Anonym (Ts) skrev 2018-02-19 16:27:53 följande:
Haha! Ja, det är den där chocken och omställningen som man oroar sig för. SAMT rädslan för att inte kunna ta vara på det fina med att bo sådär. Tänk om man fastnar med paddan och bara liksom vittrar sönder.. nä.
Men jag Känner att det kommer bli bra, måste bara komma över tröskeln. Jag känner verkligen att staden inte har mer att ge mig efter 20 års av egentligen samma skit.
Förutom alla aktiviteter för barnen och sushin då. Får göra egen. =)
Vi har fått nya perspektiv på livet här.
I stan hade vi vars en cykel som vi aldrig använde. Cyklar stjäls mitt på ljusa dan även skrotiga.
Här cyklar vi runt byn och runt åkrarna.
Det är livskvalitet. Här är så vackert. Så lugnt och skönt.
Jag kan ställa min splitternya cykel utanför vår lokala ica och den står kvar.
MEN det tog TID för mig. Jag lämnade min hemstad och det tog säkert tre år innan jag uppskattade allt vi har här på landet.
Vändpunkten när jag bestämde mig för att aldrig mer bo i storstad var en sommar efter tre år. Vi var utomlands på semester och självklart i e storstad eftersom jag trodde att det är där jag mår bäst så på semestern ska jag minsann befinna mig i en storstad och det var odiskutabelt.
Då märkte jag hur stressigt det. Alla människor och bilat
Sån jäkt. Så ofantligt mycket avgaser.
Då stod jag