amma v/s jämställd

Jag valde att inte amma överhuvudtaget. Det huvudsakliga skälet till det var naturligtvis därför att jag inte ville amma. Men förutom det var vår ambition att vi båda skulle vara lika kompetenta och primära föräldrar. Min önskan var att vårt barn skulle känna samma trygghet, tillit, närhet och värme från oss båda. För ett spädbarn är de känslorna delvis kopplade till mat, naturligtvis. Ett spädbarn gör inte så mycket mer än äter, den första tiden.

Om man prioriterar helamning så implicerar det att man önskar att barnet är totalt beroende av en person(= mamman). Att kunna tillfredsställa barnets behov handlar till stor del om att kunna ge mat. Det är omöjligt för pappan om kvinnan helammar.

För min del var det aldrig aktuellt att göra mitt barn så totalt beroende av mig allena. Min kille önskade också att få vara en lika primär förälder som jag.

När det gäller föräldraledighet ville vi båda vara hemma och arbeta parallellt. Visst, det finns kvinnor som ammar under arbetstid. Jag har kollegor som har gjort det. Mitt intryck av det är att det oftast fungerar dåligt att kombinera arbetsliv med amning. Det är störande och oprofessionellt när någon har spädbarn på möten och föreläsningar (jo, det har jag varit med om flera gånger). Jag blir provocerad av kvinnor som måste ta med sina spädbarn till arbetet, jag erkänner det. Det implicerar att de anser att ingen annan, ingen annan, kan ta hand om barnet. Inte ens barnets andra förälder kan de betro med denna uppgift. Det får mig bara att undra: Om du inte litar på att han kan ta hand om ditt barn ens under de timmar du måste vara på arbetet, varför valde du att skaffa barn med honom?

Vilken fantastisk tråd Bra att TS inte håller på att utbilda sig i Danmark. Elever med den slags syn på jämställdhet sållar de bort första terminen ;)

Jag tror att helammingen påverkar möjligheterna till jämstäldhet negativt eftersom barnet blir så knutet till mamman under den första perioden, och att det kan vara bra att vara medveten om det. Samtidigt tyckte jag det fungerade fantastiskt bra att amma på andra sätt, mysigt och väldigt praktiskt utom just för min rörlesefrihet eftersom dottern totalvägrade flaska. Pappan blir lite utanför i början, barnet är ju liksom väldigt intresserat av att hålla koll på den som fixar maten. 

Nu tycker jag vi har kompenserat det bra eftersom pappa är hemma sedan ett halvår tillbaka. Nu är det han som kan rutinerna och vet vad som funkar!

Bästa sättet är väl att se att det finns fördelar både med amning och flaskmatning, och så får man se vad som funkar bäst för familjen. Tycker det skulle vara synd att dumpa amningen av jämställdhetsskäl, bättre att vara medveten om problemet och försöka kompensera!