• Anonym (Villmenfårinte)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift
  • Anonym (felix)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-23 12:04:18 följande:
    Det var inte som att kollegan rakt ut föreslog att vi skulle göra nåt annat, det var i en diskussion ang att jag skrev att det var trist att gå på de där mötena och om vi verkligen måste gå på dem ( iaf det första mötet) - att han då skrev att han höll med, att han var med på '"fria aktiviteter" på fm istället - det kan vara att han tolkade det jag skrev som att jag menade det - dvs lite missförstånd egentligen ev - och sen kom det om frukosten in. 
    Att idén om frukosten uppstod som alternativ till ett förslag om "fria aktiviteter" efter ett "missförstånd" omkring att göra något annat, gör den bara ännu mer olämplig.  

    Ni har uppenbart en "skämsam" jargong där ni kommunikerar med dubbeltydigheter som lätt kan ge anledning till "missförstånd". Det verkar egentligen inte som om Pelle backat nåt sen i höstas. Och att du spelar med på hans jargong.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (felix) skrev 2019-10-23 12:50:48 följande:
    Att idén om frukosten uppstod som alternativ till ett förslag om "fria aktiviteter" efter ett "missförstånd" omkring att göra något annat, gör den bara ännu mer olämplig.  

    Ni har uppenbart en "skämsam" jargong där ni kommunikerar med dubbeltydigheter som lätt kan ge anledning till "missförstånd". Det verkar egentligen inte som om Pelle backat nåt sen i höstas. Och att du spelar med på hans jargong.
    Jo jag vet att den skämtsamma /dubbeltydiga jargongen är / kan vara upphov till många missförstånd. Det är ju det som gör att jag inte har nån aning om hur han tänker och menar - egentligen. Och kanske han tänker / känner likadant. Det är ju det knepiga när vi aldrig nånsin talat klarspråk med varann jag och Pelle. Jag upplever ju visst att han backat (precis som jag), men jag tror att just NU kanske medvetenheten om att jag kanske faktiskt slutar gör att båda tycker att det är ok att hänga mer igen, så känns det lite, eftersom vi ser ett reellt slut. Innan tog vi avstånd för vi såg inget slut - eller snarare  - hur kommer det här sluta? Och nu ser vi det.
  • Anonym (felix)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-23 13:23:56 följande:
    Jo jag vet att den skämtsamma /dubbeltydiga jargongen är / kan vara upphov till många missförstånd. Det är ju det som gör att jag inte har nån aning om hur han tänker och menar - egentligen. 
    Trots den skämtsamma/dubbeltydiga jargongen, som ju är både avsiktlig och önskvärd hos er, så tror jag nog att nu vet hur Pelle tänker och menar - egentligen. För oss andra är det inte ett stort mysterium i alla fall.

    Därimot är frågan om vad din man känner och tänker - egentligen -  betydligt svårare att besvara. Och borde kanske vara intressantare för dig.

    Det är ju lite av en paradox, att du använt oceaner av tid genom dom sista två åren att spekulera över Pelles tankar och känslor, men först nu, när det hela närmast är över, börjar intressera dig för vad din man egentligen tänker och känner omkring detta något som du har med Pelle.
  • Anonym (And now what?)

    Jag gillar inte att din man framställs som ett hinder. Det vill säga du vill något, men får inte (för din man).

    Egentligen är det du TS som är ett problem i relationen med din man.

    Jag kan förstå dig. Jag har själv varit i din situation. Men nu i efterhand, när de himlastormande känslorna lagt sig, undrar jag hur i hela friden jag ens kunde tänka tanken att riskera relationen till min fina man. TS känslor kommer och går, men relationen till din man består (om du vill). Om inte, föreslår jag att du går!

  • Anonym (Haha)
    Anonym (And now what?) skrev 2019-10-23 15:11:21 följande:

    Jag gillar inte att din man framställs som ett hinder. Det vill säga du vill något, men får inte (för din man).

    Egentligen är det du TS som är ett problem i relationen med din man.

    Jag kan förstå dig. Jag har själv varit i din situation. Men nu i efterhand, när de himlastormande känslorna lagt sig, undrar jag hur i hela friden jag ens kunde tänka tanken att riskera relationen till min fina man. TS känslor kommer och går, men relationen till din man består (om du vill). Om inte, föreslår jag att du går!


    Va? Men hon har väl aldrig talat om sin man som ett hinder, eller nån som hindrar henne från att göra det hon vill?? Mer än möjligen i sin signatur, men jag tror inte att "får inte" syftar på hennes man där, utan snarare på den vedertagna inställningen till vad som är vanlig anständighet (rätta mig om jag har fel, TS) Jag tycker att TS är väldigt insiktsfull beträffande vem det är som kan tänkas "ha fel" i den här historien - såvida jag inte har missat nåt avgörande inlägg...
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Haha) skrev 2019-10-23 15:36:30 följande:

    Va? Men hon har väl aldrig talat om sin man som ett hinder, eller nån som hindrar henne från att göra det hon vill?? Mer än möjligen i sin signatur, men jag tror inte att "får inte" syftar på hennes man där, utan snarare på den vedertagna inställningen till vad som är vanlig anständighet (rätta mig om jag har fel, TS) Jag tycker att TS är väldigt insiktsfull beträffande vem det är som kan tänkas "ha fel" i den här historien - såvida jag inte har missat nåt avgörande inlägg...


