Tjugo års otrohet

det torde vara väldigt lätt att slänga ut en människa som varit otrogen i 20 år! Eftersom barnen dessutom är vuxna finns inga såna betänkligheter om att man ska hålla ihop familjen

Så fruktansvärt vidrigt gjort av honom. Det var så oskyldigt! Gaaaaah...

Det första jag tanker är: Hur orkar du med att ni fortfarande bor ihop? Begär att han flyttar ut tills du hittar nytt boende eller tills du meddelar att du vill att han flyttar hem. Du måste få luft och slippa se karln för att kunna börja läka. Kan han inte bo hos något av barnen?

Han kan väl flytta hem till den andra. Hon blir nog glad att få honom till 100% efter 20 år.

Ut med honom

:"(

Det bästa är att tänka att ni har haft ett bra äktenskap och att han behövde något extra och att det ligger i hans natur så att du inte börjar tänka att det är fel på dig, att det var ngt som fattades i ert äktenskap. Vissa människor har större behov av att ha en extra än andra. Sån var han. 20 år är lång tid. Det finns ingen ursäkt i världen som kan rättfärdiga det. Lyckligtvis finns det jättemånga andra på jorden och han kommer bli avis på dig.

Så skönt att så många svarar. Tro det eller ej men jag älskar ju karleländet men jag hatar det han har gjort mot mig. Jag tror ändå att det rätta beslutet kommer att mogna fram för även om jag älskar honom är det inte självskrivet att jag kan leva med honom. Jag tror att jag med tiden känner vilket som är det rätta och bästa för mig. Just nu kan jag inte ta vettiga beslut. Han gör verkligen ALLT för mig nu. Sådant som han aldrig gjort på 40 år. Tvättar, städar, lagar mat, pysslar om mig, hör av sig stup i kvarten osv. Jag gör inget i stort sett mer än putsa på mig själv i så fall. Jag jobbar inte här hemma längre. Tror väl fan jag att han anstränger sig, han är väl rädd att mista mig på riktigt. Jag visar att läget är allvarligt och att man inte leker med mig längre. Den andra kvinnan har han gjort "slut" med både via telefon och brevledes när jag hört och sett vad han skrivit. Jag har pratat med henne ett par gånger och hon är inte värd att lägga energi på. Dels sa hon att hon var helt oskyldig, och att hon dessutom var lesbisk och inte alls intresserad av honom. Kan då tillägga att hon hade fnittrande väninnor i bakgrunden. Lågt, mycket lågt. Mitt sociala liv är rikt. Sitter inte hemma på kammaren i vanliga fall men såklart är jag rätt "sargad" just nu så jag söker mig endast till lugna miljöer för tillfället. Jag har dock väninnor som jag kan spy galla för

Jag tycker verkligen vi haft ett bra äktenskap på alla sätt o vis. Vi har haft kul tillsammans, rest mycket osv och det är just det som chockerar mig så mycket när detta uppdagas. Naturligtvis söker jag fel på mig hela tiden och frågar även honom vad hon hade som jag saknar. Svaret blir alltid. " inget fel på dig, jag har alltid älskat dig, hon var bara en vän" Min mycket åldriga mor, snart 92 är klok. Så här sa hon " hoppas du träffar en snygg, snäll och rik man"

Just det att du känner ni haft det bra ihop måste göra chocken desto större. Är nog annorlunda när man känner man glidit ifrån varandra och bara har en grå vardag ihop som händer så många.

Ja det är väl klart han smörar och är jättesnäll nu när han riskerar att hushållerskan tillika sexdocka dumpar honom men varför gjorde han inte det tidigare och vad kommer han göra efter att allt lugnat sig? 20 års vanor ändrar man inte bara sådär. 

Jag är nog väldigt lättlurad i min stora sorg. Såklart kommer denne man halka tillbaka i gamla vanor trots allt han bedyrar. Just nu är allt bara så himla svårt eftersom jag inte har kraft nog att dra. Varje dag ältar jag från morgon till natt hur han kunnat lura och bedra sin egen hustru i så många jävla år. Man kan lätt tro att jag är en trist liten mus men så är inte fallet. Jag kan faktiskt påstå att jag ser rätt trevlig ut. Åtminstone har jag fått höra det hela mitt liv och alla kan ju inte ljuga. Men den andra kvinnan var väldigt vacker enl. min man och dessutom hade hon något annat som var lockande uppenbarligen. Men för h-vete man har ändå inte rätt att bedra som han har gjort mot mig i 20 år. Vår yngste son var 17 år och bodde fortfarande hemma när min man började vänsterprasslande.Är det underligt att våra barn tycker historien är rutten. Min man är lugn, fin mot sin omgivning men sååå jävla falsk inombords. Kan bara inte fatta.......

Hur avslöjades allt?