• Anonym (Villmenfårinte)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift
  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-03-12 10:27:22 följande:
    1) han vet inte vad jag KÄNNER. Men han vet om kollegan, och att vi ungås mkt etc.

    2) Nej.

    3) Ja. Det är ju min ventil.
    1) Nä precis för du vet ju att han inte har något emot att du umgås med vänner, men förmodligen inte är ok med att du umgås med en snubbe du är kåt på och som är kåt på dig, och det har du ju aktivt valt att undanhålla.... så hur menar du då att du inte smusslar och undanhåller?

    2) Så du menar att du INTE har kontakt med kollegan på fritiden?

    3) Ja det är din ventil OCH det sker bakom ryggen på din man eftersom du inte vill att han ska få reda på sanningen. Hur menar du att det inte är att smussla och undanhålla?
  • Anonym (Skeptisk)

    Om vi säger såhär... Jag vet varför TS inte uppdaterar vid diverse tider eller när svaren publiceras p.g.a. tillgängligheten av privacy.

  • Anonym (FYI)
    Anonym (Skeptisk) skrev 2019-03-12 11:03:43 följande:
    Det är inte min delaktighet att informera om vem jag är, det är TS som tabbat sig. Jag ger rådet att se ansvaret & välja ärlighet.
    Eller otåligheten att inget händer och då tar till drastiska metoder...

    Missförstå mig inte. Jag har själv misströstat att det inte händer något, som gör att antingen ts tar ett snack med partnern och löser det på den vägen, eller helt bryter med kollegan.
    Alla som läst tråden vet nog var jag står.

    Men allvarligt..chansen att du skulle veta vem ts är måste ju vara mikroskopisk.
    Och om det mot förmodan skulle vara sant..skicka då ett PM till ts så kanske vi kan få lite action i trådenGlad
  • Anonym (Skeptisk)
    Anonym (FYI) skrev 2019-03-12 11:16:24 följande:
    Eller otåligheten att inget händer och då tar till drastiska metoder...

    Missförstå mig inte. Jag har själv misströstat att det inte händer något, som gör att antingen ts tar ett snack med partnern och löser det på den vägen, eller helt bryter med kollegan.
    Alla som läst tråden vet nog var jag står.

    Men allvarligt..chansen att du skulle veta vem ts är måste ju vara mikroskopisk.
    Och om det mot förmodan skulle vara sant..skicka då ett PM till ts så kanske vi kan få lite action i trådenGlad
    PM på Familjeliv eller privat?

    Ja chansen är minimal rent logiskt, nästintill osannolik och det var av en slump jag ens kom över tråden. Men allt händer väl av en anledning. Kosmos leder en ibland på vägen på ett slumpartat sett.

    Vet inte om jag är tacksam över tråden eller besviken men sanningen uppdagas och det är väl viktigast om man förväntar sig ärlighet.

    Partnern till TS är inte bekväm med denna "kollega" så att påstå det är naivt. Ens partner brukar känna in mer än vad man kanske själv tror men att man väljer att lita på den man lever med. För att man vill.
  • Anonym (Villmenfårinte)

    Vi hade ett möte idag. Satt kvar och pratade när vi var klara. Vi pratade bl.a. om vänner och folk i omgivningen som skiljer sig, båda konstaterade att ingen av oss är där, att många tror att ett nytt liv med någon inte skulle bli samma vardag vilket vi var överens om att det visst blir. Om folk som är otrogna med typ grannen. Att det inte är värt det. Vi pratade inte om oss, men det kändes det som att det var precis det vi gjorde och att vi mentalt tog i hand på att vi båda är nöjda med livet som det är. Vi sa mycket utan att säga nåt, och min känsla är iaf väldigt bra, och jag känner mig både glad och lättad. Vi är vänner, och inget annat är värt det, för nån av oss, och idag nånstans sas det högt utan att sägas.

