• Anonym anhörig

    Anhörig spelberoende

    Hej, jag och min sambo är 22 år gamla och har varit tillsammans i 3,5 år. Ungefär ett år in i relationen började han spela blackjack ute på klubben, detta ökade sedan i betting på sport och sen även blackjack och annat på nätet. Jag har från början haft hand om hans pengar men har tyvärr ändå fört över när han tjatat om att få pengar. Detta har resulterat i att han spelat upp alla sina tjänade pengar samt lånat 100k av mig. Jag ?tjallade? till hans föräldrar i november 2020, men de förstod nog inte allvaret och det fortsatte och blev snarare värre. Han hotade att lämna mig då jag pratat med de men gjorde aldrig det. Spelandet och hans mående blev sämre, och även mina känslor och vår relation. I juli 2021 pratade jag med hans föräldrar igen, då sa han igen att han skulle lämna mig för att jag skämt ut honom. Vi båda har börjat gå i behandling men jag är osäker på mina känslor. En del av mig hoppas att det kan bli bra igen, men en annan del är osäker på om tilliten och relationen är för förstörd av allt tjat och att ha hand om hans ekonomi.

  • Svar på tråden Anhörig spelberoende
  • Anonym anhörig
    Ordinär Man skrev 2021-10-02 00:17:23 följande:

    Dumpa fanskapet! Du är värt någon mycket bättre.


    Livet är inte alltid så svart eller vitt.
  • Ordinär Man
    Anonym anhörig skrev 2021-10-02 00:57:06 följande:

    Livet är inte alltid så svart eller vitt.


    En gång spelare alltid spelare. Svinet har fullt medvetet riskerat er ekonomiska existens.

    Han har svikit dig, och borde enligt alla anständighetens regler ha förbrukat allt förtroende. Enda vägen ut är aset genom dörren.
  • Anonym (Linn)
    Anonym anhörig skrev 2021-10-01 23:54:34 följande:

    Problemet är att min kille aldrig kommer gå med på att vara utan bank id och att ha en gammal telefon och jag vet inte heller om jag är villig att leva med någon som i princip är omyndigförklarad. Jag vet att jag älskar honom, men jag vet inte om jag är villig att eventuellt ge upp ett liv med hus och barn, och även om han är spelfri vet jag inte om jag kommer kunna lägga den ständiga oron bakom mig.


    Då är risken därmed mycket högre att han kommer att spela igen. För han har alla möjligheter i telefonen. Varje dag.

    Du har helt naturliga tankar, tankar som de allra flesta skulle ha. Och det är nu som ung du har möjlighet att välja. Innan barn och lån på boende håller en kvar.
  • TeresB
    Anonym anhörig skrev 2021-10-01 23:54:34 följande:

    Problemet är att min kille aldrig kommer gå med på att vara utan bank id och att ha en gammal telefon och jag vet inte heller om jag är villig att leva med någon som i princip är omyndigförklarad. Jag vet att jag älskar honom, men jag vet inte om jag är villig att eventuellt ge upp ett liv med hus och barn, och även om han är spelfri vet jag inte om jag kommer kunna lägga den ständiga oron bakom mig.


    I ett sådant läge är det inte ett riktigt val för den som inte klarar av att sköta sitt liv. Det är kanske en för stor uppgift att ta dig an. Inte behöver man ge upp hus och barn för problem redan nu men visst ska man tänka 5 extra rundor och jag hade ju inte önskat mina barn att träffa en partner med ett beroende.

    Men jag tycker att ni runt om denna människa som ni älskar ska ta honom i kragen även om ni bryter upp så är det väldigt svårt att sluta utan stöttning och tuff kärlek där man ställer krav och ser till att hålla sig till kraven.
  • Anonym anhörig
    Anonym (Linn) skrev 2021-09-29 20:12:21 följande:

    Först: Toppen att hans föräldrar betalar av till dig! Jättebra. Du ska ha tillbaka varenda krona.

    Sedan ser jag tyvärr bara varningsflaggor här. Du är så ung TS, du har hela livet framför dig och det finns massa fina män därute. Inte ska du vara mamma åt en vuxen karl när du bara är 22 år! Du sköter ekonomin, du sköter hemmet. Du är hans mamma! Såhär ska det absolut inte vara. Man hjälper varandra, man ska vara jämlika.

    På det här sättet kommer du att slita ut dig. Man blir sliten, trött och orkar knappt att ens göra saker som man egentligen tycker är roligt. Ovanpå allt detta måste du hålla koll på honom så att han inte börjar att slösa pengar igen. Det han lider av kommer han att få kämpa med hela livet. Han måste gå i behandling och det kommer att ta lång tid att bli någorlunda bra. Sedan måste han stå emot suget resten av sitt liv. Det är svårt.

    Jag förstår att du älskar honom, men om han verkligen bryr sig om dig så vill han inte att du ska sköta det mesta i hemmet. Han vill inte riskera din ekonomi. Men han gör detta, eller hur?

    Kärlek ska inte vara en kamp. Man ska hjälpas åt. Man ska stötta och hjälpa varandra.

