• Anonym (Kämpar varje dag)

    Är min sambo narcissist?

    Kristi Brud
    Jag sitter och läser en bok om Knutbysekten och min sambo frågar vad den handlar om. "Den handlar om de övergrepp som församlingsmedlemmarna utsattes för av Åsa Waldau. Hon skulle leva ett liv med lyx och uppassning medans andra blev misshandlade och fick inte leva normala liv." Svaret jag får är "Det låter ganska bra! Jag skulle vilja vara Kristi Brud". Nästföljande dag går vi förbi en kyrka när min sambo spontant utbrister "Här skulle jag vilja krönas till Kristi Brud". 

    Bakgrund
    För drygt 2 år sedan träffade jag en väldigt charmig, rolig och pratsam tjej. Första tiden var fantastiskt bra. Vi flyttade ihop tidigt och det funkade väldigt bra i början. Efter en tid kom det fram att hon hade en depression. Förhållandet blev gradvis väldigt stormigt. Mycket beroende på hennes problem och min oförmåga att hantera dom problemen. Jag försökte vara lojal och stötta henne genom depressionen men det var en jobbig tid. 
    Det tar slut
    En dag gör hon slut med mig. Jag var inte speciellt ledsen utan var snarare lättad eftersom jag hela tiden kände att jag inte ville svika henne bara för att hon var sjuk. Det går ett antal månader och hon hör av sig. Hon vill ha en chans till. Jag förklarar att det får vara under vissa villkor och vi är överens om allt det jag säger. Hennes hälsa verkar också bättre efter ett antal livsstilsförändringar. Hon intygar också att hon numera mår bra.
    Vi flyttar ihop igen
    Hon vill flytta in i min nya lägenhet. Jag är skeptisk men hon verkar må bra. Och jag säger att det får vara på prov. Allt går ganska bra under den här mellanperioden där vi är särbos. Men första dagen efter inflyttningen brakar helvetet loss med ett bombardemang av klagomål och missnöjen riktade mot mig och även boendet.
    Vad gör jag nu
    Jag har insett att det är något mer som är fel med henne än depression. Vad vet jag inte, men längre ner skriver jag hur det är. Jag vill ha ut henne ur mitt boende. Men här har hon precis gjort en stor flytt och jag ber henne flytta efter några månader. Vet faktiskt inte hur jag ska sköta detta på ett snyggt sätt och samtidigt behålla min mentala hälsa. Jag är oerhört besviken på mig själv eftersom jag var så godtrogen. 

    Hur är det idag
    Jag står emot rätt bra. Men det är ett bombardemang varje dag av det som står nedan. Ibland orkar man bara inte bråka för att det suger så mycket energi. Men jag är tvungen att stå upp för mig själv. Samtidigt känns det som hon älskar dramat och drivs av det. Hon blir inte trött av det men det blir jag.

    ÄR DETTA EN NARCISSIST?

    Gaslightning
    "Du blandar ihop saker", "Du minns du inte vad du sagt", "Jag borde spela in sånt du har sagt". Jag får hela tiden kriga för att påpeka att jag inte sagt saker. En dag påstod hon att jag skulle renovera min egen lägenhet och sedan belåna på värdestegringen för att hon skulle kunna lösa sina lån. Hon repeterar hela tiden att jag har sagt att jag köpt bostadsrätten till oss båda trots att jag inte ens var ihop med henne när jag köpte den eller hade någon kommunikation med henne. 

    Triangulering
    Min sambo säger ofta något "dåligt" om mig till en tredje person i sällskapet när jag är närvarande och som det verkar även när jag inte är närvarande. "Det där fattar han inte hur han ska göra. Kan inte du komma hit och fixa det istället". Ibland har jag behövt förklara för den andra personen att saker som min sambo sagt inte är sanna. Om saker jag skulle ha sagt eller skulle ha gjort. Jag har även behövt försvara mig för att inte framstå som en idiot. 

    Utbrott
    En rätt lugn fundering från mig urartar nästan alltid. Rösten höjs direkt i samtalet när jag frågar om vi kan göra en grej tillsammans som kanske kräver lite arbete. Det krävs nästan ingenting för att trigga igång de här utbrotten. Det kan också vara någon liten grej i vardagen som plötsligt leder till ett utbrott.

