Invandring – en plusaffär för samhället?
www.svt.se/nyheter/sverige/invandring-en-plusaffar-for-sverige
Ja arbetskraft, inte asylvägen.
INVANDRINGENS KOSTNADER. Den internationella samarbetsorganisationen OECD har undersökt ekonomiskt plus och minus för invandringen i 27 länder och kommer genom kreativ sifferexercis fram till att den innebär en ekonomisk vinst för flertalet undersökta länder, om än en marginell sådan. Svenska medier drar därtill lönsamhetsväxlar på rapporten beträffande framtiden baserad på dagens invandringspolitik som OECD själva skriver inte är möjliga.
Även för Sverige hävdar OECD, i motsats till alla andra utredningar som gjorts, att invandringen lönar sig. För några länder, bl.a. Tyskland, kommer dock OECD fram till ett minus, såvida man inte bortser från pensionsåtaganden för invandrarna. Gör man det går även Tyskland med vinst på invandringen enligt OECD. Att det i undersökningen här talas om pensionsåtaganden för östeuropéer som kom till landet direkt efter andra världskriget ger en ledtråd om hur OECD lyckas undvika röda siffror.
Inte bara har man som vanligt kvittat närande inomvästlig invandring med tärande utomvästlig utan man har också utsträckt tidsomfånget så långt att den innefattar decennier när invandringen till mycket stor del bestod av närande arbetskraftsinvandring i motsats till dagens tärande asyl- och anhöriginvandring. Genom att ta med den för Sverige lönsamma invandringen de första decennierna efter kriget kan OECD även redovisa en positiv siffra för vårt land. Det handlar dock ändå om någon enstaka blygsam tusenlapp per år.
Mer ärliga undersökningar inriktade på att redovisa prognoser och debet och kredit för dagens invandring i stället för att dra nytta av historiska fakta från en tid med en helt annan politik och profil på invandringen, visar att massinvandring är en enorm förlustaffär. För Sverige handlar det om i storleksordningen 50-100 miljarder kronor netto varje år. Och då talar vi endast om specifikt ekonomiska kostnader som endast utgör en del av problematiken.
Till dessa kommer mer svårmätbara samhällskostnader som invandringens konsekvenser ger upphov till, exempelvis minskad trygghet när kriminaliteten och de sociala problemen ökar, minskad sammanhållning när den etniska/religiösa splittringen och balkaniseringen ökar, religiös radikalisering, kulturkrockar, urholkning av värdegrund med flera värden som handlar om medborgarnas livskvalitet men kan vara svåra att mäta i kronor och ören.
Den som studerar OECD-rapporten närmare skall säkert finna fler kreativa räkneexempel och resonemang som förklaring till hur man kommit fram till sin politiska beställningsslutsats för att försöka undergräva den i många europeiska länder allt starkare kritiken mot den kraftigt ökande utomvästliga massinvandringen."
