Sommarschema för vuxna bonusar?????

Varför inte ta ett samtal med ungdomarna själva. Prata med dom som vuxna, hur de hade tänkt sin sommar, om det finns något de vill göra ihop med er. Släpp deras mamma helt (självklart måste ungdomarna prata med sin mamma också, men det är deras sak att hantera, inte deras pappa).
Skulle de protestera, så bör deras pappa säga att de är vuxna nu, och ni behandlar dom som vuxna.

Nä hallå. Ni gör det ni planerat, punkt. Dom bor i er lägenhet vv om det så bestämts. Men börja inte med att SKÖTA dom o ta med dom. Ni far på ert som det var menat. Om vuxna i den åldern vill följa med är det onormalt o behöver undersökas. Dom tycker säkert det är trevligt att bo "själva" när ni är borta.

Vissa barn mognar sen. Andra mognar ännu senare pga att de inte fostrats till att bli självgående vuxna. För handen på hjärtat, hur många föräldrar idag involverar barnen vid städning, tvättning, matlagning och ekonomi?
Alltför få skulle jag vilja påstå.

Till det ska man lägga att man aldrig, någonsin ska jämföra "mina barn" med "dina ungar". Alla har helt enkelt olika förutsättningar.
Istället för att ha smått absurda krav "Mina barn klarar minsann och då ska dina ungar också det annars jävlar..." så börjar man där man står idag.
Även det längsta ultramaraton börjar med en promenad på några få meter...

Så det här är ju ett gyllene tillfälle att få de unga vuxna att bli mer självständiga. Vad vill de själv? Vilka planer för framtiden har de? Hur tänker de sig att det blir när de flyttar hemifrån? Vad måste de behärska för att kunna flytta? Hur är det att ha ansvaret för ett hushåll? Hur tvättar man en maskin? osv osv.

Istället för att bli förbannat och spy galla över allt och annat som inte lever upp till sina egna änglars nivå får man lov att visa att man är en empatisk, förstående och förståndig vuxen och börja resonera som en sådan också.