amma v/s jämställd

Kvinnan kan amma och relationen vara jämställd ändå. Att hävda att man som kvinna inte tänker amma av jämställdhetsskäl blir lite keff.

Däremot kan amning sätta käppar i hjulet för jämställdheten i en relation om man inte ser upp.

Funkar amningen jättebra och kvinnan vill amma ska hon såklart göra det tänker jag. Strular amningen kan det vara en idé att komplettera med flaska och se det som en fördel att pappan för större roll direkt istället för att knäcka ihop för att amningen inte riktigt funkar.

Vill kvinnan inte amma för att hon känner sig för bunden av det är det hennes val och kan säkert vara en fördel för jämställdheten i relationen.

Som barnmorska tror jag att det är bra att ha en avspänd attityd till människors val. Lyssna på föräldrars tankar och funderingar och bidra med en avspänd attityd. Även förmedla forskningsresultat osv såklart men med en icke dömande attityd.

Att börja jobba strax efter förlossningen är också ett val. Själv kan jag tycka att det är ett märkligt val. Beror iofs på hur många timmar det handlar om.

Samme her..

Fast, problemet är inte att vi som diskuterar inte fattar det, utan att människor fortfarande inte förstår det utan går i samma upptrampade fotspår.

Alltså..  jag förstår inte alls hur man kan blanda in amningen i jämnställdhetens vara eller icke vara...
Varför betyder jämnställdhet att man och kvinna måste dela exakt lika på alla saker?
Ska jag byta två däck och mannen två för att det ska vara jämnställt?

För mig är jämnställdhet att båda har samma rättigheter och skyldigheter..

Många av oss säger ju just att amning inte alls behöver inkräkta på jämställdhet. Däremot är det vissa som låter den göra det.

Man måste ju inte helamma sååå länge. Om man helammar i fyra månader så finns det gott om tid för pappan att vara hemma. Man kan även jobba hemifrån, utbilda sig osv.

Amen till det!

För oss har det varit väldigt viktigt attvi båda hela tiden tagit ungefär lika stor del i pyttes liv. Att vi båda _hela_ tiden varit lika nära och viktiga föräldrar till Pytte.Vi har hela tiden strävat efter att aldrig hamna i situationen där den ene behöver hjälp av den andre för att förstå vilket behov barnet uttrycker. Och har genom att vara hemma båda och sedan jobba deltid bägge två klarat det ganska bra.

Visst under den tiden jag helammade (nästan 6månader, egentligen föredrog pytte bröstet framför mat till hen var 8 månader) fanns det ju stunder när bara mamma (eller eg bröstet) dög men nästan alltid var detbara i situationer då mamma fanns att tillgå. Vi valde att låta pappa göra andra saker tex bada som då blev en pappa-barn-aktivitet. Första fyra månaderna accepterade också pytte flaska med pumpad mjölk vilket innebar att mamman aldrig var låst till att alltid vara närvarande.

För att svara på ts fråga och inte bara vara personlig så tror jag att amning måste _kompletteras_ med flaska (mjölk eller ersättning) för att båda föräldrarna ska kunna bli lika viktiga och ha samma möjligheter inom och utom hemmet. Men jag tror att de flesta bebisar fixar att blanda bröst och flaska! Väljer man att baraamma så kräver det väldigt mycket mer av en som familj för att _tidigt_ bli jämlik i sitt föräldraskap. Ännu viktigare för ett jämställt föräldraskap är delad föräldraledighet! Den som aldrig har varit primärvårdare för barnet kommer aldrig att ha lika god koll som den som varit det.

Jasså. Jag trodde det var när män och kvinnor hade lika stor makt i samhället.

Så om 100 kvinnor och 100 män delar på hela makten i Sverige så är vi jämställda?

Jag trodde att jämställdhet var att ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Nej, om makten fördelas jämnt mellan män och kvinnor såklart.