Sambon längtar efter barn
Det vanliga är väl att det är kvinnan i förhållandet som längtar efter barn. Själv har jag alltid tyckt att dethär med barn är väldigt skrämmande. Vet inte om det dels beror på min stökiga uppväxt utan trygghet och nära relationer till mina föräldrar eller vad som satt spåren. Jag gillar att ha kontroll, planera och ha koll på saker. Dethär med barn har ju förändrats genom åren för mig. Från att jag inte vill ha till att känna, jo men det är klart jag vill... Någon gång. Självklart. En egen familj. Den familjen som jag aldrig fick ha och uppleva när jag var liten. Kan känna en liten sugande längtan men detta förändras från ena dagen till den andra. Ena dagen kan jag känna mig så säker, medan jag nästa dag kan hitta alla anlendingar till varför jag inte borde.. eller inte kan.
Jag har bra jobb, utbildning. Gott ställt och likaså min sambo som också är trygg som partner. Han står stadigt när jag inte gör det och är en enorm trygghet i mitt liv. Han längtar efter barn och har gjort det i flera år som jag förstått det. Vi har nu varit tillsammans i 1,5 år och varit sambos sedan början av 2020. Han har tjatat om barn redan sedan innan vi bodde ihop. Nu bor vi ihop och det finns inget som hindrar oss. Men jag känner mig inte redo. Jag känner mig inte mer redo nu än för 5 år sedan. Och jag tror att jag nog aldrig kommer känna mig riktigt redo eftersom detta går utanför min comfortzone och är något otroligt stort för mig. Jag är 32 år gammal iår. Sambon är tre år yngre.
Känner väl att man kanske växer in i rollen och man blir redo när det väl är skarpt läge och man tittar på plusset på stickan? Vad är era erfarenheter? Alltså ni som känt på samma sätt som mig. Ni som kanske känt att ni inte vill ha barn- till att ni känt med åren att jo men någon gång vill jag. Men att oavsett hur gamla ni är så känner ni er aldrig riktigt redo trots att det inte finns något hinder?
Lär ju säga att det är en enorm trygghet att min sambo vill ha barn så gärna. Den tryggheten bör jag ju dras med i lite mer och mer allt eftersom (tänker jag).