    Du har tolkat mig rätt. Jag ser absolut inte min man som ett hinder.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (felix) skrev 2019-10-23 14:48:07 följande:

    Trots den skämtsamma/dubbeltydiga jargongen, som ju är både avsiktlig och önskvärd hos er, så tror jag nog att nu vet hur Pelle tänker och menar - egentligen. För oss andra är det inte ett stort mysterium i alla fall.

    Därimot är frågan om vad din man känner och tänker - egentligen -  betydligt svårare att besvara. Och borde kanske vara intressantare för dig.

    Det är ju lite av en paradox, att du använt oceaner av tid genom dom sista två åren att spekulera över Pelles tankar och känslor, men först nu, när det hela närmast är över, börjar intressera dig för vad din man egentligen tänker och känner omkring detta något som du har med Pelle.


    Nej. Jag vet fortfarande inte vad Pelle känner och menar och tänkt / tänker. Att han har någon typ av intresse och trivs i mitt sällskap är uppenbart, resten är uppe för tolkning.

    Det handlar inte om att jag inte bryr mig om vad min man tänker och känner - skillnaden är ju att där svävar inget i ovisshet på samma sätt som vad som varit mellan mig och Pelle, så det behöver jag inte spekulera i på samma sätt. Det är ingen paradox för mig.

    Och den invävda anklagelsen att jag lagt för mkt tid på att bolla detta med Pelle här, ja, är det inte ännu mer konstigt att flera av er följt mig sen start och lagt massor av tid på någon / något som inte ens berör er, isåfall?

    Kanske även att jag faktiskt har lagt den tiden på att vända och vrida på allt, bolla och skriva här också är en del i att jag aldrig gått över gränsen? Att jag tagit mig tid och stannat upp när tankarna eller känslorna skenat. Jag gör inte allt som ni råder mig till, jag är bara människa och jag gör mina egna val, men jag har fått fler infallsvinklar och kloka inputs.
  • Anonym (felix)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-23 18:14:37 följande:
    Det handlar inte om att jag inte bryr mig om vad min man tänker och känner - skillnaden är ju att där svävar inget i ovisshet på samma sätt som vad som varit mellan mig och Pelle, så det behöver jag inte spekulera i på samma sätt. Det är ingen paradox för mig.
    Är det inte lite smådetaljer som svävar i ovisshet trots allt? I några av dina sista inlägg har du ju börjat antyda att han kanske känner nåt omkring dig&Pelle som han inte vill ut med. Denna detalj är rätt så avgörande. Det har du inte spekulerat över tidigare. Lite påfallande att dessa spekulationer först kommer nu, när det är för sent att göra nåt åt det.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (felix) skrev 2019-10-23 18:36:26 följande:

    Är det inte lite smådetaljer som svävar i ovisshet trots allt? I några av dina sista inlägg har du ju börjat antyda att han kanske känner nåt omkring dig&Pelle som han inte vill ut med. Denna detalj är rätt så avgörande. Det har du inte spekulerat över tidigare. Lite påfallande att dessa spekulationer först kommer nu, när det är för sent att göra nåt åt det.


    Vi har ju pratat ut om det, om Pelle, speciellt om hösten 2018, hur jag upplevde det, hur han upplevde det, allt mellan oss etc.
  • Tecum
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-23 18:14:37 följande:
    Nej. Jag vet fortfarande inte vad Pelle känner och menar och tänkt / tänker. Att han har någon typ av intresse och trivs i mitt sällskap är uppenbart, resten är uppe för tolkning.

    Det handlar inte om att jag inte bryr mig om vad min man tänker och känner - skillnaden är ju att där svävar inget i ovisshet på samma sätt som vad som varit mellan mig och Pelle, så det behöver jag inte spekulera i på samma sätt. Det är ingen paradox för mig.

    Och den invävda anklagelsen att jag lagt för mkt tid på att bolla detta med Pelle här, ja, är det inte ännu mer konstigt att flera av er följt mig sen start och lagt massor av tid på någon / något som inte ens berör er, isåfall?

    Kanske även att jag faktiskt har lagt den tiden på att vända och vrida på allt, bolla och skriva här också är en del i att jag aldrig gått över gränsen? Att jag tagit mig tid och stannat upp när tankarna eller känslorna skenat. Jag gör inte allt som ni råder mig till, jag är bara människa och jag gör mina egna val, men jag har fått fler infallsvinklar och kloka inputs.
    Om du skulle gissa vad Pelle känner, menar och tänker, vad säger du då? Är det verkligen en gåta?

    Om jag tar mig friheten att tolka Pelle, på grundval av det du skrivit och mina egna upplevelser i en situation liknande hans, så tror jag att han är ganska nöjd med sakernas tillstånd. Han tycker att du är en jättetrevlig kvinna, en själsfrände som ger honom något han inte får av någon annan. I en annan tid och plats hade han inte tvekat att lägga an på dig för att få till en riktig relation. Men som läget är nu, ni lever bägge i bra relationer(?), finns ingen anledning att krångla till det med sex, det får han ju hemma. Därför har han inte gjort någon riktig framstöt och han är lättad över att du inte gjort det. Men OM du hade, då hade han förmodligen backat. Du säger ju att han backar när ni kommer för nära, precis som du gör. Så han har fått er relation dit han vill och hoppas att på något sätt kunna hålla kontakten även om du byter jobb. Men är kanske lite lättad över att du då inte kommer att vara alltför nära, trots allt...
Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift