Vanligt vid val av gudföräldrar..

Tja, man brukar väl välja tillsammans? Sedan kan vissa faktorer spela in. Blir man döpt i den kristna kyrkan så måste gudföräldrarna vara döpta. Nu finns det visserligen en del präster som ser genom fingrarna då det gäller detta, men tanken med att vara gudförälder är att man ska vara med att uppfostra barnet i den kristna tron....vilket blir en smula svårt om man nu inte är kristen. 

Jag tycker att det är lite konstigt att välja sina syskon redan från början. De kommer ju ändå att finnas med i barnets liv som mostrar/fastrar, förhoppningsvis på relativt nära håll. För mig är gudföräldrar en eller två personer som paret väljer ut tillsammans ur sin bekantskapskrets utanför släkten och som de vill försöka knyta som goda förebilder och "extravuxna" till barnet.

Inget konstigt att välja syskon tycker jag om man tex inte har någon nära vän utan man står sitt/sina syskon nära men det jag funderar på är varför fadern väljer att inte ha någon på sin sida. Brukar väl vara så att båda väljer varsin?

Har de inte valt tillsammans då? Det tror jag är vanligast.

De vill väl inte välja den ena systern framför den andra. Om de planerar fler barm så kanske det blir några som är nära mannen då.

Jag har aldrig varit med om att man har valt varsin. Man har tagit tex ett syskon till någon av föräldrarna plus eventuellt dess partner. 

En från varje sida (en från mammans, en från pappans) menar jag. Aldrig varit med om det.

Okej jag inser att alla gör olika:) I min familj och släkt har alla alltid valt varsin från vardera sida men så är tydligen inte fallet för alla.

Är mannens systrar/vänner medlemmar i Svenska kyrkan då?

Ja det är dom. Dessutom är mannen gudfar till ett av systerns barn(om det har någon betydelse:)

Är inte en gammal roll av gudföräldrarna att bli ansvariga för barnet om föräldrarna skulle gå bort ?

Vi har inte döpt våra barn men vi har pratat om vem vi vill ska ta hand om dem om båda vi föräldrar skulle dö. Både jag och min man vill att någon av mina två bästa vänner skulle ta hand om dem i så fall. Detta för att de är mest lämpliga. Min man har vänner och en bror som absolut står honom närmre men de skulle nog inte kunna ta lika bra hand om våra små. Så våra inofficiella gudföräldar är båda "från min sida".

Det kan ju vara sådana tankar som står bakom valet också tänker jag.

Vi valde från var sin sida, samma sak gjorde våra syskon. Men jag är också ensam fadder åt ett barn

En gammal roll men som inte har praktisk bäring längre. Om föräldrarna går bort gör soc en utredning av var barnen bör placeras. Finns det gudföräldrar som är väldigt närstående kan de förstås beaktas i utredningen, men de får inte någon juridisk särställning bara av att vara gudföräldrar.

Jag har inga faddrar/gudföräldrar själv så jag var inte så brydd i att vårt barn skulle ha det. Mannen ville gärna har sin bror som fadder och så blev det.
Min bror har två barn och hans fru har valt sin syster och bästa väninna till deras barn. Vi är inte osams eller tycker mindre om varandra för det, men jag gissar att min bror inte heller var så brydd i frågan.

Fadderns roll är ju inte att vara ett stöd för föräldrarna vid dopet, faddern ska sörja för barnets religösa uppfostran.

Beror ju helt på tradition. En del ser det som personerna som ska ta hand om barnen om man själv dör. Då väljer man kanske snarare ett par. Annars tänker jag att det är vanligast att man tar en kompis/släkting var.

Jag (mamman) har en bra och nära relation till min syster och därför blev hon gudmor till våra barn. Sambons syster bor inte i närheten av oss, vi träffas kanske max en gång per år, plus att jag känner henne knappt så det var aldrig tal om att fråga henne, varken från min eller sambons sida.