När vänner försvinner in i familjedimman
Flera av mina vänner hör sällan av sig längre. Det märks inte minst under sommaren och vid storhelger. De har barn och partner.
Jag förstår att familjelivet tar tid och att man får andra prioriteringar, men är det en ursäkt för att glömma sina vänner?
Bott utomlands och där träffar man sina vänner oavsett om man jobbar 12 h eller har 10 barn.
Jag vill fråga er som är i den motsatta situationen , d v s ni som har fullt schema och knappt hör av er till era vänner. Hur tänker ni och vad förväntar ni er av de ni umgås ( eller har ingåtts med ).
Jag behöver få perspektiv från ert håll. Kanske får jag då en annan förståelse. För idag kan jag inte förstå.
Jag är medelålders och sambo men barnlös. Jag jobbar dessutom deltid.
Tack på förhand för seriösa svar.