och vad jag är.
och nu när jag vet så har jag börjat fundera på nästa sak : vem är mina biologiska föräldrar och varför kunde de inte ha kvar mig...
hur ser dom ut har jag några syskon eller anndra som vet att jag finns och som kanske tänker på mig?
det känns svårt att förlåta någon som inte ens har berättat vem jag är ljugit i 15 år och svikit mig...
Jag förstår att du är upprörd och ledsen men kan du inte prata med din mamma om hur du känner och be henne förklara varför hon valt att inte berätta?
Och glöm inte att det är något oerhört fint att vara adopterad, din mamma längtade efter ett barn så mycket att hon åkte långt för att hitta ett. Hon valde dessutom just dig bland alla världens barn.
Det låter ju som ett konstigt argument, du tror inte att det kan vara så att hon har varit rädd för hur du skulle reagera?
Jag skulle nog känna en enorm rädsla för att mitt barn kanske inte skulle älska mig, att hon skulle vilja återförenas med sin "riktiga" mamma.
Din mammas känslor rättfärdigar dock inte hennes beteende överlag men det kanske kan förklara lite om hon lite mer på djupet berättar om hur hon känner?