Anonym (Johan) skrev 2021-07-20 15:50:29 följande:
Mustafa Panshiri visar tydligt att det är kulturen, inte socioekonomiska faktorer, som ligger bakom invandrares höga brottsbeängenhet. Att ändra kulturen är mao viktigare än sysselsättning, betyg och fritidsgårdar. Även om de tre också är bra.
www.expressen.se/debatt/brottsligheten-paverk.../
Om du läser intervjun i fråga som artikeln i expressen refererar till så framstår det inte så enkelt som att det är kultur utan en större fråga mo personlig moral, självkontroll och de miljöer man deltar i och hur normbildning går till. Det är väl känt att peer-pressure är det som formar unga och det är också väl känt att inte alla i de utsatta områdena är kriminella - att påstå att det är de invandrades kultur (som de har med sig från sina hemländer) är på alla sätt en grov förenkling som inte löser ett verkligt problem.
Citerar från den intervju artikeln i expressen länkar till -
fof.se/tidning/2020/3/artikel/brynaskillen-som-blev-mastare-pa-kriminologi
"Utifrån bland annat denna forskning har han utvecklat den så kallade situationella handlingsteorin, SAT. Genom att identifiera så kallade
hot spots – platser och tidpunkter där det begicks många brott, ofta i bostadsområden där den sociala kontrollen är svag – kom han fram till att det inte är tillfället som gör tjuven, utan snarare så att tjuven tar tillfället.
Grunden i teorin är att människor gör som de gör på grund av vilka de är och i vilka omständigheter de befinner sig. Centralt är samspelet mellan personlig moral, självkontroll och de moraliska sammanhang som människor lever i. De som begår brott gör det därför att de ser brott som ett acceptabelt handlingsalternativ, och den centrala frågan är därför varför vissa, och inte andra, har eller skaffar sig detta synsätt. Skillnaderna förklaras genom olikheter i moralbildning och kognitivt lärande, som i stora drag är ett resultat av vilka miljöer individen växer upp och deltar i. Om man vill förstå vilken roll faktorer som segregation och social utsatthet spelar för brottsligheten, måste man först förstå vad som får människor att begå brottshandlingar.
– Teorin fungerar bra, ja extremt bra. Vår forskning påvisar samspelet mellan benägenhet och exponering. Benägenhet är personlig moral och förmåga till självkontroll. Det handlar alltså om normer och förmågan att följa dem, säger han.
...
Jag frågar honom var dessa normer kommer från och han säger att moralbildning skapas i det dagliga mötet med andra människor och medier. Särskilt viktiga är föräldrar, lärare och andra barn och ungdomar, menar han.
– När det gäller dagens utsatta områden är detta en central fråga – vad finns det för miljöer och aktiviteter som stödjer brottsnormer? Det är där man formas, säger han. Det handlar till exempel om vilka man umgås med, vilka sociala medier man tar del av, vilken musik man lyssnar på. Varför vissa har kommit att se det som acceptabelt att skjuta andra måste ses mot den bakgrunden.
...
– Det som behöver tränas är i stället självdisciplin och långsiktigt tänkande. Social utsatthet förklarar 3–4 procent av variationen av brottsligheten, medan personlig moral och självkontroll, samt de miljöer man deltar i förklarar runt 60 procent. De flesta som lever i social utsatthet är inte brottslingar. Detta kan inte i sig vara en orsak till brott, fortsätter han och återkommer till orden självkontroll och moral.
– Detta är dock inte en moralistisk teori, det vill jag understryka. Men det handlar om ens grundläggande värdesystem. Ser man det som acceptabelt att stjäla i en viss situation eller inte? De allra flesta gör inte det. Det är några enstaka procent av befolkningen som står för den absoluta merparten av all brottslighet, särskilt den grövre, säger han."
