Att adoptera syskon till änglabarn...

Jag är inte i samma sist som du... Men jag kan väl ungefär säga att jag kan tänka mig liiite hur du känner. Jag väntar ett litet änglasyskon nu (men min resa har inte varit den samma som din). Jag kan också känna att jag har "dåligt samvete" för att jag väntar henne, när jag egentligen skulle ha fullt upp med Aaron. Det var inte såhär det skulle vara. Sen får jag dåligt samvete för att jag inte kan tillåta mig att "glädjas" riktigt åt henne (syskonet som jag väntar), som om jag skulle svika Aaron. Och sådär går jag fram och tillbaka... Alltid dåligt samvete för någon av dem. Men jag hoppas innerligt att jag kan glädjas åt dem båda i framtiden.

STORT lycka till och jag hoppas att ni inte ska behöva vänta allt för länge på ert lilla syskon, biologiskt eller adopterat! Många kramar!