Socialism - Vad är det?

Det finns som sagt en rad trovärdiga undersökningar som visar att rasism och främlingsfientlighet har en koppling till ideologisk höger - längt ut på högersidan är rasismen en del av ideologin.. 

De vore intressanta att läsa, om du hittar dem.

En problematisk tanke när det gäller rasism är att den har tagit två olika vägar.

Alla köper väl Darwins teorier om hur evolutionen haft sin gång.

Nationalismen sådan Hitler uppfattade den så byggde ju den på att man bar på både ett fysiskt och kulturellt arv. En folksjäl som ansågs växa fram i generationer. Därför behövde man vara infödd tysk för att förstå den tyska folksjälen. Tanken blev sedermera en mix av Herders nationalism och Darwins teori om hur det naturliga urvalet skedde med den starka egenskaperna som överlevde hos arterna och utvecklades. Det svagare sorterades då naturligt ut. Nazisterna ville fokusera på både nation och förädling som jag förstår det.

Den ohämmade kapitalistiska tankegången bygger ju på att den framgångsrike skall ha friheten att konkurrera ut de mindre framgångsrika. Man mäter strikt i ekonomiska termer här. Sedan finns så klart nyanser där man inte är lika socialdarwinistisk.

Rasbiologin växte fram den tillämpades ju på djur och växter där man kunde odla/avla på det genetiska material man ville ha fram. Detta kan ske utan att man bryr sig det minsta om nationer men egentligen är det ju en slags rasism då det bygger på sk "rasförädling".

I socialismens åt var och en efter behov och förmåga så är ju tanken mer att flocken skall kompensera varandras brister. Man har då en tanke om att det inte bara är det som finns efterfrågan för stunden som har ett värde. 

Går vi till dagens äggdonationer och möjligheten att välja genetiska egenskaper på barn så är det med en form av rasism även om det inte handlar om vaken hudfärg eller nation.

 

Jag torr att detta är en av de studier som det ofta refereras till..

enjoy 

scholar.harvard.edu/files/bobo/files/1996_racism_conservatism_affirmative_action_and_journal_of_personality_and_social_psychology.pdf

"There are two major results of interest in Table 3. First, without exception, classical racism was related to political conservatism within all five levels of educational sophistication. Second, despite the negative relationship between racism and educational achievement, and even after factoring in the fact that the reliability of both the racism and conservatism measures were lower for participants with lower levels of education, inspection of the unstandardized regression coefficients reveals that the strength of the relationship between political conservatism and classical racism increased rather than decreased with increasing educational sophistication. Similarly, whereas 10% of the variance of political conservatism could be accounted for by classical racism among freshmen, 34% of this variance could be accounted for by classical racism among graduate students. In other words, the more intellectually sophisticated the students became, the more their political ideologies could be understood in terms of the desire for White superiority and racial dominance
....

These data support one aspect of the principled conservatism thesis. Independent of racism, political ideology has an effect on Whites' opposition to affirmative action, and this effect increases as a function of intellectual sophistication. Therefore, one cannot account for conservative opposition to affirmative action solely in terms of racism, especially at higher levels of formal education. However, the positive correlation between political conservatism and racism also increased rather than decreased with greater education.

...

Using full-scale structural equation models, we repeated the series of partial correlation analyses reported in Study 2. Consistent with the results from the previous two studies, there was a positive and statistically significant correlation between the latent continua of political conservatism and classical racism (r [146] = .23, p <, .01). Following the reasoning of social dominance theory and the results from Study 2, one would expect that the residual correlation between political conservatism and classical racism would disappear once the effects of SDO have been partialed out (see Figure 2). Inspection of Figure 2 confirms this expectation and shows that the results from Study 2 were replicated. Inspection of the standardized coefficients in Figure 2 (Model 1) reveal that after SDO is partialed out, the residual correlation between racism and political conservatism was no longer positive or statistically significant (r[ 145] = -.06, ns). Also consistent with the results from Study 2, political conservatism was not able to completely account for the relationship between SDO and racism, and racism was not able to completely account for the relationship between SDO and political conservatism.

...

