Vi som är ensamstående

Kantarellkisse> Har du kollat någonting på att äta enligt blodgrupp och att välja donator efter din egen blodgrupp? Är helt ny på det här, men tanken känns konstigt för mig att gå över på IVF när du helt uppenbart har lätt att bli gravid (jag är livrädd bara vid tanken på alla hormoner). Jag äter själv efter min blodgrupp sedan i början av juli och mår väldigt mycket bättre av det. Han som skrivit böcker (www.dadamo.com/) om detta hävdar att blodgruppen påverkar det här med graviditeten. Det finns även en bok som heter "Eat right for your baby".
Blodgrupp O har antigener mot A & B.
Blodgrupp A har antigener mot B.
Blodgrupp B har antigener mot A.
Om jag i förvirringen har skrivit fel så är tanken i alla fall att man skall gå efter samma princip som vid blodgivning. Jag är blodgrupp A så har valt en donator med blodgrupp A, vilket innebär att eventuellt barn kommer antingen att få blodgrupp A eller O. Tanken är att jag skall undvika risken att få ett barn med blodgrupp B som min kropp skulle kunna tolka som något den inte vill befatta sig med och därmed göra sig av med. Tanken är även att skapa en så bra miljö som möjligt i underlivet som gör att oavsett blodgrupp skall det inte bli några problem. Detta gör man genom att se till att inte äta saker som kroppen, på grund av blodgruppen, inte gillar. På denna sida finns olika matvaror där man kan kolla om det står "avoid" på sin egen blodgrupp. www.dadamo.com/typebase4/typeindexer.htm
Känner att detta blev lite flummigt så fråga gärna om du är intresserad.

Hej,

Jag har precis gjort mitt 4:e inseminationsförsök i helgen. Nu är det bara att vänta...och vänta...

Om det inte vill sig denna gång funderar jag på om jag ska gå över och prova IVF, även om alla prover visat sig vara ok så funderar jag på om det kanske inte finns några äggceller i äggblåsorna.

Är det något man bör tänka på innan man bestämmer sig för IVF?

Vet inte riktigt hur jag ska hantera ett misslyckat försök igen och jag inbillar mig att om jag bara har en plan att hålla mig till så är det lättare att hålla känslorna i schack.

Stickan visade positivt imorse, så jag slängde mig iväg till Stork. Har suttit på tåg hela dagen. Så idag har jag alltså gjort mitt första inseminationsförsök. Känns lite overkligt. Och nu är det en jobbig väntan fram till nyår.

Och så vill jag säga tack till Cecilia som gav mig tipset att göra testet efter andra urinet! Gjorde ett test med första urinet imorse, och det visade inget först. Därför gick jag och la mig igen och ställde klockan på två timmar senare. Gick upp och stickan visade positivt. Utan tipset hade jag missat denna omgången! Så nu är vi flera i denna tråden som går och väntar på besked. Vi får försöka peppa varandra. Kommer säkert att ha massor av symptom redan imorgon, och vara ordentligt skengravid ...

Åh, vad kul! Ja, visst känns det helt overkligt! Det är jobbigt att vänta, men samtidigt har i alla fall jag haft väldigt roligt åt andras och mina egna små tokigheter. Nu är det bara en dag kvar för min del och sedan kommer mensen, eller inte! Första gången någonsin det var något positivt med att ha en kort cykel.

Oj, då vet du redan imorgon om du är gravid! Vad spännande. Hur många försök har du gjort?

Det är mitt första försök! Kände mig otroligt gravid torsdag-lördag, hade nackspärr i söndags, lite gravid i går och i dag känns det mest bara som att mensen skall dyka upp när som. Vilket den i och för sig ska om jag inte är gravid. Hm ...

Jag har alltid haft för mig att jag kommer att må helt otroligt bra om jag blir gravid och det känns faktiskt rätt så hyfsat än! =) Väldit stressigt på jobbigt så lite svårtolkat just nu. PMS-huvudvärken har i alla fall uteblivit. Vem vet? Mensen är i alla fall alltid i tid eller för tidig så behöver nog inte vänta i alla fall.

OK. Lycka till! Skulle ju vara helt underbart om du har lyckats på första försöket!! Jag känner mig också gravid idag Så här dagen efter den första inseminationen ...

Hej på er! Vad spännande kvinna40! Hur tyckte du det var på Stork? själv tyckte jag de var jättebra: lugna och trygga på nåt sätt. Jag tyckte också det var skönt att vila en stund efter för att liksom inse att man har genomfört början till nåt fantastiskt! KÄnde mig väldigt glad efteråt.
Det känns långt till nyår- det tycker jag också...

Hoppas på ditt försök nu Kryptonite! Ingen tant röd ska på besök...jag läste lite i ditt inlägg om blodtyper.oj! jag som tyckte jag hade läst mycket för att förbereda mig- den har jag inte sett nåt om. Hoppas det funkar för dig!

Vad det gäller känslan av graviditet- jag tyckte jag kände massa i magen (typ äggledarna????) igår som var dag 4 på inseminationen...tolkade det som att äggledarna liksom tryckte fram ägget till livmodern - lite sjukt hur man tänker och tolkar hejvilt eftersom man hoppas så mycket Men det är ju ganska kul också-att fantisera! idag har jag inte känt någonting.
Ev kan man ju känna nåt efter ägget har fäst sig i livmodern, och det är ju några dar tills dess.

Får se kantarellkisse hur det blir med IVF för din del. JAg hoppas så himla mycket för din skull. Du bidrar med så mycket klokskap till oss försökare/funderare. Trots att det kanske är jobbigt att läsa om oss som är ivriga förstagångare.

kram Ullo

Ullo> Jobbigheten beror så mycket på sammanhanget. I verkliga livet har jag svårt att klara det numera. Eller framför allt när lyckliga förstagångare blivit gravida. Med viss ironi och lite cyniskt skratt inser jag att jag håller på att bli en bitter surkärring. Det väl inte riktigt sant, jag kan fortfarande se mig själv i ögonen och skratta åt "lilla rösten" som viskar cyniska ord på Femmisträffar med nybisar... Det är mest tosigt.

Men på internet väljer man när man läser och svarar. Då är det inte samma sak. Och jag hinner reflektera över att jag faktiskt inte vill att någon ska "få se hur det är" när man försökt tills man betraktar danmarksresan som en märklig månatlig arbetslunch...

Summa summarum, det är inte jobbigt här. Och även om jag hoppas slippa ivf så är det ändå lite av hopp i det. Hoppet om det nya som ska fungera. Det som kan vara annorlunda när jag vid varje insemination tänker: Och vad skulle vara annorlunda mot förra gången? IVF är annorlunda. Man är faktiskt på riktigt alldeles befruktat. Kvar för ägget är att fästa. Och vid det här laget är jag inte så orolig för hormoner. Från att ha varit nervös över kosttillskott är det jag som vrålar: GEEEE MIG om allt jag kan hitta hos gynekologen

Kroptonite> Är det inte testdag idag månntro?

Vad gäller dragningar i äggstockarna 4 dagar efter inseminationen verkar det vara ganska vanligt. I bästa fall är det givetvis en infästning på gång, det kan stickas eller vara mer mensvärksliknande. Men annars är man lite omrörd därnere och då blir det lite upprört några dagar. Sedan är det något med att äggstockarna blir tunga av gulkroppshormon (vare sig man är gravid eller inte) och i varje fall vid IVF "faller de ned" nästan under/bakom livmodern. Och det kanske kan kännas som de där välbekanta dragningarna... Äggledarna är ju fullständigt flexibla i bukhålan. Man föreställer sig ju att det är en massa organ packade på varandra som de ska tränga sig förbi men det är faktiskt ett stort hålrum där de kan vaja omkring. Det är därför en trasig äggledare kan ersättas av den enda hela även om ägget skulle råka lossa från den trasigas "sida"