Jag vill ligga med min kollega, är gift

Jag tror inte att man kan förklara det stora traumat kring otrohet bara med normer och regelverk, instinkt och evolution måste finnas med i bilden. Som du skrev förändras normer hela tiden och synen på sex har förändrats dramatiskt på låt oss säga 100 år. Men otrohet är fortfarande big no-no och öppna förhållanden sällsynta. Månggifte är något som få kvinnor självmant väljer, det är just de normer och traditioner du nämner som styrt det. I takt med att samhället utvecklas och kvinnor blir mer självständiga försvinner det.

Ja, månggifte är mäns påfund såklart. Liksom religion, politiska ideologier och annat. Under förutsättning att samhället förändras åt det hållet förändras synen på månggifte till exempel. Men det gör det ju inte. 

Instinkt har vi jobbat bort väldigt, väldigt mycket. Normerna är starkare. Och de styr beteendet mer. De står dessutom oftast mot varandra. Därav dubbelmoral till exempel. Instinkten är att göra det som är bäst för en själv, normerna säger tvärtom i de flesta fall. 

Nja jag tycker inte alls att otrohet är känsligt pga normer, det är känsligt för att otrohet är ett svek. Att folk har sex med andra är allmänt accepterat men BARA om båda är med på det. Problemet med otrohet är inte att folk har sex utanför förhållandet. Problemet är att det sker bakom sin partners rygg, DET är vad som inte är accepterat. Och det tror jag inte är baserat på normer och kultur, för det finns inte en enda kultur i världen där svek och lögner är ok. Även ett öppet förhållande bygger på ömsesidig respekt och tillit.

Att svek och lögner inte är accepterat tror jag ganska naturligt och har mycket med överlevnadsinstinkt att göra. När man har en relation med någon, vän, släkting eller partner så sänker man oxå guarden och släpper in personen innanför murarna så att säga, man litar på personen helt enkelt som man inte gör med andra. Men när man väljer att lita på någon så gör man sig oxå sårbar. Att lita på fel person kan kosta en livet.

Det tror jag är anledningen till att svek är känsligt och inte accepterat någonstans i världen, för att man missbrukar en annan människas förtroende och väljer medvetet att såra personen (det är kanske inte det man ville, men man alla är medvetna om att det är vad det kommer resultera i)

Så visst kan man utmana normer men jag tror aldrig man kommer få människor att acceptera svek och lögner för förtroende är något som är fundamentalt för alla slags relationer. I så fall är det nog bättre att propagera för att man ska bli bättre på att vara ärlig med det man vill och vem man är och prova på alternativa relationsformer . Vill man inte hålla sig till en partner så ska man inte gå in i ett monogamt förhållande, är man osäker så ska man vara ärlig med det så att ens partner vet vad hen har att förhålla sig till.

Ja normer förändras men alla förändringar du nämner strävar oftast efter mer frihet inte efter att dupera människor. Man tillät folk att skilja sig för att ge människor en chans att avsluta ett förhållande de inte trivs i. Vi har accepterat homosexualitet för att vi insett att människor är olika och det är upp till var och en att välja vem de älskar och har en relation med och inte behöva ljuga.  Men acceptans för svek och lögner är inte riktigt samma sak, för det skulle innebära att vi skulle tex acceptera att man ljuger om att man är skild och har flera äktenskap som den andra inte är medveten om. Det skulle innebära att man säger att det är ok att försöka lura sig till ett förhållande med en kvinna för att få barn fast man egentligen är bög.

Hej TS

Veckan verkar varit omtumlande och du verkar labil i dina kommande steg. Gyllene tillfälle att avsluta helt kan jag tycka men det blir nog ett år till "bakomrygg smussel" eller?

Trevlig helg ; )

Ja, det här var en dålig vecka. Snarare bakslag. Hörts för mkt på sms och insta och ett långt hängmöte plus en fika. Och då har jag varit ändå borta halva veckan.

Hela din tirad bygger just på att det otrohet och lögn. Det är det inte i alla kulturer. Då faller resonemanget. Och du försöker lägga dina egna normer och regelverk på andra. 

Konvenansäktenskap har alltid funnits. Mängder med gay personer har gift sig i olika konstellationer där det varit oacceptabel med homosexualitet. Inklusive Sverige. Folk verkar glömma att homosexualitet klassades som psykisk störning i det här landet t.o.m. 1979. 40 år sedan. Och då pratar vi svenskt normsamhälle. Inom landets gränser finns det mängder med kulturella klickar där det är fullkomligt oacceptabelt. Det har utmynnat i hedersmord bl.a.

Hur det ser i resten av världen, med dödsstraff etc., är ju välkänt. 

Vad tänker du nu då? Vad är planen, står du fast att trappa ner eller?

Jag står fast vid att inte vara otrogen. Och, för min egen del, trappa ned kontakten. Om jag hobbyanalyserar mig själv / han / oss kanske denna vecka var en reaktion från bådas sida, undermedvetet. Nu när vi vet att vi inte kommer jobba ihop riktigt på samma sätt som förr. Att vi inser att vi snart inte kommer kunna hänga som nu, med godtagbar ursäkt? Och att vi då hörts intensivare just därför?

Ursäkta mig, men jag måste säga att du redan har svikit din man och varit otrogen mot honom, eftersom gränsen till att vara otrogen INTE är då kuken har stoppats i pussy, utan gränsen till otrogenhet är när man börjar dela sina känslor mycket med någon, när man börjar träffa någon mer än vanligt, när man chattar, pratar i telefon och ses mer än vanligt osv.

Ursäkta mig, men jag måste säga att du redan har svikit din man och varit otrogen mot honom, eftersom gränsen till att vara otrogen INTE är då kuken har stoppats i pussy, utan gränsen till otrogenhet är när man börjar dela sina känslor mycket med någon, när man börjar träffa någon mer än vanligt, när man chattar, pratar i telefon och ses mer än vanligt osv.