Är jag hönsig som inte låter 6 åringen vara ute själv?
Jag har en nybliven 6åring här hemma som väldigt gärna vill vara ute och leka själv med barnen i området.
Vi bor i lägenhet och jag kan inte se henne från fönstret om hon är ute och leker dessutom har vi en järnväg där det kommer många tåg varje timme ca 300 meter ifrån lägenheten.
Vi bor i något som kan liknas med en labyrint och om jag skulle gått ut och kollat till henne så hade jag fått gå runt och leta och har alltså ingen bra överblick heller.
Min dotter är väldigt duktig men jag litar inte helt på att ett äldre barn inte skulle kunna övertala henne att hitta på bus som hon egentligen inte vill göra.
Hon är känslig och blir hon ledsen eller sårad så sätter hon sig ner och gråter tysta tårar och är inte typen som hade sprungit hem.
Jag tycker att det är för tidigt att släppa ut henne i området utan översyn och hennes pappa håller med om det, vi kommer alltså att vänta lite till MEN jag är ändå intresserad av att höra hur ni andra har resonerat.
När lät ni era barn vara ute själv och hur såg er boendesituation ut då?
Kunde ni se dem hela tiden eller litade ni på dom?
Det är så många barn i området som springer runt till sent på kvällarna utan översyn så jag börjar undra om jag är överdrivet hönsig.