  • Anonym (felix)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-03-12 13:02:40 följande:

    Vi hade ett möte idag. Satt kvar och pratade när vi var klara. Vi pratade bl.a. om vänner och folk i omgivningen som skiljer sig, båda konstaterade att ingen av oss är där, att många tror att ett nytt liv med någon inte skulle bli samma vardag vilket vi var överens om att det visst blir. Om folk som är otrogna med typ grannen. Att det inte är värt det. Vi pratade inte om oss, men det kändes det som att det var precis det vi gjorde och att vi mentalt tog i hand på att vi båda är nöjda med livet som det är. Vi sa mycket utan att säga nåt, och min känsla är iaf väldigt bra, och jag känner mig både glad och lättad. Vi är vänner, och inget annat är värt det, för nån av oss, och idag nånstans sas det högt utan att sägas.


    Intressant utveckling. Men också något tvetydig. För vad har ni sagt till varann utan att säga något högt egentligen?

    Att ni inte vill skiljas från era respektive. Ja men det har väl solklart hela tiden.

    Att ni inte vill riskera era förhållanden genom att ha sex med varann. I så fall är det en nedtrappning av den sexuella delen av er affär. 

    Eller har ni nu bekräftat att ni har haft och ännu har ett slags förhållande som går utöver vänskap. Att ni är en slags reservepartnere för varann? Att du är en andra sol på hans himmel, och han på din. I så fall är det en upptrappning av den känslomässiga delen av er affär.

    Hoppas du inte bara fortsätter som nu hela den känslomässiga delen av affären, bara med alibit "nu är vi ju vänner". Du måste fortfarande åtgärda dom punkterna som inte är OK i 17 punkslistan. Återskapa gränsen mellan privatliv och arbetsliv. Umgås som kollegor som är goda vänner.  När det är gjort  kan ni "bara vara vänner".

     
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-03-12 13:02:40 följande:

    Vi hade ett möte idag. Satt kvar och pratade när vi var klara. Vi pratade bl.a. om vänner och folk i omgivningen som skiljer sig, båda konstaterade att ingen av oss är där, att många tror att ett nytt liv med någon inte skulle bli samma vardag vilket vi var överens om att det visst blir. Om folk som är otrogna med typ grannen. Att det inte är värt det. Vi pratade inte om oss, men det kändes det som att det var precis det vi gjorde och att vi mentalt tog i hand på att vi båda är nöjda med livet som det är. Vi sa mycket utan att säga nåt, och min känsla är iaf väldigt bra, och jag känner mig både glad och lättad. Vi är vänner, och inget annat är värt det, för nån av oss, och idag nånstans sas det högt utan att sägas.


    Jag kan inte hjälpa att jag ser det som ännu ett steg i fel riktning.
  • Anonym (Villmenfårinte)

    För min del kändes det iaf oerhört skönt att ha haft det samtalet. Även om det var inlindat som allt annat så kändes det oerhört klart för mig vad vi ville reda ut. Jag känner som sagt som att vi båda redde ut att vi är och ska vara vänner och inget mer, och att inget ska hända. Det tog udden på en spänning, eftersom vi aldrig pratat om det. Det känns inte tungt eller ledsamt, utan bara skönt. För mig känslomässigt gör det jättestor skillnad.

  • Widmark

    Hej, jag var i samma situation en gång, vilket ledde till sex. Det slutade med att jag förstörde det underbara förhållande jag hade med den tjej jag var med sedan länge. Bara för kåtheten satte in, så jag skulle om jag var du avsluta det på en gån. Säga det rakt ut till din kollega. Men det är bara min åsikt, om man vill fortsätta vara gift och ha det bra med den man älskar. 

  • Anonym (Skeptisk)

    TS, ignorerar du mina frågor med flit eller vet du ej vad du skall svara? Väldigt bra tajming i att bli "konfronterad" till att komma med alibi om att ni endast är "vänner". Smart.

Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift