Retar mig på mamman

Tingelingplingan, din dotter kanske borde få ringa upp dig istället. Tänk om hon glömde bort att ringa dig en kväll... hur skulle du må då? Testa att hon ringer dig istället.... Be henne ringa, hon är så pass gammal att hon kan slå numren själv bara du skriver upp telefonnumret till henne.

Det kommer att visa sig att det är bull shit att barnet har det behovet att ringa, om de är trygga i far och morrelationen. Även om föräldrarna är skilda.

Jag har generellt inget emot ett sånt samtal till barn, men att säga att det är barnet som vill... yeah right! Jo, förmodligen efter ex antal års terror från föräldern som säger att det hrä är enda rätta. Sorry för ett väldigt kritiskt svar.

Testa det andra ... om du vågar!

/M

Mtaa: Mina barn ville ringa mig när de var hos sin pappa och sin pappa när de var hos mig, det var inget behov som vi föräldrar prackade på dom - lustigt hur man kan generalisera helt utefter sin egen erfarenhet

Tackar min lyckostjärna för att jag och exet kunde samarbeta för barnens bästa och lägga våra känslor åt sidan och även vågade säga ifrån när våra "nya" hade synpunkter om kontakten mellan barnen-föräldrarna.

Tidigare i tråden var det någon som skrev nå´t om att mamma borde skaffa sig ett eget liv Jösses vilka härliga slutsatser drar *suck*

Mtaa

Självklart har vi haft det så tidigare....
Min dotter fick ringa mig om hon ville mig något, och självklart tyckte jag att det var mycket smidiagre att ha det så. För visst kan jag ibland känna mig "stressad" om jag upptäcker att jag inte hunnit ringa till henne, då kan hon ringa sent på kvällen och gråta och fråga: mamma varför har du inte ringt, du vet ju att jag vill att du ska ringa och säga godnatt till mig.
Varför min dotter vill att jag ska ringa beror på att hennes "bonusmamma" inte tillåter henne att använda telefonen så ofta.
Dottern få tydligen skäll för minsta lilla sak, iallafall om det handlar om saker som kostar pengar.
Detta är inget som dottern har hittat på, jag har själv fått höra av mitt X:s tjej vad hon tycker.
Dottern får t om skäll om hon råkar ta ett äpple....
Detta har lett till att dottern knappt vet vad hon får göra, vad hon törs göra. Självförtroendet är lika med noll pga att hon fått skäll av bonusmamman.
Därför tycker dottern att det är bättre att jag ringer så slipper hon få skäll att hon använder telefonen för mycket. Att bonusmamman istället blir sur på mig för att jag ringer, det kan jag ta. Har dottern bett mig så försöker jag hålla det jag lovat.

tingeliplingan och Svealis, självklart är det erfarenheter som jag bestitter och vad jag ser och hör, vore väl fräckt annars att bemästra.

Svealis, jag tror ni hör till de mer sunda föräldrarna, det är ju bra att dina barn själva ringer er! Jag är emot föräldrarnas tvingande invanda mönster som formar barnen till att göra galna "tvångshandlingar" som de egentligen inte själva behöver, utan föräldrarna.

tingeliplingan, låter som ditt ex har en tjej som borde göra något åt sitt/sina problem. Hon verkar ju knäpp! Ett barn har alltid rätt till sina föräldrar, vare sig styvföräldern vill eller inte. Det är klart att ditt barn ska få ringa dig när hon vill. Dock inte vise versa... nu menar jag då inte att det inte får gå samtal mellan föräldern o barn över huvudtaget, sunt agerande självklart!

solen 13, jag tycker fortfarande att det är helt galet att mamman ringer, säg till din sambo att barnet själv får ringa mamman. Ta det som ett förslag! Jag tror att din sambo kan tycka att det var ju juste förslag istället för att du går och irriterar dig på det hela. Det blir ett bra förslag som han kan komma med till barnets mamma, vilket minimerar då samtalen från henne, förhoppningsvis. För om barnet VILL ha den kontakten så ska du aldrig hindra denne till det.

Men det kan ni väl bjuda på Att mamma och barn får ha en liten pratstund varje dag om barnet vill. Troligtvis saknar mamma barnet jättemycket.

Har varit skilda i snart fyra år o har haft vv-boende i stort sett hela tiden....
Det första året ringde jag varje kväll o sa gonatt när de var hos sin pappa, längtade så det gjorde ont... förstod inte då att
det var dumt o störde ...inte lätt för barn att byta boende o miljö,de väljer inte...
Idag är de 13 o 16 o ringer mej när de vill,annars har vi kontakt via sms eller mail...
16 åringen har valt att bo hos sin far, smidigare att ta sig till skolan från honom...men visst gör det ont att inte dela vardagen det är ju den som är livet
Man får göra det bästa av situationen o använda det sunda förnuft man har o huvudsaken är väl att barnen har det gott !!!!!

Om det hade varit i början så hade jag förstått det men Pontus är snart 8år och de har varit isär sedan han var 2år. Vi har aldrig hindrat honom från att ringa utan han får ringa sin mamma när han vill. Vi vill gärna att han känner det som sitt hem när han är hos oss men det käns som mamman fördärvar det genom att ha koll på honom hela tiden. Pontus är inte samma person hos oss som hos sin mamma. Hos oss är han lugn, inte skrikig som en vanlig 7åring, men hos sin mamma skriker han och beter sig mycket jobbigt säger mamman till min man. Jag är lite rädd att hennes ringande fördärvar hans lugn hemma hos oss.

Hej av egen erfarenhet så är det aldrig så bra att men ska ha så mycket kontakt med barna när dom är hos den andra barna blir klyven och mår dåligt... när mamman ringer varje dag gör att barnet börjar längta till mamman men barnet vill vara hos pappan men barnet  blir ledsen över att inte få ha föreldrana på samma ställe ... jag är bonusmamma till en 7 årig tjej...

så pappan skulle behöva prata med mamman ............

tilda001: Av egen erfarenhet så vet jag att barnen mår bra av att få ha daglig kontakt med den föräldern de för tillfället inte är hos - det är helt enkelt olika från barn till barn, det som är rätt för ett barn kan vara helt fel för ett annat

 Svalis: ja det har du rätt i ...

det råd vi fick från familjerätten var så ... och då har inte dom träffat den det rör sig om!!!!

män samtidigt kan jag först vad dom menar med det ...

vi alla ... tänker och gör olika  ...

bara det blir barnets bästa ( får jag hoppas )....