Är gifta kollegan intresserad?

Jag hör dig. Men då vi båda är gifta är det kanske inte så konstigt att ingen vågar höra av sig. Jag tänker ju att om jag hör av mig kan hans fru märka det och förmodligen tänker han likadant. Ingen går ju heller in på sin jobbmail över sommaren för att läsa sin Mail så det är ingen idé att skriva där. Hursomhelst kan jag inte göra något mer än att fantisera nu så för väl fortsätta göra det...

Tycker att frökenfia skall göra sakerna i rätt ordning. Trotts sitt nick så är hon ju fortfarande gift med sin oduglige make, som hon tidigare ville skiljas från men som nu har fått en sista chans och gennemgår någon slags terapi för att förbättra sig. Frökenfias äktenskap verkar dock rätt så dödsdömt eftersom hon har all fokus riktat mot sin kollega, som hon spammar med övertydliga signaler om intresse av mera kontakt.

Rådet till frökenfia måste därför bli - gå vidare med skilsmässan. Det kommer ändå att sluta där, bara mer eller mindre snyggt. Hon kan ju senare gå vidare och inleda ett förhållande till kollegan, som nog är intresserad av lite äventyr men som naturligtvis inte kommer att lämna sin fru för henne. Men så är det bara hennes eget liv hon spiller.

Hur går det TS?

Liten uppdatering för er som vill fortsätta läsa min tråd och hjälpa mig med stöd och motivation.

Känslorna jag hade innan sommaren är dessvärre kvar. Jag kan inte undvika kollegan då vi jobbar nära varandra varje dag. Drömmarna på nätterna om honom fortsätter och mitt dagdrömmeri börjar ta fart igen. Jag försöker verkligen strida emot mina känslor, för jag älskar ju min man och skulle bli förtvivlad om han hade såhär starka känslor för någon annan än mig. Har så dåligt samvete och börjar känna en fruktansvärd ångest med svårighet att andas, känns som jag ska svimma, är trött hela tiden för jag bara går o grubblar. Vad ska jag ta mig till? Vågar inte berätta för någon om vad jag känner. Detta plågar mig för jag vet att det är fel men kan inte ändra på det. Vill berätta för kollegan men ändå inte, vågar inte, vad ska det leda till, inget bra antar jag. Söker råd från någon som vill hjälpa mig. Onödiga kommentarer som bara trycker ner mig ber jag er undvika att skriva. Jag mår på riktigt inte bra.

Låter som att du behöver få utlopp, undanryckta saker kan få negativa konsekvenser såvitt jag vet.

Alla får sådana förälskelser då och då, vissa pratar med sina respektive, andra fantiserar, vissa ger sig hän ett tag (eller helt).

Grubbla inte, njut bara i sinnet, du har ju redan visat att du inte är slav åt impulsen