• Anonym (Villmenfårinte)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (FYI) skrev 2019-09-23 14:24:11 följande:

    Kan inte annat än att hålla med felix. Det "outtalade" finns fortfarande i bakhuvudet på dig, och även om du tror dig ha kommit över det, spökar det fortfarande...medvetet eller omedvetet.

    Ponera att ni skulle hamna på en AW tillsammans, och ni får lite för mycket innanför västen. Hur lätt skulle det inte vara att i ord slänga fram frågan hur det verkligen var för 1,5-2 år sen? Vad händer då?

    Tycker annars att det är bra det du känner nu, men bakslag har du ju fått förr, och ett litet sådant fick du ju förra veckan. Såå??

    Frågan som intresserar mig mer nu är vad din man känner. Jag tror inte du talat om allt som du känt för kollegan, och det behöver du kanske inte heller, (även om jag skulle vilja ha hela storyn) men det du berättat kan också ställa till det. Han har fått en hint om att din och kollegans relation inte är rent kollegial.

    Vet du hur hans tankar går när han är själv?


    Vi kommer aldrig hamna på en AW tillsammans så det är inte ett bekymmer jag ens behöver fundera på.

    Och nej, hur ska någon kunna veta helt vad nån tänker i sin ensamhet? Jag förstår att ni är nyfikna på min mans och mitt samtal, men jag vill inte lämna ut det.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-09-23 15:15:46 följande:
    Vi kommer aldrig hamna på en AW tillsammans så det är inte ett bekymmer jag ens behöver fundera på.

    Och nej, hur ska någon kunna veta helt vad nån tänker i sin ensamhet? Jag förstår att ni är nyfikna på min mans och mitt samtal, men jag vill inte lämna ut det.
    Vad det gäller AW kan du ju inte vara så säker...Ni jobbar ju under samma tak även om det är under olika avdelningar. Det räcker med att mötas på samma ställe utan att det är planerat.

    Visst hade det varit intressant att höra om ert samtal...inget snack om det...
    Men visst, du bestämmer.
    Jag förstår bara inte vad som gör att du inte vill skriva om det. Du har ju inte direkt varit hemlig med känslor och önskningar om kollegan, vilket jag tycker är värre.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (FYI) skrev 2019-09-23 16:27:14 följande:

    Vad det gäller AW kan du ju inte vara så säker...Ni jobbar ju under samma tak även om det är under olika avdelningar. Det räcker med att mötas på samma ställe utan att det är planerat.

    Visst hade det varit intressant att höra om ert samtal...inget snack om det...

    Men visst, du bestämmer.

    Jag förstår bara inte vad som gör att du inte vill skriva om det. Du har ju inte direkt varit hemlig med känslor och önskningar om kollegan, vilket jag tycker är värre.


    Vi har inte hamnat på någon AW tillsammans på 2,5 år och jag har väldigt svårt att se att det skulle ske nu (förutom den på ett externt företag för 2 år sen. Då hände ingenting, och jag tog en öl och han alkoholfritt.) Han går ytterst sällan ut alls. Så nej, det är inget scenario som kommer att ske.

    Jag har redan berättat det ni behöver veta fr vårt samtal. Och jag är inte förbjuden att umgås med X. Men jag har ju för min egen del i stort sett helt valt bort det, bara att vi hängde förra veckan. Jag och min man har pratat om varför vi båda tror att det blev så hösten 2017. Exakt vad vi sagt behöver inte ni veta. Min man vet och litar på att jag inte skulle göra något. För övrigt - Skulle jag ha gått över gränsen hade jag redan gjort det. Jag hade inte väntat två år då. Jag har stått vid kanten och tittat ner, men backat tillbaka och tänker inte gå fram dit igen. Mitt liv är med min man, och det är honom jag vill vara med.
  • Anonym (felix)

    Tycker inte du behöver berätta mer om dina samtal med din man. Vi vet tillräckligt av det du skrivit redan. 

    Men vill fråga vilka konsekvenser det får för ditt fortsatta umgänge med X och hur du porträtterar det inför din man. Du säger att din man litar på dig och inte förbjudit dig att umgås med X. Men tror du inte han trots allt har en förväntan att du gör det, eller i varje fall avslutar dom suspekta delarna av ert umgänge. Kan du verkligen fortsätta att namedroppa X vid kvällsmaten? Blir du inte tvungen att förtiga om ert hängande i bokade rum, och dylikt som går utöver normalt kollegialt umgänge? Och kan du alls rättfärdiga kollegialt umgänge den dagen när ni inte längre har något samarbete?

    Tror inte du skall underskatta betydningen av att din man sagt han din relation till X har "stört" honom.

  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (felix) skrev 2019-09-23 18:06:34 följande:

    Tycker inte du behöver berätta mer om dina samtal med din man. Vi vet tillräckligt av det du skrivit redan. 

    Men vill fråga vilka konsekvenser det får för ditt fortsatta umgänge med X och hur du porträtterar det inför din man. Du säger att din man litar på dig och inte förbjudit dig att umgås med X. Men tror du inte han trots allt har en förväntan att du gör det, eller i varje fall avslutar dom suspekta delarna av ert umgänge. Kan du verkligen fortsätta att namedroppa X vid kvällsmaten? Blir du inte tvungen att förtiga om ert hängande i bokade rum, och dylikt som går utöver normalt kollegialt umgänge? Och kan du alls rättfärdiga kollegialt umgänge den dagen när ni inte längre har något samarbete?

    Tror inte du skall underskatta betydningen av att din man sagt han din relation till X har "stört" honom.


    Jag nämner X om det är något jag kommer på som jag vill berätta. Hans namn är inte tabu här. Men det händer sällan nu eftersom vi inte pratar / hänger mkt alls nu. Min man vet att vi hängt i enskilda rum, det visste han redan då och vi har pratat om det. Jag hoppas att min man vet att det är honom jag älskar och vill vara med. Jag har aldrig velat lämna honom för X. Men jag och X fick en kontakt oss emellan som gjorde att jag ett tag var rädd att jag inte skulle kunna säga nej om situationen uppstod. Men jag gjorde det inte, jag tackade nej när till och med när det var på sin spets - till chansen att ev vara själv med X (konferens där bara vi skulle vara med isåfall, extern grej). Jag har aldrig varit otrogen. Och det vet min man.

    Nej, om någon tar över vårt gemensamma område har jag svårt att se att vi alls skulle kunna hänga i ett konfa-rum. Men som sagt. Vår kontakt nu är väldigt annorlunda jämfört med intensiteten förut.
  • Anonym (Villmenfårinte)

    En sak bara. Jag är inte perfekt. Jag vet det, jag har aldrig sagt det. Det är ingen av oss. Och jag hade kunnat lämna den här tråden för lääängesen. Men jag har valt att ändå fortsätta svara på era frågor, och fortsatt dela vad som händer. Varför? Jag vet inte. Först var det för råd. Men nu? Varför ljuger jag inte och säger bara att jag har bytt jobb och brutit med kollegan helt och stänger hela den här konversationen? Det hade ju varit enklast. Jag vill av nån anledning visa er att det kan hända en annars vettig och lyckligt gift kvinna - men också nu att jag stod emot. Kanske för att nån i samma sits ska kunna se hur det är. Att det likt förbannat går upp och ner. För att en del svar hjälpt mig att tolka, se saker ur en annan synvinkel.

    Men jag börjar ifrågasätta själv vad det ger mig nu, vilket jag gjort innan också. Jag möts mest av fortsatta anklagelser av att jag är otrogen (några som stöttar, tack till er) och fortsätter den rundgången stjälper det här mer än det hjälper och då säger vi istället bara the end så behöver ni inte följa med på min resa längre. Det är helt ok för mig.

  • Anonym (Orolig man)

    Kan tycka att du fått en del onödigt hårda ord här på slutet. 


    Känns ju som du säger att du är en av de som fått känslor för nån annan, (vilket kan hända alla), MEN du tog ett beslut att inte agera på dem. Snyggt.


    ...och tänk nu fortsättningsvis som om du vore en nykter alkoholist:
    "Jag kan ta en enda det kan jag hantera". ...för det kan man ju inte.
    Undvik frestelser helt enkelt.


    Må ditt och din mans liv tillsammans bli långt, lyckligt, full av ömsesidig respekt och kärleksfullt.
    Lycka till nu TS.Skål

  • Anonym (FYI)

    Jag vet inte om jag håller med om att det varit speciellt många hårda inlägg i tråden på senaste tiden. Tvivel på ts...Javisst... men tycker inte det har varit så konstigt om man ser till ts historiska fram och tillbakabeteende...Ett steg fram och två steg tillbaka och tvärtom. Det är ju också därför tråden blivit så lång. Plus att ts varit fantastisk på att svara och berätta om dessa steg fram eller tillbaka.
    Eloge för det.

    Men man måste också ta med i beräkningen, att öppnar man en sådan här tråd, kommer folk som varit med om liknande situationer att reagera. För vissa kommer det att knyta sig i magen inför minnet av egna erfarenheter.
     
    Trådens rubrik gav heller inget hopp om ett lyckligt slut för ts man och barn.
    Då kan det ibland bli hårda ord. Inget konstigt i det...

    Ok, bortsett från detta tror jag på dig ts. Tycker du är på rätt väg. Du har t.o.m kommit lång på den vägen, och hoppas på lycka och välgång för dig och din familj.

  • Anonym (...)

    Usch vilket äckligt beteende. Du har problem allvarligt talat.

  • Lione81

    Du misstar dug rejält ang. mig.

    Jag har aldrig varit otrogen. Jag har aldrig varit lika kåt som DU en gång varit och är betydligt mindre nu på en annan partner som du är.

    Mitt syfte var att du släpper aldrig taget OM honom. Du vill ju inte göra dig kvitt med honom. Så länge du fortsätter att träffa honom. Som du själv säger att du vill för att han är en trevlig kollega. Då kommer han alltid att finns där som ett sexobjekt för dig.

    Klipp navelsträngen och gå vidare!

    Det vill du inte! Du kommer aldrig kunna hitta den där vänskapliga relationen som du vill ha. För du kommer aldrig att tappa den fysiska relationen till honom

Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift