vuxen adhd/add!!!

Jag hade behövt att någon fixade alla mina kontakter.

Jag känner att jag blivit felbehandlat hela tiden. Av soc, skola, allt. Jag borde ha kommit till psyk direkt. När jag sagt till alla vad exakt jag behövt för hjälp så har jag inte blivit betrodd. Jag tycker faktiskt inte att det är konstigt att jag ställer frågan, ser jag för normal ut? Låter jag för begåvad när jag talar? Jag tror att svaret är ja. Jag tror att folk tror att det SYNS på en om man är funktionshindrad.

Jag tycker så jävla synd om mig själv. He he he.

Kan ni hjälpa mig genom dagen?

Vad ska jag göra?

Sonen vaknar snart... Och jag längtar redan till han ska somna för kvällen. Detta inte för att jag inte älskar honom, jag älskar honom så det gör ont, men jag tyngs av skuldkänslor över hur jag mår och beter mig. Hur ska jag göra? Ska jag fokusera på något? Laga mat? Hm. Det står still. Jag kunde inte somna. Det står still, still, still.

Några förslag?

wellah: Ja, det är ställa krav jag ska göra. Ska försöka. Längtar till mötet den 13:e. Fick maila soc nu och be om pengar till det och nästa besök. Annars kan jag ju fan inte ens ta mig dit.

Jag tänker gå och handla godis och chips, så att jag kan ha något att se fram emot ikväll när sonen sover, så att jag klarar mig genom dagen. Dålig och dum lösning både med tanke på onyttighet och ekonomi, men antagligen det enda som kommer att hålla.

Har redan fått jättebra svar via mail från soc gällande frågor jag hade kring stödfamilj. Det verkar faktiskt jättebra. Problemet är att jag egentligen inte alls vill, men ställer mig frågan vad som faktiskt är bäst för mitt barn. Kanske skulle det vara bra? Både p.g.a min stress och temperament, men även för min oförmåga att hitta och vara med på aktiviteter med sonen.

Det här är något jag verkligen ska ta mig en funderare kring.

Tack! Vill gärna höra andras erfarenhet kring detta.

Jag börjar mer tro att jag har Aspergers med drag av adhd.

Fast haha, det är nog bara intressant för just mig så jag vet inte varför jag skriver det här.

(undrar): Det finns väldigt mycket info om det om du googlar lite. Svårt att komma på kriterierna såhär rakt av... Men svårt med uppmärksamhet/koncentration och impulser, samt en massa annat.

Det kan man ha, ja. Det gäller nog både för tjejer och killar.

Anonym (Ida) skrev 2007-08-04 19:50:16 följande:

Finnsa massor att läsa men fan jag är så jävla aspackad... intelligensen är en grejj. Att jag kan växla mellan hyper och inte, tror jag. Min son på snart 3 ber mig vara tyst när smattrar med naglarna HELA TIDEN. Men det är nog just det med sociala koder och samspel, jag förstår det inte.

Fan vad jag är full. Så halvhärligt. Nästan så man skulle skaffa lite centralstimulantia. Oööööööss...

Gratulerar jättemycket!

Har en manisk dag! Sån som kommer en gång i halvåret... Möblerat om hela lägeheten nästan, haha! Fast det är fan inte behagligt att vara manisk heller... Fast, jag njuter ändå av resultatet.

Elinar: Ja, det är ju typ den enda gången man får något gjort... Men jag blir fruktansvärd mot min son. Han är ivägen och jag skriker mig hes! Stackars liten, stackars stackars. Samtidigt så måste jag ta vara på att få något gjort... Vilket jävla helvete det är. Han har inte haft det lätt idag. Han är inte ens 3 och ändå har jag fått krama honom och säga "Förlåt att mamma skriker, men jag är så himla stressad... men mamma ska få hjälp med det. Vi ska fixa det här." Det ska inte behöva vara så.