barn -13, -15 och försöker få en trea. Nån fler?? :)

Jag har varit gravid tre gånger, första som blev till på första försöket slutade med ett ma i v 16 vilket tog väldigt hårt på mig psykiskt, hade jättesvårt att ta in nästa graviditet och kunde inte se framför mig att komma hem från förlossningen med ett barn. Min mens krånglade lite efter skrapningen men jag blev gravid igen efter fyra månader. Min mens kom som sagt tillbaka sju månader efter förlossning men den krånglade åter igen, vissa månader hade jag jätteont vid ägglossning och nästa inte alls, fick även mens 7-10 dagar efter ägglossning. Tog sju månader innan jag blev gravid då, räckte med att jag tog tag i att besöka gyn så blev jag gravid.

Mina graviditeter har varit sådär, har haft mycket ont i ryggen och nu senast fick jag foglossning som jag fortfarande kan känna av när jag halkar till. Känns som jag mest har bott i soffan och käkat choklad haha.

Första förlossningen var nog en ganska typisk för förstagångsföderskor. Vi var inne i tio timmar och jag trodde jag skulle dö de sista fem minuterna. Andra gick mycket snabbare (jag fattade inte att det var så nära) och vattnet och krystvärkarna kom i bilen två mil från förlossningen. Jag hade sån panik! Vi hann vara inne i sju minuter (två värkar) innan hon var ute. Mådde kanon efter! Efter första sa jag "jag är tillbaka inom två år" och efter andra "aldrig igen".

Jag hade ägglossningssmärta i måndags, ska bli spännande att se om det bara var kroppen som jävlades eller om jag får mens nästa vecka. Hoppas den blir ordentlig direkt!

Jag och min man firar åtta år till sommaren, firade ettårig-bröllopsdag första april :)

Hoppas det är mensen Evig Kärlek! Skönt med sparsamma blödningar - Jag har blött mer men utan smärta efter förlossningen. Får se hur den blir efter denna gång.

Kul att några hittat hit!

Jag plussade i början av februari, är nu i v 11 så är beräknad i november :) blir alltså ungefär 1,5 år mellan tvåan o trean. 3 barn på 3,5 år om allt går vägen. Undrar ibland om vi tagit oss vatten över huvudet ;)

GRATTIS till plusset Anater­esa. Tänk att två redan plussat, så häftigt. 

Det var min mens som kom tillbaka, först väldigt sparsam så att jag var osäker men nu är den så riklig att jag näsan förblöder, nä, inte riktigt så illa. Men jag är säker på att det är mens i alla fall :) Nu hoppas jag inte det dröjer så länge innan vi plussar heller. 

Och jag tror att tre barn på 3,5 år kommer gå hur bra som helst. Om vi plussar inom de närmsta månaderna blir det ju 3 barn på ca 3 år och det är jag inte ett dugg nervös över. Tycker bara att det hade varit roligt. Jag tror det blir vad man gör det till. 

Hej hej

Har en dotter född december 13 och en född oktober 15. Min man och jag bestämde oss igår för ett tredje barn. Vill ha så tätt som det går men förra gången fick jag tillbaka mensen till äldsta dotterns ett års dag. Hoppas ägglossning kommer igång snabbare denna gång...

Välkommen. Jag förstår dig precis. Ville också ha både tvåan och trean så tätt det bara gick men det tog 8 månader att få tillbaka mensen efter båda barnen. Vi hade möjlighet att försöka pricka ägglossning även innan den första mensen, men vi valde faktiskt att avstå. Vår första är också född i december 2013, den 21 för att vara exakt och vi kände att det redan är så mycket med hand födelsedag och jul att det får räcka med ett barn sent i december. Men nu hoppas vi att det tar sig så fort det går.

Min mens har kommit tillbaka i samband med att jag inte ammar lika ofta längre, men det där är ju så olika för alla. Hoppas din kommer snart också.

Jag har barn födda november -13 och augusti -15 och är i sånt dilemma om det ska bli en trea. Egentligen ville vi nog vänta några år med ev trea då båda våra är intensiva och alltid sovit dåligt. Dock har vi åldern emot oss och ska det bli så  får det bli snart.

Det mesta talar emot, 2 barn är lättare att resa med, lättare om man behöver barnvakt, kräver ej ny bil, vi kommer snart ur de värsta sömnsvårigheterna, vi har en chans att punktmarkera, vi har en chans att ge var och en den tid de kräver och vi kanske tom kan hålla relationen vid liv... ;)

Det som talar för är väl mestadels att jag inte känner mig klar, och min sambo nog inte heller. Vi har kärlek så det räcker, det betvivlar jag inte alls men borde nog sluta nu...

samtidigt kan jag ju inte hålla mig ifrån dessa trådar. Hur vet ni andra att det är rätt för er med 3 barn? Ingen annan med tvivel och beslutsångest?

