Tjänar jag så dåligt?

Jag är uppvuxen med känslan att jag aldrig riktigt duger. När man fick högsta betyg i skolan så var det aldrig ett grattis utan enbart en fråga om hur många poäng ifrån alla rätt jag hade. Det är bara ett exempel av alla saker under min uppväxt. Till saken hör den att jag nu fått ett jobb efter min examen och kommer att få ut lite över 31.000kr rent efter skatt och min ena förälder då säger att det inte är så lätt att vara låginkomsttagare. Jag är 29 år och det här är mitt första jobb inom det jag utbildat mig till. Jag blev så ledsen över kommentaren. Tjänar jag verkligen så dåligt? Jag är ju i början av min karriär, visst att min ena förälder tjänar ca 150.000 kr i månaden men för det kan väl inte allt under 100.000 i mån ses som ett misslyckande? Just nu känner jag mig bara som ett misslyckande.. igen.

Mina föräldrar är lika dana. Spelar ingen roll, man duger inte. De hittar alltid några nya fel. Objektivt har det gått bra för mig, men det är inget jag upplever själv. Men mår inte dåligt heller. Lever mitt liv bara.

Grattis till utbildning och grattis till en bra ingångslön! Du har absolut inget att skämmas för! Tvärt om är det en väldigt bra ingångslön!

Vi tjänar ju pengarna i fel ordning i livet. Dvs mot slutet när vi inte behöver dem.

Du har fått en oerhört bra ingångslön, betydligt högre än många andra med din utbildning. Jättebra jobbat, jag är civilingenjör och byter nu jobb efter 1,5 år på mitt första jobb där jag fick 35. Då jag byter bana lite så kunde nya jobbet sträcka sig till 40. Jag är imponerad över att du fått 41, mina vänner som är ekonomer och har jobbat i flera år har 34-36 i lön nu.

Dina föräldrar verkar ha tappat verklighetsuppfattningen, jag tycker du ska dra fram lite statistik på ingångslöner för civilekonomer och förklara att detta är en jättebra ingångslön. Du bör även distansera dig lite från deras åsikter, föräldrar har inte alltid rätt men det kan vara svårt att få dem att förstå det. Då får man ta det lite med en klackspark om de inte vill förstå.