Hur var det att växa upp som ensam tjej med 2 eller fler bröder? Berätta!

Har en storebror och en lillebror.

Det var bra, vi hade alltid kojbyggen, barkbåtstävlingar, lådbilsbyggen på gång.

Brottades, klättrade i träd och hade allmänt skoj.

Låter skoj! Har ni bra kontakt även som vuxna?

Jag med.Men jag har alltid varit tjejig och önskat mig en dotter.Mest svårt var det att vara mellanbarnet tycker jag.Men annars har det varit helt ok och jag har bra kontakt med mina bröder.Men jag har förstått att det kan vara skillnad att ha en syster.

På vilket sätt har det varit svårt att vara mellanbarnet? Är nyfiken då jag sitter här med en nyfödd son (vi kollade inte könet innan) och har en son och en dotter sedan tidigare. Dottern är tvåa i syskonskaran.

På vilket sätt har det varit svårt att vara mellanbarnet? Är nyfiken då jag sitter här med en nyfödd son (vi kollade inte könet innan) och har en son och en dotter sedan tidigare. Dottern är tvåa i syskonskaran.

Mellanbarn kommer i kläm. Placering i syskonskaran är bland de faktorer som det är bevisat påverkar personligheten. Jag är mellanbarn mellan två bröder. Som liten kände jag mig ignorerad. Tog revansch som tonåring. Hamnar ofta i medberoendeträsket..

Svårt att hitta sin plats som mellanbarn även fast jag var enda flickan i familjen.Yngsta och äldsta barnet får automatiskt uppmärksamhet ,men som mellanbarn blir det lätt att man hamnar i kläm.Därför ville jag inte få tre barn.Hade jag fått det så skulle jag gett mellanbarnet mera uppmärksamhet,eftersom som mellanbarn förstår jag föräldrarnas problem ,oftast helt omedvetende hur dom älskar sitt första och yngsta barn.Det är min åsikt.

Fick en syster när jag var 10, men innan dess hade jag 2 äldre och 1 yngre bror. Var alltid lite omhändertagande om min yngre bror. Det var väl lite den uppgiften jag uppfostrades till eftersom jag var tjej. Hade egentligen inget emot det, några av mina bästa minnen har jag tillsammans med honom, men ibland var det irriterande att han skulle vara med mej hela tiden. Fick sällan va själv med mina kompisar. 
Min äldsta bror var snäll för det mesta, lekte och lästa sagor för mej och den yngsta ibland. Den andra var snäll ibland, men mest taskig. Både mot mig och min yngre bror, men vissa saker var roligare att utsätta mej för. Som ett exempel hatade jag sjögräs när jag var liten, var typ rädd för det, så när vi badade fick jag det alltid kastat på mej.

Det gick fint! Äldst av 4, så jag har alltså 3 yngre bröder. Jag fick dock sluta slåss när bröderna blivit större och starkare än jag . Har aldrig saknat en syster, men har i vuxen ålder en systerlik relation till en kusin som också bara har bröder.
Relationen till mina bröder är bra i samtliga fall, även om vi är geografiskt utspridda i Götaland och Svealand. Vi kan inte träffas jätteofta, men när vi gör det är det ett återknytande, vi fortsätter där vi slutade sist.