Är jag inte bra nog?
Ja som ni ser i mitt namn är jag då 15! Och ni får skylla på hormoner och dylikt men det finns en sak som jag ofta tänker på. Som nog många andra också gör eller har gjort.
Jag har alltid velat vara som min ett år äldre storasyster. Hon är en som är snygg, har många kompisar, festar, underbar personlighet, inte är blyg, smart och atletisk. Men många av dessa sakerna är bara inte jag.
Eftersom att vi är så nära i åldern har vi alltid blivit jämnförda med varandra och nu på senare år har jag fått känslan av att våra gemensamma kompisar eller släktingar ser henne som den lyckade ungen och mig som en sämre kopia av henne. Alltid har det varit vad är Elin hon är så snäll o snygg. Medan om jag har varit borta har de inte sagt något. Kanske är jag bara avundsjuk men det gör mig ont. Det som sker hemma är nog ännu värre eftersom det är bland min familj.
Även där blir Elin special behandlad och istället för att skälla på henne för en sak skäller de på mig och jag orkar inte det. Ofta känns det som om de gör uppoffringar för henne och istället sätter mer regler på mig utan att visa någon starkare vördnad. Svårt att förklara och jag kanske skriver för långt men det är så svårt. Vill hon bli hämtad blir hon det, vill hon gå på bio klockan 9 gör hon det o visst de blir sura men inte när hon väl är där då är det bara frågor om hur hon har haft det eller om bion var bra. Visst det är ok men det gör nästan aldrig sånt för mig.
Förlåt mig nu om jag verkar bortskämd men kan någon snälla berätta för mig varför jag är så mycket sämre än henne och varför jag aldrig är bra nog.
Ni förstår inte hur mycket jag ställer upp för Elin fastän hon inte ofta gör det för mig. Och nu på senare år har vi glidit isär och det har blivit ännu värre och jag gör absolut vad som helst för henne medan hon hellre är iväg eller sitter på sitt rum än o vara med mig...
Jag är blyg, jag är tramsig, smart, lång, hål mellan framtänderna men för det jag gör för henne känns jag aldrig tillräcklig detsamma med kompisar eller med mamma o pappa. Vad ska jag göra?
Det är alltid jag som måste göra sysslor som Elin egentligen borde göra men mamma o pappa säger bara att det inte frågar henne utan mig. Ibland gör det mig så förtvivlad och att det bara känns som om Elin är prinsessan medan mamma o pappa spelar kung o drottning och jag är som en underordnad som måste göra allt de säger och passa på både de o prinsessan.
Jag vet att jag inte är lika söt eller framåt som henne men varför kan de inte visa uppskattning åtminstone det är allt jag begär. Jag är osäker om jag ens fick med allt men isåfall återkommer jag och hoppas att någon orkar läsa detta och svara! Tack!