Alla kan ju faktiskt inte få barn...

Håller med! Jag tycker så himla synd om mig själv så att jag behöver itne ha en massa "tycka synd om" från omgivningen. Jag har efter viss vånda pratat med mina närmaste på jobbet (de visste redan men vi har inte pratat om det så öppet.) De har en schysst attityd tycker jag- de håller itne på och tycker synd om mig (jo det gör de förstås men håller itne på och daltar)däremot frågar de ofta hur det går för oss och hur mina besök har gått osv. Häromdagen vid fikat satt vi och garvade glatt om våra olika gynbesök!! Det var befriande!!! Till saken hör att de är 50+ och har alltså redan klarat av sitt så jag slipper småbarnssnack med dem. toppen!
Men visst FAAAAN är livet bra orättvist ibland!!??!!