    Ta hand om dig TS. Det är aldrig fel att säga ifrån och sätta gränser. Se till att du mår bra.


    Jag tänker ju bara att han gör det för att han är sjuk, för att han inte mår bra själv. Men det förstår såklart ändå att han är så elak trots att jag vet att han är sjuk.
  • Anonym anhörig
    Anonym anhörig skrev 2021-10-04 20:39:45 följande:

    Jag tänker ju bara att han gör det för att han är sjuk, för att han inte mår bra själv. Men det förstår såklart ändå att han är så elak trots att jag vet att han är sjuk.


    Förstör*
  • Anonym anhörig

    Hej, vi har idag pratat och gråtit efter att jag funderat mycket fram och tillbaka och vi har kommit fram till att vi tyvärr ska göra slut. Jag är så rädd att jag kommer ångra mig om han blir frisk, men jag är ännu räddare att jag kommer ångra mig om han fortsätter vara sjuk och försätter både mig och honom i allvarliga skulder för hela livet.

  • Anonym (Sprit?)
    Anonym anhörig skrev 2021-10-07 22:51:16 följande:

    Hej, vi har idag pratat och gråtit efter att jag funderat mycket fram och tillbaka och vi har kommit fram till att vi tyvärr ska göra slut. Jag är så rädd att jag kommer ångra mig om han blir frisk, men jag är ännu räddare att jag kommer ångra mig om han fortsätter vara sjuk och försätter både mig och honom i allvarliga skulder för hela livet.


    Jag förstår att det är enormt jobbigt men du gör helt rätt!
  • fornminne
    Anonym anhörig skrev 2021-10-07 22:51:16 följande:
    Hej, vi har idag pratat och gråtit efter att jag funderat mycket fram och tillbaka och vi har kommit fram till att vi tyvärr ska göra slut. Jag är så rädd att jag kommer ångra mig om han blir frisk, men jag är ännu räddare att jag kommer ångra mig om han fortsätter vara sjuk och försätter både mig och honom i allvarliga skulder för hela livet.

    Det var ett klokt beslut, du är för ung för att ta allt detta ansvar och du har hittills låtit medberoende. Att leva med missbrukare innebär alltid en risk. Sätt dig inte i skiten mer. Slicka dina sår och bygg upp ditt eget liv. Du har många år på dig att träffa en stabilare kille utan missbruk, där du inte behöver oroa dig för ekonomi eller annat.
  • fornminne

    För övrigt håller jag med Linn. Det är i din ålder man ska leva livet och kunna fokusera på sig själv, inte ta hand om någon annan. Men det är inte bra att bli medberoende i någon ålder. Medberoende glömmer sina egna behov och blir lätt utnyttjade. Men du har gott om tid att träffa någon annan som du kan skaffa hus och barn med. Någon där du inte behöver oroa dig för missbruk eller att hamna i skuldfälla. Jag förstår att du är kluven i detta, att du egentligen inte vill förlora din kille. Det är helt naturligt att känna så. Men att du är ännu räddare att hamna i skiten pga honom, är ett sundhetstecken. Du resonerar förnuftigt och låter inte känslorna styra. Risken är tyvärr också stor att han aldrig blir helt frisk, eller att spelandet kommer och går. Särskilt om han inte vill vara utan bank ID eller internet i telefonen, trots att han inte kan hantera det. Det tyder på att han inte fullt ut har förstått allvaret. Du skulle inte få ett tryggt liv med honom.

  • Anonym (Linn)
    Anonym anhörig skrev 2021-10-07 22:51:16 följande:

    Hej, vi har idag pratat och gråtit efter att jag funderat mycket fram och tillbaka och vi har kommit fram till att vi tyvärr ska göra slut. Jag är så rädd att jag kommer ångra mig om han blir frisk, men jag är ännu räddare att jag kommer ångra mig om han fortsätter vara sjuk och försätter både mig och honom i allvarliga skulder för hela livet.


    Hej TS, jag förstår att det var ett väldigt svårt beslut och jag förstår tankarna "tänk om han snart blir bättre, om han i princip blir frisk". Det är naturligt att tänka så. Hoppet är det sista som lämnar människan och det är dessutom det som gör att vi stannar kvar i en relation som egentligen inte passar oss alldeles för länge.

    Jag tycker att du är otroligt stark och jag är på riktigt imponerad. Det är så lätt att bara hänga kvar och hoppas på det bästa. Och under tiden tappar man bort sig själv.

    Du tog helt rätt beslut. Han har rejäla problem som han måste ta itu med och sånt här tar tid. Du har tagit alldeles för mycket som du egentligen inte borde behövt upplevt och det är så att han när som helst kan trilla dit igen. Det är väldigt påfrestande att leva med den vetskapen.

    Ta hand om dig nu och fokusera bara på saker som är roliga och ger dig något. Träffa kompisar, börja med en rolig sport eller hobby. Det finns många fina män därute sedan när du är redo för det.
  • Lönnsirap

    Jag tänker att om han, trots att du "haft hand om hans ekonomi", lyckas göra slut på alla sina pengar, samt 100 000 som han inte har, så har ni inte kontroll över detta.

