Bör Sverige gå Erdogan till mötes?
Trots att Sverige redan gjort ett flertal eftergifter till Turkiet för att få deras godkännande på vår NATO-ansökan, fortsätter Erdogan att kräva allt mer. Nu senast, efter att Ulf Kristersson varit i Ankara på besök, nämnde Erdogan ett antal personer vid namn som han vill ha utlämnade. Personer vars enda "brott" är att de kritiserat Erdogan offentligt i sitt journalistiska utövande.
Erdogan var också tydlig med att godkännandet av Sveriges NATO-ansökan är en inrikespolitisk fråga för honom, då han vill visa sina väljare inför valet sommaren 2023 att han är en tuff förhandlare och handlingskraftig mot terrorism. Allt tyder nu alltså på att Erdogan inte har någon som helst avsikt att godkänna Sveriges ansökan innan det turkiska valet, såvida vi inte godkänner varenda ett av hans krav innan dess.
Så frågan är nu - hur långt bör Kristersson och den svenska regeringen gå för att få Turkiets godkännande? Ska vi lämna ut journalister som kritiserar honom trots att detta inte är ett brott i Sverige (och vilket i så fall troligen skulle innebära ett brott mot folkrätten)? Är NATO-medlemskapet viktigare än några exil-turkiska journalisters liv? Eller bör vi svara Erdogan att så långt kan vi tyvärr inte gå, och hoppas på att övriga NATO-länder sätter press på honom?
www.dn.se/ledare/erik-helmerson-detta-var-ju-kul-sa-den-turkiske-natoforhandlaren/