Advocates of the principled conservatism model make three claims about the racial attitudes of White Americans: (1) political conservatism is essentially orthogonal to classical racism; (2) although conservatism might be associated with racism among the intellectually unsophisticated, among those who are intellectually sophisticated this correlation should be weak or nonexistent; (3) conservative opposition to government-sponsored social policy, such as affirmative action, is not driven by racism or the desire for group dominance but rather by political values that are independent of these two factors. More important, the unique contribution of political conservatism to racial policy attitudes should increase as a function of increasing educational sophistication. The general dominance paradigm maintains that (a) political conservatism and racism are not orthogonal to one another but rather share a common core concerning the desire to establish unequal and hierarchical relationships among groups; (b) the relationship between racism and political conservatism will increase, not decrease, as a function of increasing intellectual sophistication; (c) whereas political conservatism may influence opposition to affirmative action independently of classical racism or group dominance drives, the effect of these latter factors on affirmative action attitudes will nevertheless increase rather than decrease as people become more intellectually sophisticated. Congruent with the principled conservatism position (and with several other models, including symbolic racism, see Sears, 1988), the data showed that opposition to affirmative action among Whites cannot be exclusively understood in terms of either anti-Black affect, classical racism, or SDO. As suggested by Sniderman, Piazza, Tetlock, and Kendrick (1991) and many others, political values that are quite irreducible to these more "aggressive" factors seem involved as well. Most important for the principled conservatism position, the net effect of political values on affirmative action attitudes tended to increase as a function of increasing intellectual sophistication. However, this is the only point for which we found support for the principled conservatism position. Proponents of this model (e.g., Jacoby, 1994; Sniderman, Piazza, Tetlock, & Kendrick, 1991) suggest that although political conservatives might well harbor some negative affect toward Blacks, conservatism should neither be strongly correlated with classical racism nor with related constructs such as SDO. To the degree that there is any relationship between political conservatism and racism, this relationship should systematically decrease with advancing educational and intellectual sophistication. However, data from all three samples here offer no support for this hypothesis. The exact opposite trend presented itself. The correlations among political conservatism, racism, and SDO tended to be weakest among the most poorly educated and strongest among the very well educated.

...

We are not simply stating that political conservatism and classical racism are related, for there is now relatively little doubt that this is true (for evidence see Dator, 1969; Eysenck, 1951, 1971, 1976; Eysenck & Coulter, 1972; Jackson & Kirby, 1991; Nias, 1972; Sidanius, 1987; Sidanius & Ekehammar, 1979; Sidanius, Ekehammar, & Ross, 1979; Stone & Russ,

1976; Wilson, 1973; Wilson & Bagley, 1973; Wilson & Lee, 1974; Wilson & Patterson, 1968; also Barker, 1981). The social dominance perspective provides us with an explanation as to why racism and political conservatism are so consistently and ubiquitously related. Social dominance theory suggests that the relationship between these two domains is grounded in their proponents' common desire for nonegalitarian and hierarchically structured group relations.'' Political conservatism can be most often regarded as concerned with the social equality of economic or class groups (e.g., Centers, 1949; Eysenck, 1951, 1971; Hamilton, 1972; Huber & Form, 1973; Welch & Foster, 1987), whereas racism is most directly concerned with the equality of racial groups. However, at the cores of both belief systems lies an opposition to group equality, and the endorsement of hierarchical group relations. This interpretation of the interface between racism and political conservatism is most directly supported by Study 3, which showed that the positive correlation between racism and political conservatism completely disappeared once SIX) was partialed out (see also Sidanius & Pratto, 1993b). Using a random sample of Swedish young people, Sidanius and Pratto (1993b) also found that the correlation between racism and political conservatism could be completely accounted for in terms of generalized antiegalitarianism."

Jag håller med om i stort sett allt.
Jag vill bara tillägga att även inom vänstern görs urval där inte alla är lika värda.
När det gäller "åt var och en efter behov", så finns en juridisk begränsning som för en stat gör skillnad på medborgare och icke medborgare. 

Jag jag anser ju till exempel inte att alla ska ha samma lön. För mig så skulle det gå emot socialismens ide om rättvisa eftersom alla då inte behövde jobba efter förmåga. Gällande åt var och en efter behov så anser jag att den gränsen är rätt så länge inte alla nationer har samma princip.

