Depression & ofrivillig barnlöshet..
Har försökt i snart två år med min sambo att skaffa barn utan att lyckas vilket får mig att må dåligt. Har haft sån barnlängtan sen vi vart tillsammans o ännu mer sedan vi förlovade oss. Mannen jag vill leva mitt liv med, o det verkar som om vi inte kan få barn.
Har börjat få sån extrem depression, som börjar dagen då jag får min men för att jag inser att jag inte är gravid. Kan sitta o gråta i flera timmar o blir enligt min sambo svår att kontakta samt agressiv. Min sambo säger att jag måste sluta tänka på det, måste få ro i kroppen o sinnett etc.. Men det är väldigt svårt.
Svåraste är nog att han redan har ett barn sen en tidigare relation. Vilket gör att jag känner mig aningen avundsjuk o svartsjuk på att nån han inte ens vill tillbringa livet med har barn med MIN fästman o inte jag... Jag tycker om hans dotter jättemycket men när jag ser henne kan jag inte låta bli att tänka "Att hon kanske är det enda barnet han kunde få" Vet att det låter dumt men har svårt att inte tänka så.
Varför kan inte vi få barn? Är det jag? Är det han? Båda?
Vill höra lite råd o om nån annan är i en liknande situation..