Mamma har fått en dödlig cancerdiagnos - syster väljer att resa på bilsemester i sommar

Trots att det inte är roligt så känns det ändå skönt att höra att inte bara jag tycker min syster beter sig egoistiskt.
Jag känner henne bra, visst. Men detta gör att det känns som att jag inte känner henne alls. Det roliga är att jag nästan VET att om det var hennes mans mamma som var så dålig så hade han ALDRIG lämnat henne. Så någonstans känns det som att mannen inte heller talar med min syster och kanske "råder" henne till att stanna hemma. Men jag vet ju inte. 

Jag vet inte hur länge man orkar, jag känner mig slut redan nu och då har jag ändå haft jobbdagar som "paus" om man kan säga så. Nu har jag semester i 5 veckor och det känns mycket mer tufft än att jobba just nu. 

Jag hoppas att sommaren ändå känns rolig för mig och för mamma. 

Tack för ditt inlägg <3

Tack för att du försvarar oss <3

Jag håller inte med. En egen familj kan man ha men man kan inte strunt i sin mor eller annan nära anhörig som mår så dåligt. Det tycker inte jag iallfall. Det är det som får mig att bli ledsen över detta. 

Jag begär inget från henne, har inte ens nämt detta. Men återigen, att pausa sitt liv för att ägna tid åt en anhörig. Är det verklgien att pausa sitt liv? Ingår inte anhöriga i ens liv? 

Tack för att du förstår <3

Det är väldigt mycket begärt att be din syster bara sluta upp att leva sitt liv för att er mamma är sjuk. Jag har varit i en liknande situation, även om personen som fick cancer i mitt fall nog inte var fullt lika sjuk. Att få ett sånt besked är ju självklart jobbigt för alla, och kanske behöver hon bara få komma iväg.

Om jag var du skulle jag faktiskt försöka prata med henne, utan att skuldbelägga henne. Det kan nog hjälpa dig att se det från hennes sida, och hindra att det här växer till ett djupt agg mot din syster.

Nu känner jag inte din syster och hur hon är i vanliga fall, men det kan vara så att hon är i chock efter det dåliga beskedet, och människor i chock kan både säga och göra märkliga saker, inte sällan helt utanför deras vanliga personlighet.  Att åka på bilsemester när ens mamma fått ett svårt besked är definitivt en sådan sak.

Det finns flera stadier av sorg, och det första av dem är förnekelse. Det kan vara så att din syster, troligen omedvetet, inte vill erkänna att er mamma är så svårt sjuk, och därför planerar en bilsemester för att "bevisa" detta. För, om er mamma verkligen vore så sjuk, skulle ingen vettig dotter åka iväg på en sådan resa, eller hur?

Jag känner inte som sagt din syster, men jag skulle vara ytterst försiktig med att döma en människa i sorg. Människor reagerar så olika!

som man bäddar får man ligga? Hur har er mamma varit mot er?

Alltså du är nummer två som kommer med så sjuka inlägg. 

Tänker inte ens svara på sådant här trams! 

Jag begär som sagt ingenting. Jag har inte pratat med henne om detta och jag kommer inte göra det. Det är därför jag skriver av mig här för jag är så irriterad på detta.

Jag tycker det är anmärkningsvärt att hon mitt i detta drar iväg på en rolig semester, för det är vad det är. När mamma behöver oss som mest och säkert också gärna hade åkt på semester om hon kunde. Det hade varit bäst för alla om hon stannade hemma. 

Jag vet faktiskt inte vad jag skulle säga till henne som skulle få mina känslor att bli svalare nu. Även om hon förklarade för mig att hon mådde så dåligt över detta att hon måste iväg i 5 veckor så skulle jag inte kunna tycka det är bättre ändå. Vi alla mår dåligt, inte minst mamma som behöver hjälp dygnet runt och blir sämre för var dag. 
Hon kan omöjligt må sämre än mamma. 

Folk hanterar sorg och sådana chocker på olika sätt. Hon kanske mår otroligt dåligt och känner att hon måste komma iväg för att orka med detta. Eller så kanske hon är i någon form av förnekelse. Jag vet hur jobbigt det här är för er, min pappa fick en dödlig cancerdiagnos med ett par år kvar att leva och dog sedan förra sommaren. Det är en fruktansvärt svår och sorglig sak både för den sjuka och anhöriga, men försök förstå att folk kan behöva hantera det på olika sätt.