Jag och sambon har försökt 1 år på egen hand, undersökt oss och vi har enl läkaren goda prognoser att bli gravida i framtiden. Oförklarlig barnlöshet där det inte hittas något "fel". Läkaren har nu skrivit en remiss till Akademiska i Uppsala och nu börjar väntan....
Är det fler som väntar på ivf? Hur lång väntetid har/hade ni? Vad händer egentligen när det är ens tur och hur fort går det sen?
Ja det sägs att 5+3 börjar hjärtat slå. Ändå säger läkarna oftast att man sällan ser det före 6+ eller 7+, beroende på ultraljudsmaskinen... Ju senare du går desto säkrare ;)
För mig var det iaf att se och inte höra så pass tidigt, först då de lyssnar utanpå magen får man väl höra ljudet :)
Ja men samtidigt vill man ju se att allt verkar ok, att det växer i livmodern och inte äggledaren osv. Samtidigt får man väl inte freaka ut totalt om man inte ser hjärtslag utan gå igen ett par v senare :)
Ja så är det ju också... Utomkvedshavandeskap är väl ändå relativt ovanligt? 2% vid ivf stod det på nätet. Ovanligare än att hjärtat inte slår, ett tidigt missfall, det är jag mest rädd för.. Kanske för att jag själv varit med om ett första ultraljud då inget hjärta syntes.
Men det är klart, man kan aldrig utesluta nåt, och jag tror vi som har svårt att få barn oroar oss mycket mer än alla andra över allt som kan gå fel.. Inget kul samtalsämne det här :(
Det beror väl på hur många UL man får, om man får ett varje vecka så är det ju lugnt :D
Jag går ju privat så jag får väl så många ul jag vill antar jag, men vill ju inte springa där heller i onödan. Så kul å lägga upp sig är det ju inte :)
Jag har inte hunnit komma till ul någon av mina graviditeter. Den första hade jag tid bara ett par dagar efter missfallet och då ställde vi in.
Jag är glad om någon har nytta av allt jag tyvärr fått lära mig under dessa många år av skit och ivf och missfall som vi har bakom oss, någon nytta av det liksom! ;)
Min klinik ville boka första UL till 7+. Senast såg jag det redan 6+4 (fick UL pga blödningar), men då var de väldigt noga med att på förhand säga att det kan hända att inget syns trots att allt är okej.
Jag med, men hör det verkligen till hur många UL som helst privat...? Eller betalar du skilt för varje UL?
Dagen innan klinikens testdag :)
Hej alla, ny här på forumet. Har läst nästan varenda tråd som finns här om IVF 
Jag fick min mens idag och ska alltså påbörja behandlingen de kommande dagarna (med sprutor). Jag och min kille ska köra IVF på en privat klinik i Uppsala eftersom Landstinget har stängt sitt pga Corona-krisen. Jag vill också heller inte vänta för länge!
Min kille har barn sedan tidigare (han är 20 år äldre än mig) så det har varit en känslig period för mig. Jag har stundtals varit väldigt avundsjuk på honom som redan fått uppleva hur det är att ha barn, och jag är har även känt mig otroligt värdelös som kvinna. Jag har förstås trott att vår barnlöshet beror på mig, eftersom han uppenbarligen lyckats göra någon gravid förut. Nu visade det sig under utredningen att det är hans spermier som latat till sig lite med åren! Känns tråkigt att vi inte kan få barn den naturliga vägen, men det var ändå skönt att höra att det inte berodde på mig. Då kan jag i alla fall sluta jämföra mig med hans dumma ex, haha :)
Jag är däremot lite orolig... inte så konstigt kanske. Förra veckan blödde jag oväntat under sex, vilket aldrig har hänt oss förut. Jag har börjat noja mig nu, att det är något knas där nere. Infektion? Cellförändringar? Torra slemhinnor? Känslig livmodertapp?
Tror ni att det är en bra idé att göra en gynundersökning de kommande dagarna? Eller nojar jag mig för mycket?
Hej alla, ny här på forumet. Har läst nästan varenda tråd som finns här om IVF
Jag fick min mens idag och ska alltså påbörja behandlingen de kommande dagarna (med sprutor). Jag och min kille ska köra IVF på en privat klinik i Uppsala eftersom Landstinget har stängt sitt pga Corona-krisen. Jag vill också heller inte vänta för länge!
Jag är däremot lite orolig... inte så konstigt kanske. Förra veckan blödde jag oväntat under sex, vilket aldrig har hänt oss förut. Jag har börjat noja mig nu, att det är något knas där nere. Infektion? Cellförändringar? Torra slemhinnor? Känslig livmodertapp?
Tror ni att det är en bra idé att göra en gynundersökning de kommande dagarna? Eller nojar jag mig för mycket?