Tack. Barn sent i december är lite stökigt. Dottern född 17/12 och hennes pappa 5/1. Från Lucia till trettondagsafton är det rätt intensiv här hemma. Förstår att ni undvek ytterligare ett december barn ????

Ammar delvis. Lillgrisen tycker att mat är toppen och äter 1-3 gånger om dagen så ammar vi resten. Hon blir snart 6 månader. Hoppas som sagt var att mensen kommer igång snart.

Visst funderar jag på om det är vettigt med ett tredje barn. Nackdelarna är ju fler men varför ska jag alltid vara vettig? Vi har plats, bil och ekonomi för ett barn till. Känner mig inte klar och mannen tycker att har vi två kan vi lika gärna ha tre.

Men oron under en graviditet är inte rolig och ännu värre nästan är väntan " tog det säg denna månaden tro". Mina graviditeter har varit fysiskt lätta men värre psykiskt.

??? Skulle varit en glad gubbe

Vi har alltid vetat att vi vill ha en stor familj, 5-6 stycken. För oss har allt runt omkring inte känts så viktigt. Ekonomi, boende, bil, resor, barnvakt osv... det löser sig.

Jag är hemma med vårdnadsbidrag just nu och det är ju bara 3000 kr i månaden, jag jobbar inget extra utöver det. Min man har väl en medellön. Vi badar inte i pengar, men vi har så att vi klarar oss. Mycket har handlat om prioriteringar och det kanske alltid är det roligaste, men å andra sidan har vi massa tid med barnen vilket aldrig går att väga upp med mycket pengar. Barnen är ju så små nu också så de bryr sig inte det minsta att vi inte reser varje år osv. Värre är det väl om 10 år när de stora barnen går mot tonåren, men då kommer vi å andra sidan ha två fulla inkomster igen som löser det :)

Nu vet jag givetvis inte hur ni bor, men jag får känslan av att man idag måste bo så vansinnigt stort. Alla ska ha eget rum från att de föds nästan. Det är inget fel i att dela rum. Faktum är att många barn gärna vill dela rum med ett syskon, det är roligt. Kanske inte när man är tonåring, men man löser det mesta om man inte vill flytta :) 

Man behöver väl inte byta bil för tre barn? Visst, det beror ju såklart på vilken bil man har, och med tre bilbarnstolar blir det ju trångt. Man får helt enkelt se till att leta efter smala modeller. Både min svåger och svägerska har haft tre barn i bilstolsåldern samtidigt och de hade en vanlig 5-sitsig bil.

Visst blir det lättare/billigare att resa med två barn än tre. Men å andra sidan skulle det vara lättare/billigare att resa med ett barn än två ;) Jag tror att när det väl kommer till kritan spelar det nog inte så stor roll om man har två eller tre. Samma gäller barnvakt... De jag känner som har tre barn har inga problem med barnvakt. Tycker mormor att det blir för mycket med tre barn kanske farmor kan passa ett av barnen, eller någon vän eller ett av barnen kanske vill sova hos en kompis när de blir äldre osv.

För oss har det mer handlat om NÄR det är rätt tid att få fler barn. Vi har känt att det passar bra så snart som möjligt. Vi gillar att ha dem tätt och hoppas kunna fortsätta med det tills vi inte ska ha fler barn.

Jag tänker lite att man aldrig kommer ångra ett barn man faktiskt får. Och jag tror att man kommer känna i kroppen när man verkligen är KLAR. De i min närhet som inte ska ha fler barn har beskrivit känslan som att man inte längre längtar efter att vara gravid, föda barn, få ha en bebis. Att man känner en okej känsla i att aldrig mer ha en nyfödd, inte få köpa små mini-kläder och allt det där. Att man helt enkelt vill fokusera allt man har på de barn man redan har.

Så länge man känner att man har tid, ork, kärlek och en önskan om ett till barn så tror jag att det mesta runt omkring löser sig.

Grattis Annateresa!

Jag fick ljusbruna flytningar och väldigt ont natten till måndag och trodde det var MF på gång igen. Men det slutade efter några timmar och har inte kommit tillbaka (än).
Tog nytt test igår och det var starkare ön någonsin, lika starkt som kontrollstrecket. Så det var kanske bara nån spotting.
Hade mycket blödningar förra graviditeten och trodde aldrig det skulle bli en liten bebis. De hittade dock aldrig någon förklaring till blödningarna. Sista gången var i v28, då kom verkligen en flod och vi åkte in akut, fick ligga inne några dagar och ta prover och flera ultraljud men ändå kunde de inte säga varifrån det kom.

Hoppas den här lilla vill stanna kvar där inne nu! Oron är rätt jobbig. Har inte ringt mvc än, tänkte avvakta nån vecka till.

Hur går det för er nu? Nån som har BIM på gång?