Styvmamman from hell

..ärligt talat så vet jag inte om jag tycker utifrån det du berättar att barnen ska umgås med den där familjen? de kommer ju bli sårade om och om igen för barnen hoppas ju också alltid att det ska bli bättre..

har du förklarat för honom att detta med att hela familjen deras ska vara en del i deras liv det får ni jobba vidare på men just detta kalaset som nu är närmast när ni nu har konflikter kan de inte offra sig lite för de där barnens skull o stå ifrån sina rättigheter o låta bara pappan komma o umgås lite med bara de där barnen? ... jag menar egentid då? kan han aldirg göra något bara med dem? de behöver ju också få ha pappa för sig själv nångång? kan de inte åka på nån liten minisemester nån helg nångång tex? lr nån utflykt över dagen tex "ut o fiska" lr vad som helst.. ....

Rymdmamma -> Jag tycker personligen att pappan kan dra käpprätt åt..., de har farmor, farfar och fastrar med familjer och det fungerar bra. Men barnen har inte gett upp riktigt än. Men jag tror inte de tar mycket mera dynga...

Minisemester? Jo, tjena... när pappan valde att sluta träffa barnen helt under ett år hade de krävt att han skulle umgås en lördagkväll i månaden med dem, bara han utan fru och syskon. Eftersom kvällarna är heliga och ska spenderas med frugan och ingen annan så valde han att sluta träffa barnen. Han träffar bara barnen dagtid. Han har varit och bowlat med dem en gång och gått på en tidig bio en gång, det är hur umgänget sett ut sedan september 2005. Egentid tror jag inte finns i hans värld för han är så beroende av andra (frugan) för att "vara någon". Han är väldigt jag-svag, inte bara enligt mig utan enligt hans föräldrar och syskon också.

har du nån gång frågat bitchen från hell om hur hon tycker umgänget med pappan ska se ut?

tex. lyssna o sen säga tex. hur mycket barnen saknar sin pappa.. vad de skulle vilja göra med pappa... o så... o lyssna på vad hon tycker om det? lr pratar ni aldrig?

tänker på tex. den gången när hon skickade icke simkunniga barn till sjön? ringde du då och skällde ut henne lr pratade du då bara med pappan? Jag hade antagligen åkt hem till dem och bråkat ordentligt!!! och skällt ut henne efter noter!! antagligen gärna berättat för alla deras grannar hur tokiga de är och att jag vill att när barnen är hos dem så kanske grannarna kan hålla ett öga på barnen så hon inte dränker dem på gården i nån balja..
kort sagt jag skullevarit rosenrasande.

Rymdmamma -> Det där med badandet fick jag inte veta på en gång. Barne själva tyckte ju att de var tillräckligt stora för att gå själva... ungar tycker ju sällan att de är för små. Det var i ett helt annat sammanhang, för drygt ett år sedan det kom fram. Jag frågade barnen hur de ville att pappa skulle vara när han umgicks med dem och de sa att de skulle vilja att han badade med dem. jag sa att vuxna inte gillar att bada lika mycket som barn, vi tycker oftare att det är för kallt etc. Då kröp det fram att han följde inte med alls...

Jag har tagit upp det med styvmamman, lugnt och sansat. Hon sa att de inte alls var ensamma utan att grannpojken, då 9 år, var med. Jag påpekade att det ändå inte var lämnligt att en 9 åring ska hålla rätt på två mindre barn som inte kan simma. När jag tog upp det på familjerätten hade historien ändrats och även grannpojkens pappa var med. Så var det inte alls enligt barnen.

Jag har, som sagt, pratat med styvmor... i timmar. Hon har ringt för att skälla på mig ett par gånger men vi är inte riktigt på samma nivå. Jag är äldre än hon, mer verbal och mer dominant så hon viker sig alltid, talar om hur trevlig jag är, att hon ber om ursäkt för att hon hade en otrevlig ton i början, säger att hon förstår att barnen har rätt till sin pappa, att hon förstår hur barnen kan tycka att hon kommit mellan barnen och pappa sedan lovar bot och bättring tackar för den trevliga pratstunden och lägger på. Varenda gång har det resulterat i att umgänget blivit struligare... Helt hopplöst.

En gång har jag flippat ur och ringt och skällt. Då hade pappan lämnat av barnen på tomten en kall oktoberdag. De hade tunna fleecejackor på sig, ingen nyckel så de kom inte in och dottern hade dessutom magsjuka. Jag hade bett barnen hälsa pappa att jag skulle vara hemma och ta emot dem samma tid som jag lämnat av dem hos honom för jag skulle åka bort till en annan stad över helgen. Barnen sa det till honom men han sa att han inte tänkte köra i mörker så han skjutsade hem dem betydligt tidigare än jag kom hem. Inte ringde han och meddelande mig det heller. Så barnen satt och väntade först men började frysa så mycket och dottern kräktes ju så de lyckades ta sig in genom att bryta upp ett källarfönster. Barnen ringde sedan till mig och berättade vad som hänt. Jag kastade mig i bilen och körde 15 mil alldeles för fort och bölade så jag knappt såg vägen hela vägen hem. När jag ringde (forfarande i lipen) och skällde på pappan skyllde han allt på barnen. Han tyckte att det var deras ansvar att säga till mig och dessutom hade han fru (död åt häxan) förbjudit honom att köra i mörker för det kunde hända en olycka då.

Det biter inte när jag skäller på honom (eller henne för den delen), de bryr sig inte när jag försöker resonera med dem. Jag trodde att polletten trillade ner när familjerätten gav honom onda ögat och talade om att så behandlar man faktiskt inte sina barn men som det ser ut nu så skiter han ju ändå i det.

Jag har ingen förmåga att skriva kort...

Han säger alltså "De har bjudit släkten på "vuxenkalas" men pappa vägrar ta med sig småsyskonen och komma ifall inte nya frugan får komma också. "Väljer ni bort henne så väljer ni bort mig" sa han igår."? Då kan ni svara: "Det är inte VI som väljer bort DIG, det är DU som väljer bort OSS genom ditt beteende". Sen inget mer med det.

Pallas -> Precis!

Han är ju inte klok!!! och hon.. och och och...

Ärligt talat, kan han ha ansvar för barn? jag tror inte det..herregud alltså. Man blir ju alldeles matt..

Hon bitchen måste det ju vara mycket fel på som beter sig så där och låtsas som att hon lyssnar på vad du säger etc. ..

Vadå farligt att köra i mörker? Han får väl köra långsamt och lugnt? Det är inte barnens ansvar att prata med dig så klart det är ju han som är den vuxne (eller borde vara iaf).

Men alltså de kan ju inte komma allihop för det förstör ju barnens kalas mer än om de inte kommer alls.. är min spontana tanke.. man blir ju ganska matt av att höra hur det är! Tänk vad de har varit tvungna att vara med om!

Du måste vara otroligt tålmodig och så som ändå har tagit detta i familjerätten och kämpat för barnens rätt.. men som sagt du kan ju inte ändra på den där familjen verkar som att det är alldeles för mycket "fel" på dem för att du som är bara en person skall kunna rå på det..

Men som det har varit kan ju inte barnen vara där då han om o om utsätter deras hälsa för såna där saker som att vara utelåsta...

tänk vilken tur ändå att de har en förälder som du som stöttar dem å din sida...det är väl hoppet för att det blir folk av dina barn så att säga..

..du kankse skulle ta och anmäla dem till socialtjänsten för hur det är med deras egna barn utifrån alla saker dina barn har varit med om genom åren... tänk på hennes barn då som måste vara i det där hela tiden? De verkar ju absolut inte riktigt kloka.

*upprörd* .. jag har inte så mycket konstruktivt att säga kanske du märker.

Men iaf. låt barnen välja själva, om de kan, hur ställer de sig till detta om hela familjen ska komma på kalaset? Vill de det eller hur känner de? ... är de mogna att ta det beslutet själva?
kanske kan de säga något om hur de vill ha det?

Säg att oavsett hur de vill så ska du försöka göra det så bra som möjligt för dem.. antingen kan ni ju ha trevligt tillsammans med de överiga bara eller så försöker ni att göra något bra av det allihopa.. (i slutändan kanske den där bitchen ändå backar ur..)

Usch! Jag lider med dina barn!

Har själv haft det jobbigt med styvföräldrar, så jag vet ungefär hur det är. Tyvärr är det nog så att allt för många "nya" kvinnor är svartsjuka på mannens gamla liv och försöker därför förstöra allt, med alla medel. Det är precis som att mannen inte får ha haft nåt liv innan deras gemensamma liv börjar. Skrämmande!!

Jag hoppas att du och din nya man kan ge barnen den trygghet de behöver, det är tufft att vara tonåring. Man jobbar ju på att hitta sig själv, och om ens förälder inte vill umgås så är det lätt att ta på sig skulden för det, att man inte duger.
Hoppas att barnens pappa inser att det är han som förlorar i längden...det är ju inte så att barnen kommer att ha honom överst på sin lista när han blir gammal och behöver hjälp (när tanten är borta så kommer han komma krypande...tyvärr inser han inte att det då kommer att vara försent...)

Lycka till...

Anna D: "Tyvärr är det nog så att allt för många "nya" kvinnor är svartsjuka på mannens gamla liv och försöker därför förstöra allt, med alla medel. Det är precis som att mannen inte får ha haft nåt liv innan deras gemensamma liv börjar. Skrämmande!!"

Det jag tycker är mest skrämmande är inte det, utan att så många pappor utan vidare (vad det verkar iaf) går med på att behandla sina barn som skit, bara ör att den nya partnern säger det! Jag menar, vilke frisk människa kommer ens på tanken att lämna ett sjukt barn ute i tunna jackor i flera timmar, bara för att ens partner sagt att man inte får köra i mörker? Låter ju för fan helt sinnessjukt.

uh, blir alldeles anfådd och klumpig i halsen av att läsa! stackars stackars dina ungar ! Och tack gode gud att de har en mor som försöker ställa allt till det bästa. Du verkar kunna uttrycka dig väl, kunna prata med dina barn, och det gör att jag uppfattar dig som väldigt stabil, tänkande, hänsynsfull m m. Har också tydligt klart för dig att du behövde hälla av dig här, eftersom du säketligen inte gör det hos dina barn, eftersom du är upplyst nog att inse att det inte vore bra. Bara detta att du försökte från början att säga att man har olika regler hemma och hos pappan, det är ju så "man ska göra" , och det bevisar att du tänker! Du gick till familjerätten m m, jag är faktiskt djupt imponerad av dig! förstår att dina barn mår dåligt av det som pågår med pappan, men tänk hur det varit om inte du funnits som en påle att hålla i när det blåser! Så ..inga nya tips tyvärr, men en eloge till dig!