Bestämt mig nu
Efter år av velande i en destruktiv relation med psykisk misshandel troligen beroende på tillkortakommanden psykiskt men oavsett lika jobbigt att leva i har jag bestämt mig att driva igenom skilsmässa. Det som hindrat mig i många år är oron för hur barnen ska ta denna förändring, de har autism och förändring som varannan veckas boende har känts svårt, Samarbetet med pappan oroar också. Det ör jag som har hela planeringsansvaret i familjen, eller vuxenansvaret eller projektledarrollen. Och den är betydelsefull till den grad att det gäller skolgång eller ej, psykisk hälsa eller ej för dessa barn. Nu är de ganska stora, borde vara bättre rustade än tidigare.
Ni som varit i en liknande situation, eller om någon som inte varit det, tar gärna emot era synpunkter på hur man bäst genomför detta, Har idag boende med all form av trygghet o god ekonomi, den biten ändras också en del, även om jag har bra inkomst så är det Sthlmsregionen vad det innebär gällande boendepriser. Har inte bråttom , tänker att det får ta den tid det tar.
Tips?