    Den eviga tråden
    Hon har ibland ett ämne som hon vill ta upp med mig. Nästan alltid är det ett klagomål riktat mot mig. Jag svarar lugnt "Det är viktigt att vi lär oss att samarbeta". Då plötsligt tar hon upp ett annat ämne, dvs en annan sak där jag har gjort fel. Jag svarar lugnt på det också. Då kommer nästa och nästa sak tills jag till slut fullständigt tappar tålamodet. Det jag får höra sen är att jag har betett mig illa. 

    Alltid ett offer
    Jag har hört min sambo berätta en hel del historier för vänner där hon alltid framställs som offret. Det gäller inte bara mig utan även i relationer med andra. Jag vet ibland bakgrunden och den verkliga historien. Jag vet att hon har gjort något dumt och någon har reagerat på det. Själva berättelsen är sann men hon utelämnar saker som hon har gjort och sagt. Till exempel när det blev bråk med en granne. 
    Försöker alltid få mig att passa upp henne
    Hon försöker smita alla vardagssysslor i hemmet. När jag ställer någon form av krav leder det till utbrott och konflikter. Trots att jag gör mängder av saker får jag höra att jag gör för lite och borde ta min semester eller lunch till det.

    Ständiga försök att nedvärdera
    Jag vill ha ut henne ur mitt liv och detta är väl anledningen till att jag inte har dåligt samvete för det. Det är nedlåtande och kränkande kommentarer både när vi är själva och med andra. Jag svarar naturligtvis emot. Och säger att hon ska lägga av. Jag försöker att inte ge igen utan säger väl mer "Nu får du skärpa dig".  Ibland känns det som ett maktspel som när min familj var här på grill och hon hela tiden sitter och säger saker som: "Kan du fixa det till Anton. Du kanske skulle kunna resa dig upp för din pappa".

    Som jag ser detta är det något annat utöver en depression. Om det är någon form av personlighetsstörning som borderline, narcissism och psykopati är jag övertygad om att jag kommer få ett helvete om jag inte sköter detta på ett smart sätt. 
  • Svar på tråden Är min sambo narcissist?
  • Anonym (Kämpar varje dag)

    Jag tror jag börjar att komma ur den "mentala dimman" som jag varit i under 2 år vad det gäller vår relation. Mycket tack vare er som skrivit här. I och med att ni har bekräftat att det här är mer än någon vanliga depression. Att jag kommit till insikten att saker faktiskt inte bara är lite dåliga utan helt dysfunktionella.

    När vi träffades var allt fantastiskt bra, men det fanns saker som var udda redan då i hennes beteende. Men det som jag fick höra från henne och omgivningen var att äntligen hade hon träffat en kille som skulle ge henne det lugn och den trygghet som hon förtjänade. Det var en ganska stor ryggsäck att bära och även var det en tung ryggsäck att bära när jag insåg att hon hade en depression.

    Jag har kommit på fler och fler saker som inte är sunda under de här dagarna som jag skrivit här som jag själv har försökt rationalisera bort tidigare:

    -Barnen är jättefina, men båda har stora emotionella problem vilket lett till ångestmediciner och droger sedan tidiga tonåren. Det är otroligt mycket turbulens där. De älskar sin mamma men de verkar ha oerhört svårt att bryta sig loss från mamman. 

    -Hon är generös men pengarna bara rinner ut. Det finns inget som helst sparande och skulderna bara verkar växa vilket gjort att jag har försökt hålla mig utanför hennes ekonomi med samboavtal och inga gemensamma konton.

    -Hon verkar ha försökt utnyttja män. En person som hon bara hade träffat en gång betalade dotterns halva studentkalas samtidigt som hon hade en relation med en annan. Hon försökte få exet att sälja halva huset till henne för inköpspriset.  

    -Det finns ett missbruksbeteende. Det dricks för mycket när det väl festas. Vilket leder till illamående, aggression, minnesluckor. Socker ska vi inte prata om. Shopping är det varje dag. Inte några stora pengar och ibland kan det bara vara fönstershopping på nätet under en dag. 

    -Det är inte fel att ha en stor lust att gifta sig, men hon verkar nästan maniskt vara inställd på att gifta sig. Hon har varit förlovad med 2 och har velat förlova sig med ytterligare mig och sitt ex. Hon har verkligen tjatat på mig om detta.

    -Hon kan aldrig göra tråkiga saker utan det måste hela tiden hända något. Jag försökte få henne att vara hemma med bara mig under en lördag för att bara fixa i lägenheten. Det var värsta helgen hon någonsin varit med om sa hon. Hon kan vara borta 4 kvällar en vecka med kompisar eller dottern där hon sticker iväg direkt efter jobbet och är hemma vid 8-10. 

  • Ordinär Man
    Anonym (Kämpar varje dag) skrev 2021-08-10 12:24:07 följande:

    Jag tror jag börjar att komma ur den "mentala dimman" som jag varit i under 2 år vad det gäller vår relation. Mycket tack vare er som skrivit här. I och med att ni har bekräftat att det här är mer än någon vanliga depression. Att jag kommit till insikten att saker faktiskt inte bara är lite dåliga utan helt dysfunktionella.

    När vi träffades var allt fantastiskt bra, men det fanns saker som var udda redan då i hennes beteende. Men det som jag fick höra från henne och omgivningen var att äntligen hade hon träffat en kille som skulle ge henne det lugn och den trygghet som hon förtjänade. Det var en ganska stor ryggsäck att bära och även var det en tung ryggsäck att bära när jag insåg att hon hade en depression.

    Jag har kommit på fler och fler saker som inte är sunda under de här dagarna som jag skrivit här som jag själv har försökt rationalisera bort tidigare:

    -Barnen är jättefina, men båda har stora emotionella problem vilket lett till ångestmediciner och droger sedan tidiga tonåren. Det är otroligt mycket turbulens där. De älskar sin mamma men de verkar ha oerhört svårt att bryta sig loss från mamman. 

    -Hon är generös men pengarna bara rinner ut. Det finns inget som helst sparande och skulderna bara verkar växa vilket gjort att jag har försökt hålla mig utanför hennes ekonomi med samboavtal och inga gemensamma konton.

    -Hon verkar ha försökt utnyttja män. En person som hon bara hade träffat en gång betalade dotterns halva studentkalas samtidigt som hon hade en relation med en annan. Hon försökte få exet att sälja halva huset till henne för inköpspriset.  

    -Det finns ett missbruksbeteende. Det dricks för mycket när det väl festas. Vilket leder till illamående, aggression, minnesluckor. Socker ska vi inte prata om. Shopping är det varje dag. Inte några stora pengar och ibland kan det bara vara fönstershopping på nätet under en dag. 

    -Det är inte fel att ha en stor lust att gifta sig, men hon verkar nästan maniskt vara inställd på att gifta sig. Hon har varit förlovad med 2 och har velat förlova sig med ytterligare mig och sitt ex. Hon har verkligen tjatat på mig om detta.

    -Hon kan aldrig göra tråkiga saker utan det måste hela tiden hända något. Jag försökte få henne att vara hemma med bara mig under en lördag för att bara fixa i lägenheten. Det var värsta helgen hon någonsin varit med om sa hon. Hon kan vara borta 4 kvällar en vecka med kompisar eller dottern där hon sticker iväg direkt efter jobbet och är hemma vid 8-10. 


    Den dag hon hamnar hos Kronofogden kommer dina samboavtal och separata konton inte bara mycket värda. Tur för dig att du äger huset, annars skulle det mycket väl kunna tas, men Kronofogden kommer att se ett två som solidariskt betalningsskyldigs för era skulder.
  • Anonym (Nix)
    Ordinär Man skrev 2021-08-10 17:21:44 följande:

    Den dag hon hamnar hos Kronofogden kommer dina samboavtal och separata konton inte bara mycket värda. Tur för dig att du äger huset, annars skulle det mycket väl kunna tas, men Kronofogden kommer att se ett två som solidariskt betalningsskyldigs för era skulder.


    Det stämmer inte alls. Dina egna fantasier. Däremot så baseras en eventuell utmätning på bådas inkomst. Men de rör inte ts konto eller lön
  • Ordinär Man
    Anonym (Nix) skrev 2021-08-10 17:28:46 följande:

    Det stämmer inte alls. Dina egna fantasier. Däremot så baseras en eventuell utmätning på bådas inkomst. Men de rör inte ts konto eller lön


    Nähä. Då råder jag TS att själv kolla upp saken. Bara att ringa Kronis och fråga.
  • Anonym (Nix)
    Ordinär Man skrev 2021-08-11 11:34:36 följande:
    Nähä. Då råder jag TS att själv kolla upp saken. Bara att ringa Kronis och fråga.
    Och svaret kommer bli samma

    www.lawline.se/answers/kan-min-sambo-bli-betalningsskyldig-for-mina-skulder

    Regler om utmätning finns i utsökningsbalken (UB). Som huvudregel gäller att om en person har skulder så får dennes borgenärer bara utmäta egendom som tillhör den som är skuldsatt (4 kap. 17 §).

    I ett samboförhållande svarar var och en för sina skulder. Du kan därmed inte bli betalningsskyldig för din sambos skuld! Men om din sambo inte skulle betala och istället hamna hos Kronofogden, kan det påverka dig om Kronofogden behöver göra en utmätning ev egendom för att få in pengarna.
  • FannyN

    jag kännertill fall där de tagit dyra saker för det har inte kunnat utredas vems saker det var, det finns elaka människor som snor sin sambos kvittopärm.

  • Ordinär Man
    Anonym (Nix) skrev 2021-08-11 13:11:11 följande:
    Och svaret kommer bli samma

    www.lawline.se/answers/kan-min-sambo-bli-betalningsskyldig-for-mina-skulder

    Regler om utmätning finns i utsökningsbalken (UB). Som huvudregel gäller att om en person har skulder så får dennes borgenärer bara utmäta egendom som tillhör den som är skuldsatt (4 kap. 17 §).

    I ett samboförhållande svarar var och en för sina skulder. Du kan därmed inte bli betalningsskyldig för din sambos skuld! Men om din sambo inte skulle betala och istället hamna hos Kronofogden, kan det påverka dig om Kronofogden behöver göra en utmätning ev egendom för att få in pengarna.
    Aha! Okej, så lönen är i alla fall fredad. Alltid något. Sen är huset hans, så då kan det i alla fall inte gå helt åt helvete ekonomiskt.

    Men som FannyN påpekar, kan det vara idé att fundera över sina grejer. En massa verktyg i garaget till exempel.
  • hanna1204

    Vi behöver inte vara oroliga mer för att TS inte ska fixa detta. Allt tyder på att han har koll på läget och planerar sina mått och steg. Jag tror att sambon ligger pyrt till däremot, med rätta. Jag verkligen älskar när dessa störda förvridna parasiter får igen. De går under radarn alltför ofta, denna gången icke. Förresten TS: Det värsta de vet är att få sin byk tvättad offentligt, den ultimata förnedringen och skammen. Fast du verkar vara så snäll att du nog helt sonika nöjer dig med att få ut henne.

  • Anonym (Kämpar varje dag)
    hanna1204 skrev 2021-08-11 23:01:15 följande:

    Vi behöver inte vara oroliga mer för att TS inte ska fixa detta. Allt tyder på att han har koll på läget och planerar sina mått och steg. Jag tror att sambon ligger pyrt till däremot, med rätta. Jag verkligen älskar när dessa störda förvridna parasiter får igen. De går under radarn alltför ofta, denna gången icke. Förresten TS: Det värsta de vet är att få sin byk tvättad offentligt, den ultimata förnedringen och skammen. Fast du verkar vara så snäll att du nog helt sonika nöjer dig med att få ut henne.


    Tack, Hanna! Jag har full koll.

    Det är inte infekterat mellan oss, utan min uppfattning är snarare att hon beter sig extremt egoistiskt, aggressivt, märkligt och manipulativt. Det går ju inte att bygga ett samboskap eller relation på det.

    Senaste dagarna har hon lugnat ner sig med attackerna på mig som person och alla mindgames eftersom jag sagt att jag inte kommer prata med henne då men nu sitter hon bara med tom blick och stirrar rätt ut i luften under delar av dagen. Det är något nytt som jag inte har varit med om tidigare.
  • Anonym (Allt är inte en diagnos)

    Skönt att det går framåt ts! Men en fråga, där ni bor nu är en köpt lägenhet som du skaffade innan ni flyttade ihop eller? Och hur lång tid tog det innan ni flyttade ihop? Och hur länge har ni bott ihop? Jag försöker fundera ut om hon kan tänkas kräva dig på att bli utköpt genom att kräva bodelning t ex.

Svar på tråden Är min sambo narcissist?