    Att du får rollen att "vakta" pengar fungerar inte, för din kille har alla möjligheter i världen all låna och greja helt utom din kontroll och tyvärr gör folk som missbrukar spel fler och fler idiot-grejer.

    Sök stöd hos folk som fattar hur spelare funkar. För tyvärr ljuger spelare.

  • Ordinär Man
    Anonym anhörig skrev 2021-10-07 22:51:16 följande:

    Hej, vi har idag pratat och gråtit efter att jag funderat mycket fram och tillbaka och vi har kommit fram till att vi tyvärr ska göra slut. Jag är så rädd att jag kommer ångra mig om han blir frisk, men jag är ännu räddare att jag kommer ångra mig om han fortsätter vara sjuk och försätter både mig och honom i allvarliga skulder för hela livet.


    Gratulerar till ett MYCKET klokt beslut!
  • Anonym anhörig

    Vi ska vara ifrån varandra nu i några veckor innan vi bestämmer fullt. Känner bara sådan ångest nu men vet inte om det är för att jag förlorat killen han var innan eller den han är nu. Jag älskar ju fortfarande honom så mycket och det gör så ont i mig när han blir så ledsen. Samtidigt som sjukdomen och saker han sagt och gjort har gjort mig så ledsen i 2,5 år. Jag vill vara med honom utan spelberoendet, men vet inte om jag orkar och kan vara med på den långa resan dit och om jag någonsin helt kommer kunna släppa att få ångest varje gång han ringer eller skriver för att jag vet att han vill ha pengar, och bli förvånad när det inte är så. Trippat på tårna hemma i lägenheten och anpassat mig efter spelandet och hans humör. Det blir bara så verkligt när jag är här själv i lägenheten :(

  • Anonym (Linn)
    Anonym anhörig skrev 2021-10-10 07:58:58 följande:

    Vi ska vara ifrån varandra nu i några veckor innan vi bestämmer fullt. Känner bara sådan ångest nu men vet inte om det är för att jag förlorat killen han var innan eller den han är nu. Jag älskar ju fortfarande honom så mycket och det gör så ont i mig när han blir så ledsen. Samtidigt som sjukdomen och saker han sagt och gjort har gjort mig så ledsen i 2,5 år. Jag vill vara med honom utan spelberoendet, men vet inte om jag orkar och kan vara med på den långa resan dit och om jag någonsin helt kommer kunna släppa att få ångest varje gång han ringer eller skriver för att jag vet att han vill ha pengar, och bli förvånad när det inte är så. Trippat på tårna hemma i lägenheten och anpassat mig efter spelandet och hans humör. Det blir bara så verkligt när jag är här själv i lägenheten :(


    Det är klart att det känns jättekonstigt nu. Ni har varit tillsammans i 2,5 år så det tar tid att vänja sig vid detta nya. Det vore snarare konstigt om du INTE kände saknad och var ledsen.

    Men jag blir orolig när du skriver i din text att du blir ledsen för att han blir ledsen. Du ska inte lägga hans känslor på dina axlar. Det är inte ditt jobb att jämna marken för honom och ta bort allt som eventuellt kan göra honom ledsen eller upprörd. Han måste ta ansvar för sig och du tar ansvar för dig. Det du säger i texten är vad någon som är medberoende säger, någon som lärt sig att sätta en annan människa före sig själv. Någon som är mer orolig för att partnern ska bli ledsen än vad den är orolig för sig själv.

    Och det är här man börjar att trampa på sig själv. Man förminskar sina egna känslor och upplevelser och sätter den andras upplevelse för sin egen. Plötsligt blir bådas fokus på person A i förhållandet och person B reduceras till någon som bara finns till för att stötta och hjälpa A.

    Läs din text igen och igen. Så som du haft det i 2,5 år ska man inte ha det! Du ska inte vara hans vårdare, hans mamma. Du ska absolut aldrig behöva trippa på tå i ditt eget hem och anpassa dig efter någon annans humör.

    Bär inte honom eftersom han inte bär dig.
  • Anonym anhörig

    Jag har alltid blivit dumpad och jag har tidigare inte haft förståelse för hur det är att vara den som dumpar. Hur tufft det än är att bli dumpad så har du då inget val. Du är helt förkrossad, men du kan inte på något sätt påverka vad den andra personen vill, hur du än försöker. Men allt velande och alla ?tänk om? som kommer med att dumpa. Jag vet att jag egentligen har alla anledningar att dumpa honom, och det är klart att han inte vill det då situationen som varit och är har gynnat honom på alla sätt. Men jag måste inse att den inte gynnar mig och mitt liv. Man kan inte leva sitt liv efter tänk om han blir frisk, tänk om det blir bra. Det är svårt nog att vi bor ihop och ska få ihop allt med vad det innebär att flytta, kan inte ens föreställa mig hur det är om man har hus och barn ihop. Jag vet att jag inte vill komma dit, hur gärna jag än har velat att det ska vara vi så vet jag inte om jag älskar personen han är nu eller personen jag inbillat mig att han är. Jag vill inte fortsätta och sedan stanna kvar för att jag har hus och barn med honom, man kan inte leva så.

Svar på tråden Anhörig spelberoende