Make eller syster med på FL?!Hjälp!

För mig känns det självklart att pappan ska vara där. Förstår inte ens att din syster funderar vem du ska välja. Eller att du tvekar.

Men du, släpp ångesten över din syster och hennes känslor. Barnet är hälften ditt och hälften din makes. Ni är gifta och älskar varandra antar jag. Din syster har fem barn och läser till barnmorska. Hon har själv fött barn och kommer att vara med på tusentals förlossningar till i sitt liv. För mig finns det bara ett svar och det är att din make självklart ska vara med vid förlossningen. Det är ju en upplevelse ingen förälder borde missa. Om jag hade varit man och min gravida fru hade smitit iväg till förlossningen med sin syster utan att berätta det för mig så hade jag nog skiljt mig ifrån henne. Totalt oförlåtligt. Var glad att din man vill vara med, så bra av honom att ha kommit till insikt om att han ska vara där för dig och sitt barn!

Din syster verkar helt sjuk i huvudet ärligt talat.

Det är inte så att jag tvekar men jag ogillar konflikter eller såra någons känslor..jag och maken har en väldigt bra relation och vi älskar varandra både och trivs väldigt bra tillsammans så jag vill inte äventyra relationen på något sätt..

Jag har bara hintat lite smått om att maken vill vara med och min syster blev inte arg men besviken kanske man kan säga..vi umgås dagligen, bor grannar och våra äldsta går i samma klass så det är mer av att vi har så bra relation och därför intresset är stort..hon har ordnat babysitter och förberett inför bebisen med min..varit smakråd etc och följt med till ultraljud m.m...

Min make är ganska lågmäld och inte så påstridig så därför har jag uppfattat det som lite av ett ointresse av graviditeten iallafall i början men när han sagt att han vill vara med kan jag givetvis inte neka honom..känns konstigt om han ska vara hemma eller vänta i bilen som min syster föreslagit men jag får väl ?stå på mig? och säga att hon förhoppningsvis kan vara med bästa förlossning då man sannolikt får vara två igen...

Känner mig supermesig men eftersom jag haft så många besvär gravdiabetes,foglossning,hjärtklappning och inneliggande för detta samt min älskade mors bortgång så känner jag mig bara trött i skallen..

Det är inte så att jag tvekar men jag ogillar konflikter eller såra någons känslor..jag och maken har en väldigt bra relation och vi älskar varandra både och trivs väldigt bra tillsammans så jag vill inte äventyra relationen på något sätt..

Jag har bara hintat lite smått om att maken vill vara med och min syster blev inte arg men besviken kanske man kan säga..vi umgås dagligen, bor grannar och våra äldsta går i samma klass så det är mer av att vi har så bra relation och därför intresset är stort..hon har ordnat babysitter och förberett inför bebisen med min..varit smakråd etc och följt med till ultraljud m.m...

Min make är ganska lågmäld och inte så påstridig så därför har jag uppfattat det som lite av ett ointresse av graviditeten iallafall i början men när han sagt att han vill vara med kan jag givetvis inte neka honom..känns konstigt om han ska vara hemma eller vänta i bilen som min syster föreslagit men jag får väl ?stå på mig? och säga att hon förhoppningsvis kan vara med bästa förlossning då man sannolikt får vara två igen...

Känner mig supermesig men eftersom jag haft så många besvär gravdiabetes,foglossning,hjärtklappning och inneliggande för detta samt min älskade mors bortgång så känner jag mig bara trött i skallen..

Jag kan inte tänka mig att din syster inte kommer att förstå. Det är ju på grund av något du inte kan påverka alls som hon inte kan vara med som planerat. Om hon på något vis får dig att få dåligt samvete för att du väljer det självklara valet, barnets pappa, att vara med på förlossningen så är hon oerhört egoistisk och självisk. 
Om det var pappor som födde barn och min man skulle välja sin bror framför mig att vara med på förlossningen skulle jag aldrig förlåta honom. Jag tror det skulle bli ett sår i ert äktenskap som skulle vara väldigt svårt att läka. Du kan inte beröva din man möjligheten att vara med på födseln av sitt första barn. Eller något barn för den delen.

Såklart är det din partner och barnets far som ska följa med. Du kommer ha barnmorskor och läkare vid din sida för dina eventuella medicinska behov. Ditt sällskap behöver inte vara någon expert på förlossning.

Din syster verkar obehaglig som är helt oförstående till att din partner borde vara med. Att hon ens kan komma på och och föreslå att ni ska lura din partner är vansinnigt. Du uttrycker dessutom rädsla för hennes ilska. Det är inte en hälsosam relation ni har.

Du ska inte snuva din partner på att få stötta dig emotionellt och få möta sitt barn när han faktiskt vill för att slippa din systers reaktion. Den får hon stå för.

Fy fan vilken egoistisk syster du har. Vidrigt av henne att ens försöka ta detta ifrån barnets far.

Det är du och din man som ska bli föräldrar. Han vill vara med.

Din syster ska bli moster.

Fundera själv; vem är närmast barnet? Föräldern eller mostern? GIVETVIS ska barnets pappa vara med!

Min make var med och var ett fantastiskt stöd.Sonen var hos sin moster och alla var överlyckliga när vi kom hem med lillkillen. No hard feelings.Slutet gott allting gott:)

Din syrra är lite märklig. Om hon nu ändå tänker jobba som BM senare så lär hon få sitt lystmäte av bebisar och förlossningar sen (+ sina egna barn!). Fast ärligt talat, vill man ens ha henne som BM på sin förlossning, undrar jag. Hon verkar lite för intresserad av detta. 

Att ni i er familj verkat ha en lite udda syn på vilka som ska vara med vid förlossningen är väl troligen orsaken - hur många släpar med både mamma, syrra och ev. make? 

Nu har ju den blivande pappan sagt att han vill med. End of discussion! 
Det är bara att säga det till syrran och öppna INTE för en diskussion. Jag förstår inte hur hon, som om hon vore 8 år, föreslår att ni ska smyga dit när han inte är hemma. Det är väl för f-n inte en lek för barn på ett äventyrsland! 

Du och din man kommer få en fantastisk gemensam upplevelse som aldrig kan bli densamma med ett syskon. 

Haha, din sista kommentar dök inte upp när jag sker min kommentar, så då var den ju onödig eftersom ni redan att barnet

vad bra att det löste sig på ett fint sätt 

Dumheter. Det är väl självklart att din man, barnets pappa, ska närvara under förlossningen.

Sjukt att ens säga att ni ska smyga iväg.

Din syster har sina egna förlossningar. Precis som din man ska ha sin. Det är hans rätt!

Din syster är konstig och ganska korkad. Det är ju absolut självklart att förlossningen rör dig och den blivande pappan. Det är erat barn, inte din systers. Trams.

Jag hade haft med systern. Om DU känner att hon är ett bättre stöd för dig än vad din man kommer att vara så är det helt ditt beslut! Du bestämmer över din förlossning och strunta i den där normen att pappor har rätt att närvara. Lyssna till ditt hjärta