När vi väl kommer dit så behövs inga nationsgränser. Idag ser vi ju hur man skiter i socialt skyddsnät och och arbete för alla i vissa EU-länder. Det resulterar ju i att t.ex. rumäner måste åka hit och tigga, arbeta, stjäla eller få bidrag. Frångår man principen för medborgare så slutar ju det ju istället med att omsorgen om medborgarna förmodligen försvinner i alla länder. Därför är solidariteten först inriktad på de borgerliga staterna men sedan måste solidariteten bli internationell så att man ser till att alla länder tar hand om sina medborgare. Då behövs inte längre borgerliga staten eller nationer.

I en sådan utopi kan man kalla sig världsmedborgare men där är vi inte ännu. Jag är som jag sa tidigare emot både mångkultur och nationalkultur. 

Det du ser i samhället idag med den kulturdebatt som förs både från (vänster och högerliberaler) sam konservativa (t.ex. Sverigedemokraterna) och annan höger är inte socialistisk och har aldrig varit. Det går helt emot Marx principer att ens börja ett resonemang i den änden. Han skulle kallat det för idealism eller en meningslös skuggfäktning.

Jag tvekar över din utopi. Folk behöver känna gemenskap och samhörighet. Nationen är dessutom en logisk uppdelning av administrationen av ett landområde.
Även inom nationer ser man behov av en lokal eller regional administration beslut och genomföranden. En för långt gången centralisering har risker och nackdelar vi redan känner till.

Jag tvekar också till din tes om Marx, för han ansåg att judaism motverkade hans syften och mål, därför måste judaism bort från samhället.

Sverige välfärdssystem vilar förövrigt på att tillräckligt många arbetar och bidrar genom skatt och tillräckligt få behöver utnyttja systemet för sin försörjning och hälsa. Tillför man en massa människor som under lång tid behöver samhällets stöd så havererar systemet.

De som kritiserar Navids podd har nog bara inte fattat konceptet. Navid gör inte journalistens eller politikerns arbete, han gör något annat, eget och annorlunda som jag är övertygad om finns ett behov av.

Eftersom jag stödjer demokrati och är icke-auktoritär har jag inga problem med att meningsmotståndare kommer till tals.

Ännu ett exempel på ett suveränt avsnitt på Navids podd:

Jag tror inte du förstod hur jag menade där. Det handlade inte om att framställa någon utopi utan ett försök att förklara en marxistisk syn på nationer. 

Vad jag försökte beskriva var att så länge varje enskilt land måste ha ett fungerande system som tar hand om sina medborgare. I annat falla kan man aldrig avskaffa nationalstater. Först när den materiella ordningen är rättvis så blir den nationella avgränsningarna möjliga att förändra. Det var så jag menade att det skulle tolkas. 

Vad Marx syn på religioner var att de inte var någon ide försöka att avskaffa religioner under rådande världsordning. Hans syn var heller inte att förändra i den ideologiska änden utan den materiella. Läser man Marx och judefrågan lite mer noga så måste man förstå att den är en kritisk granskning av Bauers skrift. Marx logik bygger mer på att vid rättvist fördelad materiell ordning gör att människor inte längre behöver ideologiska överbyggnader för att 

Alltså är de ideologiska och abstrakta sakerna oftast underordnade de materiella. Däremot menade han som jag förstår det att människan förändras ideologiskt när de materiella förutsättningarna förändras.

"Sverige välfärdssystem vilar förövrigt på att tillräckligt många arbetar och bidrar genom skatt och tillräckligt få behöver utnyttja systemet för sin försörjning och hälsa. Tillför man en massa människor som under lång tid behöver samhällets stöd så havererar systemet."

Håller helt med om det och det tror jag du förstått.

Här är förresten moderaten Bo Lundgrens syn på frågan:

">

Den hållning Ulf Kristersson har idag går ju faktiskt i linje med det Bo Lundgrens tankar trots att den är omvänd i fråga om invandringen. Dvs man har nått en ny fas där man kan fokusera på kriminaliteten, kostnaderna och samhällsproblemen för att avskaffa välfärden smidigt. De svenska folket har inte så god anknytning till de lägre klasserna som förr när de bestod av mer svenskar. Därför prioriterar den vanlige svensken hellre lägre skatt än välfärd.